Det var fortfarande kyligt i Hannadon, men ingenting kunde jämföras med de bistra vintrarna i Kaldrland. Dessutom var hon väl påklädd med byxor i tjockt linne, höga stövlar och med en svart, tät fårullspäls över axlarna. De långa, lockiga håren kittlade henne i ansiktet när hon vände på huvudet för att betrakta mannen som gick bredvid henne, b…[Read more]

Det var ned ett brak som dörren slogs upp och en ung man kom farandes in som en demon förföljd av Athal själv. En stund senare dök några äldre pojkar upp genom dörröppningen – alla tre med en hård uppsyn då de blickade på den unge mannen. De kunde inte varit mer olika – den unge pojken skallig och klädd i en enkel brun skrud med Sharahs symb…[Read more]

Med STORA ögon nickar Gork frenetiskt på huvudet till svar på vad Gork tror Jo menade att säga att Jo äntligen skall lära Gork lite Erethil-lära.

“JO, SHOQ, ERETHIL, Ach ach!”

Gork tog Smulan i famnen, där Gork satt uppe i kronan av Bagettträdet vid stammen brevid Jo, och pajjade det förvuxna vildsvinet i sin famn, som lite obekvämt gnydde när…[Read more]

Jo verkade inte förstå vad Gork ville. Gork suckade och fundera. Gork försökte visa med händerna stora, likt en såndär grej som domdär prästerna kan gå omkring med, gjord av läder och ha en massa konstiga grejer i, och sen så kommer det en massa ord från prästerna när de grejar i dendär lädergrejen.. men det såg ändå ut som något de öppnar och…[Read more]

Gork var smart, Gork hade tagit Jo och Smulan i säkerhet för stormen. Gork tog fram ett tjockt rep, band bestämt fast Smulan en av de större grenarna och sedan balanserade Gork stolt in mot Jo och började snurra fast Jo i trädstammen. Allt för att inte Jo eller Smulan skulle flyga iväg i stormens blåst. Gork hade hört legenderna om slätterna…[Read more]

“Kungaskogen?” Thelgarn var minsann långt hemifrån, i och för sig var det ändå på andra sidan Talanrien han var hemma från, inte så konstigt då. Thelgarn grävde betänkande i sitt skägg och såg när Vinga blev obekväm i frågan om Kaelred, kom Thelgarn på något obekvämt? vad det nu sen var?

“Borgmästarn? Och ni tar ledningen? ni går före, vi slår f…[Read more]

Arand reagerade inte så mycket på dvärgens dunkande förutom ett lätt leende, och en skakning på huvudet. Denna Thelgarn var en lustig figur, så lustig att han till och med fick ett litet leende på Arands annars allvarliga ansikte. Samtidigt kunde han inte helt neka att det fanns någon slags visdom och sanning i orden som sades. De hade nyss drä…[Read more]

Thelgarn skrattade grovt och slog gång på gång i sig klunk efter klunk. Dunkade Arand i ryggen, som en krigsbroder bör göra efter en kamp som de just utkämpat. “Vänner, vi har ju just kämpat ett monster, och kommit helskinnade ur det, var lite muntrare, har vi inte gjort vårt? finns det för oss mer att göra? förvisso” började Thelgarn “förvisso ka…[Read more]

Arand själv sträckte på nacken något då han satt sig. Nog för att han var van med sådana akrobatiska rörelser, men det tog ändå på krafterna att slåss så som de gjort. Något trött och tyst satt han på sin plats med sitt stop, och drack några djupa klunkar. Liksom Vinga var han kanske något tystare av sig bland okänt sällskap.

‘Jag ta…[Read more]

Gork skrapade sig i huvudet, just ville Jo bli nersläppt, och nu ligger ju Jo där på marken, med gräs i håret och mull överallt.. och nu säger Jo att Jo vill upp i trädet. Nåväl, människor är något Gork nog inte är så bra på att förstå sig på ännu, men kanske en vacker dag, kanske Jo kan lära Gork lite människofasoner.

