Plötsligt en röst. Det fick nästan Trond att rycka till. Han hade helt missat att dvärgen hade tagit sig fram till hans bardisk. Fast det underbara ljudet av klirrande mynt och en beställning fick honom att spricka upp i ett ännu större flin. Enkelt slog han till med linneduken och placerade den återigen på sin höft i bältet för att sedan dra m…[Read more]

Lite förvånad över hennes skicklighet. Det var inte vanligt att det var så ömt, utan de flesta brukade trycka lite för hårt och speciellt skaka på handen. Fast även om det uppebarligen fanns rädsla där, verkade det som om hon pressade ner det. Intressant. Det var få människokryp som hade detta.

“Jag… har inte mycket att ersätta er med.” påpekad…[Read more]

Smaken av den starkare spriten ringde fortfarande i hennes mun även om hon försökte skölja bort den med den lite mildare vinet. Självfallet var det inte av Iselems standard. Inte märkligt det, de var trots allt i Karm och då kändes det nästan ok att nästan häva vinet för att bli av smaken. Hon fick genast påfyllning. Röda kinder, vittnade om a…[Read more]

Ett hastigt leende syntes på hennes läppar åt drottningens svar och hon nickade kort innan hon började kamma hennes mjuka hår. Hon var kvick i fingrarna men det fanns en ömhet där så att hon inte drog i håret, utan kammen tycktes nästan glida igenom håret. Som på vana drog hon fram en silvrig sax och höll den upp mot spegeln så att drottningen s…[Read more]

I en ren reflex slog den äldre kvinnan upp sin hand för att ta tag i Aillis och hon såg hur några droppar föll ner på hennes andra hand. Hastigt drog hon den handen upp mot näsan och luktade på dropparna och sedan nickade hon mot flickan. Ett litet, nästan varmt leende syntes på hennes läppar och hon nickade åt henne att fortsätta samtidigt so…[Read more]

Förvirrad över… var det värme och omtanke som människorna visade henne? Tanken förvirrade henne och gjorde henne nästan obekväm. Det var en känsla som hon sällan upplevde. Allt för sällan. Det påminde henne om hennes son och… hon tystnade sina tankar när Blánaid ställde hennes fråga. Istället lät hon de rubin röda ögonen möta kvinnans.

“Al…[Read more]

Även om leendet i de flesta fall skulle lugna tjänaren verkade det göra en motsatt effekt och med en enkel nick försvann tjänaren iväg i korridoren.

Några få minuter passerade och ett par enkla knackningar mot dörren hördes och snart därefter öppnades dörren och en ung kvinna steg in. Rakryggad, nickade hon ödmjukt och respektfullt mot drottning…[Read more]

Nyfiken, som alltid, kastade ho en blick mot kartorna som Xharin nämnde. Fast hon fick inte riktigt någon tid att se vad det var för något. För de försvann, den ena ner för packningen, ett par andra i klädnaden. Hon rynkade lite irriterat på pannan för att inte inse att han redan hade börjat röra sig mot utgången. Det var inte förrän hon h…[Read more]

Oväntat hade ljuset lagt all sin uppmärksamhet åt Nenya. För hon hade riktat in sig på att distrahera, men att hon trots det skulle ha sin fulla uppmärksamhet åt Ayperos. De första slagen var hårda mot denna kvinnliga gestalt, men hon kunde inte riktigt klara av att  hålla kvar sin styrka. Ljuset brände mot hennes hud och det kändes som om hela…[Read more]

Under tiden som Ranghildr skar bort pälsen och skinnet på en av gnagarna sneglade hon mot den okända kvinnan och Ragnar. Hade hon gjort fel? Hade hennes moderliga instinkter gått för långt och gjort henne blind? Att hon var irriterad på sig själv märktes, för hennes rörelser blev mer aggresiva och klumpiga. Ta in en främling, i hennes, i deras sit…[Read more]

Det var ingen dröm. Lättnaden sköljde över Sera och hon kunde inte rå för att sucka tungt när hon svingade av sig hästen och gav tyglarna åt en stallpojke som sprang för att välkomna dem. Inte ens ett leende eller nickning åt pojkvasken. Hon öppnade dörren och slog några guldmynt mot disken till värdshusvärden.

“Två stop av det starkaste ni har,…[Read more]

Skrattet klingade av och tystnade när de båda avbröts av knackningar. Inte distinkta, utan hastiga, som om personen som knackade övervägde om det var ett smart drag att störa drottningen bakom dörren. Som om personen i fråga hade trott att ju snabbare han knackade – ju snabbare var det över. Dåraktigt. Tipum tog ett par steg mot dörren för att öp…[Read more]

Forma en linje. Om vi flyr dör de andra. Orden fick hennes leende att bli till ett större flin. Det fanns inget vackert med det breda leendet. Fast det var väl svårt att finna någon elegans alls i kvinnan. De läderröda vingarna, huggtänderna och de elektriska blåa ögonen som fick de flesta att frysa till i rörelserna. Det var inte heller som…[Read more]

Det fanns inte mycket mer att nicka lätt åt det som sades mellan dem. Fast vad var bättre? Den hemska tystnaden som trängde in dem i var sitt hörn och fick tankarna att löpa amok. Fanns det någonting som hon någonsin gjorde rätt? Hon gnuggade sig i sina ögon, som om det skulle få bort tankarna som gnagde inom henne. Det var nästan som om hon före…[Read more]

Osammanhängande frågor, åtminstone allt för fort för Tillie att förstå. Dessutom hade hon ju nästan sprungit rakt in i henne. Det var som en stor vägg. En kort blick uppåt, de bärnstensfärgade ögonen glimmade i solens sken, lite som ett rovdjur. Lång var främlingen, men inte en vägg som inte gick att klättra över. Utseendet förvirrade henne,…[Read more]

Egentligen hade det varit ett simpelt förslag. Något som kom in i hennes tankar och inte riktigt var menat att lämna munnen i ord. Fast å andra sidan? Han verkade inte allt för upprörd över hennes förslag dock. Till och med fanns det ett busigt leende, kanske han hade gjort detta förr? Åtminstone gick det snabbt nog som om hon skulle tro att det h…[Read more]

Ett, två. Längre hann hon inte räkna förrän hennes vildsvin for framåt mot vildkaninerna. Ett litet skrik hördes när ena kaninen hamnade på vildsvinets ena bete. Mat. Äntligen hade de lyckats. Det hade gått en ganska lång tid utan mat och både hon och hennes vildsvin, Pollen, hade magar som protesterade. Båda var rätt trötta på gräs och regnvat…[Read more]

Rynkandet på näsan och den uppenbara sättet hon inte tyckte om idén att vara en av hans skapelser. Det fick Tipum att le och nicka lite gillande. Hennes fråga fick honom att skratta, hest igen och han gjorde en gest mot sig själv med ännu ett hest skratt. Som om frågan i sig roade honom. Mänsklig? Kalla en demon mänsklig? Bara tanken var en dum id…[Read more]