Den röda färgen var fortfarande kvar på kinderna och ville inte ge sig. Inte för att de blev bättre med ännu en klunk vin. Åtminstone fyllde det henne med värme och hon kunde inte rå för att skratta åt sättet som han slätade över hennes pinsamma misstag.

‘Inte lika härliga som dina, men jag menade inte att ge dig en bultande huvudvärk… I…[Read more]

Scenerna som Djan visade Sera fick henne att le, det fanns ett sug efter ett eget äventyr. Inte för att hon inte haft några… Bara ett äventyr där det inte var henne som blev i fokus. Innan allt ljud och ljus kröp tillbaka kunde Djan känna en värme sprida sig från Seras händer upp över hans kropp.

Svaga snabba bilder på hennes tider i tjuvgille…[Read more]

“Tundran har nog alltid kallat på mig.” erkände hon med ett litet svagt leende.

Lite osäker på att ta handen var hon. Inte för att hon inte litade på Djan, snarare tvärtom. Det var allt för många gånger hon ofrivilligt delat med sig av sina egna minnen. Men Djan var en vän och trots allt kunde hon kontrollera sig själv. Eller? Det var flera år se…[Read more]

Hans ord gjorde henne lite besvärad och hon slöt sina ögon medan hon lutade sig tillbaka i soffan. Det var orden hon sa till sig själv jämt. Hon var inte menad för det hon var född till. Fast vem var det egentligen? Vem skulle frivilligt sätta sig in i politiken på det sättet. Hon drog en hand genom sitt hår.

“Det är väl mitt barbariska k…[Read more]

Den unga damen log åt sin gamle vän och böjde sig fram för att smutta på vinet och fann det behagligt. När hon druckit tillräckligt så att hon kunde balansera det i handen utan att spilla det sjönk hon ner med en utmattad och behaglig suck.

“Åh, ja. Detta är som det ska smaka.” påpekade hon med ett litet leende och fann det skönt. En till handvif…[Read more]

Ett nästan flickaktigt fnitter kom från Sera. Man skulle kunna tro att det passade in på henne. En lång vacker ung kvinna. Men de som kände henne visste att det var långt ifrån passande.

“Låt mig, min sköna” retades hon när de fann ett bord och Sera drog ut stolen, dammade av den för Djan för att sedan skjuta in den lite hårdare när han satt sig…[Read more]

Musik. Så ljuvligt! Sera sa sällan, om inte aldrig, nej till en möjlighet till både dans och sång. Leendet spräcktes upp i ett bredare och hon klappade Djan entusiastiskt på sidan.

“En perfekt början på ett äventyr!” utbrast hon och gav ett litet mindre ursäktande leende till Sasha som hon hade kommit åt svansen på. Hon hoppade upp och ner lite…[Read more]

En liten rodnad smög sig fram på Seras kinder då hon såg kronan men hon gav till ett bubblande skratt och tog den för att placera den på Djans hjässa. Den glimrade i det dunkla ljuset. Kronan var trots allt ganska enkel, inte mycket krimskrams, utan bara den behornade ormen som slingrade sig runt.

“Vilken söt prinsessa du skulle varit då!” ut…[Read more]

Leendet och ögonen som glimmade på Djan fick Sera att le och sakna de forna tiderna. Utan att tveka nickade hon och ögonen glimrade på samma sätt som Djans. Hon reste sig upp och slog båda händerna i bordet så att glasen klirrade till och välte.

“Vad väntar vi på?” utbrast hon exalterat och drog till sig sin väska och lade inte ens märke till…[Read more]

Ers Höghet. Hon hade alltid hatat den titeln, till och med när det var ett skämt hon rynkade på näsan åt det. Det var en titel som hon var tvungen att bära, men hon hoppades att han inte skulle reta henne allt för mycket med det.

