Ett litet, frustrerat läte lämnade hennes läppar när hennes mor vägrade berätta vad det var hon tänkt säga, men… Hon hade inte berättat något för sin mor om allt hon frågat om, så hon skulle inte kräva något annat av sin mor heller, även om det nu såtts ett litet frö av oro i hennes mage. Hon hade ju sett blicken, och kände ilskan inom sin mor,…[Read more]

I protest skakade hon på huvudet medan hon krängde på sig sina stövlar.

”Det är inte rättvist. Om jag lovar, berättar du för mig då?” Frågade hon med ett höjt ögonbryn innan hon sträckte på sig igen och mötte sin moders blick, lika blå som hennes egen. Hon skulle ändå inte kunna njuta av någon fest, så mycket visste hon redan nu, och allvaret…[Read more]

Hon hade förstås inte menat att uppröra sin mor, men det var sanningen, och hon tänkte ofta på det. Så som hon hade funnit Kettil… Hon var glad att hennes mor inte hade behövt se det, men det var en tung sak att bära på helt själv.

”Mor…” Hon lade en tröstande hand på Ragnhildrs ena axel, men hon hade likväl en bekymrad rynka mellan ögonbrynen. ”…[Read more]

Också hon höjde på ett ögonbryn, en vana hon troligen lärt sig från sin mor och nu speglade på ett vis som gjorde det uppenbart att de trots allt var mor och dotter.

”Givetvis inte, men jag hoppas att vi inte ska behöva göra det valet”, sade hon lite fundersamt medan hon torkade av sig och började klä på sig.

”Kettil var ensam i Caras Idhrenin…[Read more]

Hennes mor hade förstås rätt, men hur skulle de kunna jaga iväg henne? Det var en komplicerad position de befann sig i, särskilt som Korallrevet och Kaldrland länge varit allierade, men nu inte längre var det.

”Jag vet… Men hon är bara ett barn. Hon kan inte i närheten av tillräckligt mycket om strid och överlevnad för att faktiskt kunna…[Read more]

Hon såg i sin moders ögon att hon inte riktigt hade släppt tanken på halsbandet, och i en omedveten gest dolde hon det genom att sluta handen kring det för ett kort ögonblick. Sen kom hon på sig själv och släppte det, för att sjunka ned lite mer under vattenytan.

Som svar på sin mors ord så nickade hon, och ett litet leende spelade i hennes mu…[Read more]

”De passar dig bättre än mig”, hann hon säga till Fëani innan deras nya bordskamrat slog sig ned framför dem och hon märkbart stelnade till. Hon hade inte hört utbytet mellan sin bror och Yazfein, och lika bra var väl det.

Då hennes far utropade en skål så höjde hon sitt glas och svepte innehållet utan att ta blicken från Yazfein där han s…[Read more]

Han stannade till tvärt han plötsligt hade Eirik framför sig, hans blick gick från att ha varit nervös och osäker till kall och hård på ett ögonblick när han mötte de gula ögonen. De var fortfarande några meter ifrån bänken mitt emot Maeve och Yazfein mötte Eiriks blick utan att vika undan. “Eirik, falken eller hur? Jag är Yazfein, rådgiva…[Read more]

Klumpen i hennes mage löstes upp en aning och hon skakade lite på huvudet, som om för att säga att hennes mors misstänksamhet var ogrundad. Vad skulle hon säga? Att mannen där ute i salen, som såg ut att vara några år äldre än hennes egen far, hade givit det till henne? Hur skulle inte det låta? Och inte kunde hon berätta sanningen om hans verkl…[Read more]

Asgeir hade gått lite hit och dit och talat med de olika gästerna, social som sin far. Då Ranghildr plötsligt var där log han ett varmt leende mot henne, så lik sin far men kanske snäppet fagrare.
‘Verkligen?’ frågade han, lite förvånat.
‘För att vara helt ärlig mor är jag lite orolig för henne.’ sa han och blickade mot Maeve där hon satt.
‘Hon…[Read more]

Hans kommentar om hur hon talade likt en politiker fick också henne att skratta, för det hade inte varit tänkt på det viset, även om hon förstod att det osökt hade blivit en del av resultatet. Kanske hade hon lärt sig mer av sin mor än hon först trott.

