• Orden som lämnade kvinnans läppar nådde hennes öron, men hon registrerade knappt vad som sades. Istället satt hon där och begrundade det hela. Hon skulle ju kunna lösa det hela på något vis, kanske säga att det var hon som dödat mannen. Problemet var bara att den att uppdragsgivaren bett om något helt annat. Tanken hade inte varit att han skulle…[Read more]

  • Maeve replied to the topic En varning in the forum Konungariket Iselem 4 years, 10 months ago

    Hon hade aldrig gillat magi, men just den här var särskilt illa. Mörkret och känslan av att bli själsligt antastad gick inte att komma undan, hur mycket hon än försökte stänga ute det hela. Hon gjorde dock ett bra jobb att inte visa det utåt, utan gick under tystnad bakom honom med blicken fäst vid hans ryggtavla. Hur hade det kunnat gå så lång…[Read more]

  • Hon var osäker på vad hon hade förväntat sig, men det var nog… Inte det. Det fick henne att flämta till och nu när hans rygg försvunnit från under hennes händer så fann hon inte mer råd än att gripa tag i fällarna som hon låg på, som om det skulle förankra henne på något vis. Sättet på vilket han vidrörde henne fick hennes hjärta att slå så hårt…[Read more]

  • Ett litet leende spred sig över Moiras läppar och bröt likgiltigheten där, om så bara för ett litet tag. En som inte tar nej till ett svar, minsann, tänkte hon roat.

    ”Jasså? Ja då låter det ju som att ni kommit rätt”, sade hon lite torrt, innan hon vände blicken upp och ut över rummet igen. Hon hade trots allt fortfarande ett jobb att uträtta…[Read more]

  • Spänningen var så tjock att man nästan kunnat skära den med en brödkniv. Men i detta fall blev det ett vinglas som gick i kras som sprängde den, vilket fick Ithia att rycka till lite skärrat. Detta var inte vad hon förväntat sig då hon gått med på att besöka hovet och drottningen. Vad som borde ha varit ett enkelt uppdrag hade blivit väldigt komp…[Read more]

  • En tiondel av bytet i en räd var ofta en ganska stor del och än större denna gång som det verkade sen skulle Ingvals del skickas till hans familj. Ingen skulle kunna påstå att Ejvald inte såg efter familjerna till de krigare som föll under räderna på ett eller annat sätt. När Ragnhildr ställer sig upp och drar med lera över hans ansikte så se…[Read more]

  • Kanske höll han kvar magin lite längre än han behövde och det var nästan så det syntes runt honom hur han höll magin laddad runt honom. Hon höll hans hand som höll hennes och han såg väldigt frågande på henne. “Ett, vad är det hon gör i salen? Två är det Kettils ande eller en illusion där? Jag vill ha svar…” Hans röst var inte hotfull men kall o…[Read more]

  • Arlin verkade lite lättad över hennes berättelse.
    ‘Jag har väntat ett tag, jag var orolig över att du hade blivit påkommen.’ erkände han, men de hade inte tid att diskutera det just då. Han släppte henens hand och skyndade sig till sin egna häst, och snabbt som så var de på vägen igen, på väg mot Kaelred.
    ‘Allt har gått som planerat, än så…[Read more]

  • Flickan nickade lätt för sig själv, nöjd över att hon hade hittat rätt person. Nästan trotsigt mötte hon Moiras blick, som trots allt inte var helt lätt att möta då man var ett barn. Men barnen i Celeras hade ofta en annan syn på livet, en hårdhet som saknades hos många vuxna i andra länder där livet var enklare.
    ‘En som är intresserad av d…[Read more]

  • Hans kyssar hade varit farligt nära hennes känsligaste och mest intima plats men alltid mjukt rört sig runt utan att röra vid. Hans händer lade sig nu på hennes höfter. Ett mjukt men stadigt grepp där medan han rös behagligt av hennes naglar över hans hud. Med en sista retsam blick mot hennes ansikte och slitna ögon lät han kyssen fjäderlätt…[Read more]