“Åh, är du så gammal nu så du inte ens minns?” frågade hon retsamt tillbaka och kunde inte rå för att minnas de bus d…[Read more]

“Mökeralvernas stad..?” frågade hon och rynkade på ögonbrynen uppenbarligen inte helt nöjd över den tanken. De var ju galet! De skulle mörda de båda bara de satte sin fot in på deras territorium. Hon log åt hans andra förslag. Norrut? Ja, kanske det var en idé. Hon nickade lite eftertänksamt.

“Så länge vi dricker vin och inte den här blaskan” p…[Read more]

Åt hans svar fnös Sera så att hennes lockar flög upp lite grann och kittlade henne sedan på näsan. Hon rynkade på näsan och blåste bort hårslingorna för att sedan se på honom lite fundersamt. Någonstans djupt inom henne förstod kronprinsessan att det kunde vara en dålig idé. Men hennes ögon glimrade till så som de brukade göra då de hade något f…[Read more]

Ögonen på Sera lystes upp något och hon log bara brett åt vad han berättade. Det lät som härliga äventyr. Något som hon definitivt saknade. Hon drog en djup suck och lät handen dras genom håret medan hon funderade på ett svar.

“Skulle inte jag, kronprinsessan Sera, bry sig om en sådan här enkel marknad?” frågade hon, spelade förolämpad och…[Read more]

Sera skakade nätt på huvudet så hennes svarta lockar yrade omkring henne och hon flinade brett.

“Det är nu du ska påpeka hur vacker jag blivit” retades hon och blinkade med ena ögat för att sedan göra en gest ner mot bordet och sjunka ner på en av trästolarna på kanten av bordet. För trots allt var de två och soffan passade de bättre.

“Va…[Read more]

En röst störde hennes elände. Fast hon kände igen rösten, men hon kunde först inte riktigt placera den. Hon rynkade på ögonbrynen för att sedan mellan sina fingrar upptäcka Djan. Ett bubblande skratt kom från Sera och utan någon förvarning reste hon sig upp och kramade honom glatt.

“Jaså! Nu passar det minsann att dyka upp!” utbrast hon med ett l…[Read more]

Jag skulle gått till ett av vinhusen istället. Tanken for igenom Seras huvud när hon stirrade ner på teets svarta blanka yta. Den beska smaken fanns fortfarande på tungan och hon kunde inte bestämma sig om hon tyckte om den eller inte. Det smakade barndom. När hennes mor tvingat henne att dricka teet på de tillställningar hon var tvungen att närva…[Read more]

Mitt näste. Bara orden fick henne att le lite grann. Fast det såg ut som ett näste, med saker från hela världen. Hon lät blicken vandra över alla de saker de passerade. Ytterst tacksam för ljuset som han hade tänt, eller… vad man nu skulle säga. Hon hade redan klivit över ett par saker som hon definitivt skulle snubbla över annars.

“De…[Read more]

Egentligen var hon alltid lite skeptiskt till att bli bjuden på något. Det var alltid något som personen som bjöd ville ha för besväret. Fast det verkade inte vara fallet just nu. Dessutom hade hon bjudit på rummet, så i sådana fall skulle de vara kvitt. Det kunde väl inte skada att acceptera erbjudandet för en gångs skull?

Hon bet sig lätt i…[Read more]

Att hon hade tänkt på saken länge, var inte svårt att se. Det matta, trötta leendet från henne som om tankarna hade virvlat runt i hennes huvud alldeles för länge. Alldeles för många sömnlösa nätter. Det fanns en sanning i det hon sa men den lilla demonen verkade inte allt för brydd över situationen. Trots allt var de dödliga. De levde ett kort…[Read more]

Bitterheten hos Ayperos var inte okänd för Nenya. För att vara ärlig skrämde den henne något. Även om det inte var första gången som hon hade mött den. Fast bitterhet var bättre än ilska och besvikelse, även om hon kunde hinta att de fanns där bland hans känslor nu också. Lite mer dämpat som om det puttrade under hans yta. Åtminstone hade…[Read more]