”Karm må vara försvagat, men jag tror inte att vi skulle kunna ta huvudstaden med det vi har i…[Read more]

Ayperos såg lite road ut över hennes sätt.
‘Du talar som en politiker.’ sa han med ett skratt. ‘Försiktig, men ändå djärv. Utan att binda sig, eller avslöja alla sina kort, men ändå redo att spela dem då läget visar sig.’ påpekade han muntert.
‘Frågan är, vad gynnar oss bäst?’ undrade han och vände hennes egen fråga till henne.
‘Jag är in…[Read more]

Hade Felaern vetat att hon såg på honom som en fångvaktare hade han rynkat på ögonbrynen. Visst, hon var väl deras fånge, men hon var också deras gäst. Men den kulturella klyftan mellan dem var rätt stor, och han som inte hade haft med människor förr hade svårt att förstå att hon inte tänkte som hans folk. Åt hennes tack ryckte han på sina bred…[Read more]

Det var svårt att inte le brett när hon fick syn på Fëani, för trots vad hon skulle vilja påstå så hade hon trots allt burit klänning mer än en gång i sitt liv, och hängselkjolen och spännbucklorna som Fëani bar för kvällen var henne väldigt bekanta. Troligen hade hennes mor plockat fram dem någonstans ifrån i brist på annat som skulle passa fl…[Read more]

Yazfein hade varit en av de första att träda in i salen inför festen och hade även hand tagit sig tid att bad samt byta kläder. På sig hade han ett par pösigare byxor i fint ylle, mörkt bruna stövlar, en mörkblå knälång livrock som är fodrad med lila aktigt linne på insidan samt med knappar ner till midjan. Under den kan man skymta en vit linnetu…[Read more]

Ithia kunde inte annat än känna ett växande obehag för mannen som på alla vis verkade vara respektlös för den position han hade. Sättet han betedde sig, hur han drack vin, hur han satt, hur han talade till henne. Och framför allt hur han talade om Sharah, som om det hela vore ett skämt. Som om hela världen var ett skämt. Och medaljongen…[Read more]

Hade han inte varit trött, skadad och redan omtumlad hade hon inte haft det så lätt att trycka upp honom mot väggen. Men nu överraskades han av hennes rörelse och fann sig tryckt mot väggen. Låst och för tillfället i hennes våld. Han bet tillbaka väl valda svordomar men han försökte vända på huvudet för att se mot henne. I hans ögon brann en il…[Read more]

Arands blick fortsatte betrakta Yazfein där han stod, men lät det vara sedan för stunden och fokuserade istället på Fëani. Han nickade stillsamt i Maeves riktning under skålen, ett lätt leende på läpparna. De skulle ha tid att prata senare, det var inte hans plats eller hans sätt att ta mer rum än han redan gjorde. Likväl behövde Fëani vila up…[Read more]

Hon nickade som svar på orden.

”Det är precis det jag menar… Hon sade att hennes namn va…” Hon avbröt sig själv när hennes mor frågade om halsbandet.  För en kort sekund blev hon förvirrad och tänkte fråga vilket smycke hon menade, men förstod snabbt att hon missat att ta av det. Det skulle stå ut, så olikt något hon någonsin ägt och att h…[Read more]

Hennes moders reaktion fick henne att flina lite, men hon låtsades som om hon inte såg den plågade minen. Istället började hon tvätta sitt hår som nu när det var utsläppt var betydligt längre än den varit när hon lämnat Kaldrland. Hon hade uppenbarligen inte klippt det sedan dess.

”Jag tar det som en komplimang”, sade hon lite retsamt. ”Vi fic…[Read more]