“Jo, Nerdan?” frågade Gork…[Read more]

Thelgarn nickade stolt, Öl det är minsann något som smakar efter en kamp, vem vi har ju gjort vårt, nu får stadsgarden göra sitt med att släcka och rädda folket ur husraset, Tänkte Thelgarn. Inte för att vara självisk eller något, men att döda ett vidunder som en lindorm tar ju nog ut på krafterna, även om allt kändes som det var över i ett ögonbl…[Read more]

Arand såg på dem, och funderade hastigt över deras förslag. Öl medan byborna försökte släcka eldar, och hjälpa de krossade under husrester eller skadade av lindormen? Det lät aningen absurt, men dessa tre verkade inte riktigt så medvetna om vad som hände kring dem. Däremot skulle byborna knappast vilja ha hans hjälp även om han erbjöd den, så…[Read more]

Gork skuttade glatt och ivrigt mot trädet, med Jo under armen. Plötsligt som Jo sprattlade till och sparkade Gork i ansiktet så att Gork släppte taget på både Smulan och Jo så att de ramlade ner. “Ohi” utbrast Gork och höll händerna för ansiktet “Ohi”.

Det gjorde en del ont att få en sprattlande människo fot i ansiktet, Gork skulle ha tänkt efter…[Read more]

Gork såg på när Jo pekade på väskan i Gorks hand och sen kastade Jo blicken mot ett träd en bit bort. Varför kasta bort sin blick, människor är allt tokiga tänkte Gork. AAAaaahh.. nu fattar Gork. Jo vill att Gork skall rycka upp trädet och använda det till nått? nä? Sky.. Sky.. skydd? säger Jo Skydd? kanske det är det Jo menar med trädet.

Gork t…[Read more]

“Erethil! Jo, Shoq.. lära.. Ma.. Gork..” Gork nickade intensivt till svar, men blickade också mot de mörka molnen som dök upp över dem i all hastigare takt. Vi kanske borde hitta någonstans att ta skydd från denna ankommande storm, men var, vi är ju mitt ute på ett fält, lite träd här och där, bara Gork hade en spade eller hacka så kunde Gork grä…[Read more]

Thelgarn tittade på den lilla hopen av äventyrare omkring den döde lindormen. “Vad hälsad Eldel, det var en heldel magi ni hade i ärmen där tidigare..”, Thelgarn log och skakade Eldels hand. “Linn? Vad hälsad, och Arand, Elfdell säger ni?” Thelgarn tänkte efter noga om han någonsin hört talas om Elfdell, och inget som han egentligen hade hört t…[Read more]

Arand stod fortfarande med blicken på lindormen.
‘Jag är Arand… Arand av Elfdell.’ det sista tillade han mer av vana, och höjde huvudet för att se på dem. Ingen av dem skulle ha hört om den lilla by han kom ifrån.
‘Och detta skulle ha varit mitt pris.’ sa han mer som en eftertanke.
‘Det är mitt trots allt, som monsterjägare och medlem i det Grå…[Read more]

Gork såg på sin ena hand, och sen på den andra handen, som Jo just satt i bandage, sen över tillbaka på den andra handen, och tillbaka på den i bandage.

“Jo Vogaumtar!” Gork sken upp, tog tag i Jo och kramade om Jo, utan att tänka på att Jo kanske skulle kvävas av Gorks jättelika orkstyrka. “oh, Gork.. um.. Sardon (förlåt)”. Gork lyfte ner Jo…[Read more]

Gork hade hiskeligt ont, vad var detta, varför var Gork så klumpig, det hände alltid därhemma. Gork klumpig tänkte Gork medan Gork sprang omkring i sin cirkel utan att märka att Jo sprungit efter Gork. Gork stannade till när Gork såg Jo, Jo försökte säga Gork något.. Jo höll nått i sina händer.. trasor? vad ville Jo göra med Gork..

En massa…[Read more]