Ännu en tugga av maten, och en till. Hon åt under tystnad medan hon begrundade sitt egna svar till Lucas. Det fanns en viss saknad där, åtminstone till Kael. Fast han hade blivit så bitter efter förlovningen att hon knappt tålde att vara i samma rum som honom. Speciellt var han också bitter, som om det var Vingas fel att Lucas ens kommit till pa…[Read more]

Vreden i Akilas ögon var tydlig, glimrande som ett rovdjur som väntade på att få fälla sitt byte. I vanliga fall skulle hon snäsa åt den som sa åt henne att inte blanda sig i. Men det var något i Nashwars tonläge som fick henne att reagera. Hon stannade i närheten till korridoren som de alla var gömda och ett snett nästan nöjt leende fanns på henn…[Read more]

Orken kunde se hur blicken till Haelga vandrade mot golvet vars spår av blod sakta torkades bort. Det fanns en slags oro – nästan som en strid i flickans ögon. Oförstående för Rushla – det var behövligt. Speciellt tillhörde det en annan tid. Dåtiden. Det som hade hänt då.

“Gråt inte över spillt blod, var tacksam över att det inte är ditt istäl…[Read more]

Skriket från de nu döda oroade inte Ziyaté. Två mindre att ta hand om. Det var inget mer än siffror i slutändan. Innan Istilwys hade hunnit greppa tag i den sista personen lät hon ännu en kniv sjunka in genom strupen. Det tystade skriket från honom åtminstone. Fast vem skulle vara här ute för att höra dem?

Tanken roade henne något och hon kunde…[Read more]

Skrattet gjorde Vésiva lite bättre till mods och hon stoppade in köttbiten i munnen för att gräva fram lite torkad frukt likaväl. Än hade hon mat, om de skulle vara vilse en stund. Och varför inte unna sig lite mer energi efter ett sådant… en sådan upplevelse.

Det var svårt att riktigt sätta ord på det och hon fuktade sina läppar efter att ha…[Read more]

Vinga andades ut lite för att sträcka på sig, innan hon satte sig ner och tog för sig lite av maten. Hon var däremot noga att inte ta för mycket, mest för att göra Mahrduk nöjd. Och hon placerade skeden mot orken för att skrocka lite åt Lucas retsamma kommentar.

“Var det dumt att packa ner en klänning menar du?” frågade hon med ett höjt ögonbry…[Read more]

Vésiva såg chockat på transformationen. Trots allt trodde hon verkligen inte att det skulle vara så lätt. Hon skrattade lätt för att sedan dra lätt efter andan och kom på att hon kanske skulle säga åt honom att andas. Trots allt var det inte lika noga under vattnet – eller ja, det var väl kanske inget han gjort förut.

“Glöm inte att andas…!” sa…[Read more]

“Det var min undran med – och med tanke på skadorna där började jag undra.” sa Ranghildr, simpelt och rak på sak för att le lite snett mot sin make. Fast trots allt kunde han inte lämna en man i kung Sandors namn ute för att frysa till döds eller låta vargarna festa på. Även om det fortfarande var något som frestade henne.

Hon sträckte på…[Read more]

Leendet fanns fortfarande på hennes läppar och hon såg hur vagnen rörde sig närmare. Det fanns två hästar, förstås var de lite mer robust bygda. Menade snarare till att dra tunga vagnar som denna än att rida snabbt men att slippa röra sig på fot eller i skuggorna skulle spara på deras energi.

Utan att vänta på mer, drog hon fram ett av sina kn…[Read more]

När väl värden gav dem deras önskemål tog Sera tag i vinflaskan och de två glasen för att resa sig upp och röra sig mot ett bord vid fönstret. Hon hällde upp två glas vin och sköt det ena mot Hulta. Som om hon var övertygad över att hon inte hade kunnat dricka det som hon själv beställt. Bara lukten fick henne att rynka på näsan.

“Du komm…[Read more]

Det var svårt att helt förstå om det var mer som Wreax ville och hon var lite rädd över att han skulle spilla blod för att hon inte hade något mer att säga – inget hon ville avslöja åtminstone. Hon skakade långsamt på huvudet med sina ögon lite irriterad.

“Vad vill du mer från mig?” sa hon och sedan skrattade hon nervöst och korsade sina armar.

Åt hennes begäran höjde hon ögonbrynet lite förvånat och sträckte ut tungan i en äcklig min för att sedan göra en gest åt värdshusvärden för att fånga uppmärksamheten. Snart var den äldre kvinnan där och torkade av ett av mjödglasen avvaktande med en smutsig trasa. Blicken blev lite mer intresserad när Sera lade penningpungen på disken och sköt…[Read more]

Egentligen hade inte Ziyaté något emot att färdas på natten. Hon skulle färdas både på natten och dagen om hon hade kunnat och haft energi åt det. Enkelt nickade hon åt hennes svar – lite disträ. Försiktigt placerade hon sitt smala pekfinger på de gråa läpparna. Stegen slog hårt i marken och det kunde inte vara något annat än en oförsiktig männi…[Read more]

Vinga stannade hästen och svingade sig av för att leda hästen i sina tyglar istället. Hon var lite obekväm med att komma så sent, men hon hade gjort sitt bästa för att hunnit ikapp dem. Och det hade hon gjort. Hon sjönk ner lite mer avslappnat med sina axlar när hon visste att hon var bland fränder.

“Det tog mig ett tag att rymma ifrån min…[Read more]

Som hastigast svepte Ranghildr en blick mot de två mjödflaskorna. Det behövdes helt enkelt provsmakas sedan – men det var en annan sak. Hon drog dit en stol för att knäppa med ena fingret mot golvet åt Yazefin som för att få honom att sätta sig där. Varför slösa ord?

Precis när hon vridit ut första trasan, för hon kunde se att det var torkat blo…[Read more]

Ögonen till Sera glimrade till och hon såg nöjd ut. Hon klappade glatt i sina händer. Glad över förslaget. Nog hade hon varit där innan, ett av hennes favorit ställen. Hon kastade en blick mot skylten av en gris som låg på ett bord utanför värdshuset. Ah, hem ljuva hem.

“Du har ypperlig smak – Hulta!” utbrast Sera samtidigt som hon öppnade den…[Read more]

Många år sedan idag. Det kändes som ett löfte. Något som hennes kamrat hade sett. Så klart det enbart var början. Från och med idag skulle de klättra sig uppåt. Kosta vad det kosta. Skuggorna formade sig omkring dem och hon höll lite hårdare i Istilwys hand. Osäker på vad som skulle ske om hon råkade tappa den.

Åt hennes andra ord nickade hon.…[Read more]

Åt hans retsamhet, eller tacksamhet, hon hade lite svårt att avgöra vad det var log hon bara kort och gjorde en gest framför sig. Det var trots allt, ingenting. Hon hade gjort värre saker för personer som betydde mindre. Under tiden som trälarna hade kommit in med det som hon bad om, drog hon av sig sin tjocka mantel för att lägga den över en…[Read more]

Kanske det var en dum idé. Åtminstone var hon inte lika övertygad om att hon hade gjort rätt. Inte lika övertygad över att få en positiv reaktion från sin drottning. Men gjort var gjort. Ett litet längre tag var hennes fingrar på den kalla ytan till pluntan innan hon fick upp ett litet kuvert med tioende fingrets sigill på. Det var en inbjudan ti…[Read more]