  • Hennes blick var hård och kall när hon betraktade Rune. Han var några huvuden längre än henne, så hon fick böja på nacken för att kunna möta hans blick, men det gjorde henne inte mindre obehaglig för det. Vreden kokade inom henne och gång på gång bombarderades hon av bilder, bilder av hur hennes bror sett ut när hon funnit honom på golvet i sitt r…[Read more]

  • Hon var tvungen att sluta ögonen när hans läppar började vandra nedåt, och när de nådde insidan av hennes lår så kunde hon inte låta bli att dra darrande efter andan. Det var som om varje fjäderlätt kyss över hennes hud sände blixtar genom henne och alla tycktes samlas på ett och samma plats, en som hans läppar var farligt nära nu. Det verkade…[Read more]

  • Han vilade hakan mot hennes mage så lätt och såg upp mot henne med ett lite roat leende men upphetsningen så tydlig i hans blick. En blandning av suck och stön undslipper honom och han sluter ögonen när hennes fingrar så härligt rör vid hans rygg. Att hon fortsatt acceptera honom för allt han var gjorde hennes beröring än mer värdefull oc…[Read more]

  • De små kyssarna som han placerade först över hennes fingertoppar och sen vidare över hennes läppar, hennes hals och vidare ned mot hennes mage fick henne att rysa av behag och hon kunde inte låta bli att flämta när hon kände hans fingrar vid linningen till hennes hosor. Det var underbart, men på samma gång var det också nästan en plåga. Hon v…[Read more]

  • I en smidig rörelse bandaget till trots över armen så höjde han armarna så västen enkelt gled av honom, sen fångar han in hennes händer i sina. För dem till sina läppar och kysser mjukt varje fingertopp innan han låter sina händer smeka längs hennes armar och ner över hennes axlar. Vidare ner längs hennes sida för att följa hennes hosors linning.…[Read more]

  • Den långa ritten från Haedos salar till Alvskogen hade gått utan vidare bekymmer, och trots att han för en vecka sedan tagit tre pilar i ryggen så satt Eomund rakt upp i sadeln när han red så snabbt han kunde förmå sin häst. Han var otålig, medveten om att en hel vecka passerat medan han återhämtat sig, och om det inte varit för Míndrhas sänd…[Read more]

  • När han lyfte sig själv en aning så var hon snabb med att snöra upp hans byxor och utan vidare ceremoni hjälpa honom av med dem. Hennes hjärta slog hårt i bröstet och hans händer över hennes kropp eggade på hennes växande begär. Han hade varit borta alldeles för länge och tanken på att hon hade kunnat få leva ett liv utan det här, utan att få…[Read more]

  • Han är så tydligt medveten, nästan smärtsamt medveten om hur hennes kropp reagerar på alla små rörelser och den lite kyligare luften när tyget avlägsnas. Ändå glömde han alla andra tankar och låter sina händer långsamt utforska varje centimeter av hennes blottade hud han kommer åt. Mjukt möter hans höfter hennes händer uppmuntrande och h…[Read more]

  • Arand reste sig från sin sittplats i kaoset, med ett beklämt ansiktsuttryck. Han kunde inte riktigt säga det han behövde säga högt utan att dra till sig vålnadens eller skepnadens uppmärksamhet. Men han hade inget val, innan Ulfhednarnas upprörda känslor skulle få det hela att flippa ur.
    ‘Gör inte honom upprörd!’ sa han högt, hans mörka röst sk…[Read more]

  • Audgisil skrattade hjärtligt åt Maeves hot.
    ‘Du kan alltid försöka, hustru.’ sa han med en retsam min och en retsam ton, trots allt var han en stor karl även om åldern sakta kom krypandes. De blå ögonen studerade de båda kvinnorna förväntansfullt.
    ‘Nå, dags att möta fienden i sköldmuren som är våra långbord!’ sa han.

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.