Ejvald hade inte riktigt funnit ro att sova så han hade suttit vaken vid brasan när det bankade ilsket på dörren. Dock var det slag han kände igen och hade förväntat sig att nästan få sig ett slag i bröstet när han öppnade dörren. Men nog såg han lite förvånat på Ragnhildr ändå där hon stod utanför dörren. Tonen i hennes röst fick hans hjärta…[Read more]

Mannen gjorde en liten avvisande gest över hennes ord, som om det inte var något speciellt. Än en gång nickade han åt stolen framför arbetsbordet, fritt fram för henne att ta om hon så önskade. Men han pressade henne inte, hennes sort föredrog trots allt oftast att stå och han verkade inte känna sig obekväm i hennes tornande form och skugga.
‘Det…[Read more]

Hånet i hennes moders röst skar djupt och plötsligt kändes beslutet om att hålla Yazfein och deras relation hemlig inte lika fel. Om det var så här hennes mor reagerade när hon trodde att det var en äldre man som hennes dotter delat säng med, hur skulle hon inte reagera på sanningen?

”Du testar mitt tålamod, mor”, högg hon irriterat. Hon k…[Read more]

“Vad vet vi om piraternas skepp och vad de kan vara beväpnade med?” Han hade flyttat blicken från henne till havet och deras skepp medan hon åt. Nu var det inte ett förhör av hennes kunskap längre utan en gemensam överläggning och förberedande av deras jakt. Hon hade rätt i att deras skepp var smidigare och snabbare än piraternas, men deras var…[Read more]

Det kokade inom henne och hon såg samma känslor speglade hos sin mor, ett faktum som inte undgick henne. Trots det kände hon sig irriterad över hur hennes mor talade till henne, och om henne.

”Han är Sandors rådgivare, inget annat”, sköt hon tillbaka kort, som om det skulle övertyga hennes mor.

”Jag råder över min egen säkerhet, något också du b…[Read more]

”Man skulle kunna tro det”, svarade hon vasst innan hon med en hand slätade till lite av det rufsiga håret, som om det skulle hjälpa henne.

”Du gör det för dig själv och ingen annan. Din plan kommer inte dra annat än olycka över den här familjen”, tillade hon hårt. Det gjorde ont att tala till sin mor på det viset, men hon hade uppenbarligen förl…[Read more]

Hennes moders ord tog luften ur henne och för ett par sekunder så stod hon bara och betraktade henne under tystnad. Hade hennes mor verkligen sagt det där..?

”Det spelar roll för mig, mor. Det spelar roll för resten av din familj. Är du så villig att följa Kettil in i döden och lämna resten av oss utan dig?” Frågade hon, denna gång inte lika…[Read more]

”Du ljuger…” Väste hon tyst fram, fullkomligt medveten om att hennes far aldrig skulle gå med på något så dumdristigt som att låta sin egen fru bli tillfångatagen.

”Den enda som är dumdristig här är du. Vad tror du att du möjligen skulle kunna få ut av ett så ogenomtänkt drag? Hrafn kommer döda dig, precis som han dödade Kettil!” Fortsatte hon,…[Read more]

Hennes ögon blev lite större, och kanske gjorde orden henne något sårad. Hennes mor hade alltid varit sträng, men hon hade aldrig blivit tilltalad som hon blev nu.
”Vad… Vad är det för fel på dig!?” Fräste hon högljutt. ”Jag vet inte vad du tror att du vet, men om jag vore dig så skulle jag inte vara så högfärdig. Jag vet vad du planerar att göra”…[Read more]

För ett kort ögonblick var hon åter ett barn i färd med att få en utskällning av sin mor, och kanske ryggade hon tillbaka en aning. Sen ersattes rädslan av ilska och hon samlade sig. Med en frustrerad fnysning drog hon på sig sina stövlar utan att snöra dem och lade sen själv sina egna armar i kors och mötte sin mors blick.

”Jag sade… Att du…[Read more]

Arzin ser lite förvånat på Olaus när denne förklarade att detta inte var något avtal utan det kom senare. Det var inte vad han själv var van vid eller att människor gav ut gåvor så utan att ha någon tanke bakom det hela. Han mötte Olaus blick med ett roat leende och nickade kort. Detta var en intressant man och Arzin skulle inte ha något emot…[Read more]

Det tog emot att se sin mor så ledsen, och kanske borde hon ha tröstat henne istället för att försvara sig, men hon kunde inte riktigt hejda sin första impuls. Hon kunde kanske skylla på att hon inte längre hade full kontroll över sig själv, men det hade varit en lögn. Sanningen var nog snarare att hon ärvt ett hetsigt humör, ett som hon lät styr…[Read more]

Vad var det Audgisil kunde tänkas vilja honom så pass kvickt att de skickat vakterna efter honom? Han kunde säkert komma på minst 10 saker, ingen av dem var speciellt trevliga eller bra för honom. Så länge det inte hade med hans riktiga identitet så kunde han nog ta sig runt det eller komma på något. För inte kunde de väl tänkas vilja fråga honom…[Read more]

Hon fann ett visst mått av tröst i att Arand trots allt verkade veta vad han skulle göra, för när det kom till magi och förbannelser så kunde hon knappast påstå att hon besatt särskilt mycket kunskap.

”Tack Arand…” Mumlade hon tyst, innan hon skakade på huvudet och gick tillbaka bort till resten av sin familj. Hennes far hade vinkat dit henne…[Read more]

Han blänger ilsket efter Ziy när hon glider in i skuggorna men nickar kort med en blick som säger att hon skulle göra bäst i att inte försöka förråda honom nu. Han var inte på humör och risken fanns att han gjorde något som inte alls skulle vara bra för någon av dem. Han drar ett djupt andetag och lägger an illusionen av den äldre rådgivaren igen…[Read more]

När hennes blick mötte sin mors så kunde hon inte hjälpa att hjärtat liksom lade sig som en klump i magen. En rodnad hade börjat blomma ut över hennes kinder och trots att hon såg att hennes mor hade gråtit så var hennes förlägenhet större än viljan att trösta och hon log lite ursäktande. Hur i helvete skulle hon förklara det här? Hade hennes…[Read more]

Han satt på en bänk med blicken riktad mot det som var kvar av brasan från natten innan, frågan var om han hade sovit alls denna kväll eller bara varit vaken. Han vänder på huvdet när hon knackar honom på axeln och nickar. “Så Celeras och jaga pirater säger du? Då blir det så men jag vill att du förklara för mig varför du valde det.”

Han log…[Read more]

Monsterjägaren hummade lite missnöjd över Wreax svar – eller om det var någon annan känsla så var det svårt att säga. Han verkade inte helt övertygad om denna situation, det var klart, och även om han verkade sitta rätt avslappnat på sin stol var hans vapen inte långt borta.

‘Jag är inte här som en representant för Grå gillet.’ sa han simpelt,…[Read more]

Arands ögon fick från Maeve till Eirik, och nickade lätt då de talade medan han funderade. Hans ansikte avslöjade inte så mycket vad han kände eller tänkte om det hela, mest att han såg ut att ta det hela väldigt allvarligt. Men efter deras ord nickade han, och talade både till dem och för sig själv.
‘Nej… Detta är ingen typisk hemsökning. N…[Read more]