• Han tog inte bort armen från henne utan höll den lite mjukare om henne. Försiktigt på något sätt ändå nästan lite beskyddande. Han nickar långsamt för att rycka till när hennes rödalockar nästan piskar honom i ansiktet. Han biter sig lite fundersamt i läppen och stirrar ut över havet, letandes efter något innan han suckar. “Borde jag försöka göra…[Read more]

  • En liten del av henne kände dåligt samvete för allt hon försummade för hans skull, men hon kunde helt enkelt inte hjälpa det. Hon drogs till honom liksom en nattfjäril dras till en eld, och precis som elden så var hans beröring het och dödlig. Nå, kanske inte dödlig i ordets rätta bemärkelse, men om man skulle vara poetisk så riskerade hon…[Read more]

  • Hennes ord får nästan hans hjärta att stanna, de lät äkta och inte som något hon tvingat sig säga, han förstod att hon menade dem. Även om deras romans och kärlek skulle få förbli en hemlighet mellan dem. Om det nu var något de skulle lyckas med. Kanske lät hon stunden och känslorna över allt som hänt under dagen ta över lite och påverkade hennes…[Read more]

  • Också Maeve hade stelnat till en aning när det knackade på dörren och en nyckel vreds om däri. Lättnaden när det bara var hennes far fick henne att flina lite fånigt, ett flin som blev till ett kort skratt när hennes mor talade.

    ”Det är nog mest mor som gömmer sig för dig och din fest, jag håller henne bara sällskap”, retades hon, som om det i…[Read more]

  • Det var inte det att hon inte litade på sin far, utan snarare att hon inte visste hur Fëani hade tänkt lägga upp det hela. Hon skulle just säga det till Arand när något annat tycktes ske i salen, något som fick håret i hennes nacke att ställa sig på ända och hennes hjärta att sjunka som en sten i magen.

     

    Hon satt still i vad som kändes som e…[Read more]

  • Han lägger handen på hennes huvud och ett mjukt leende finns på hans läppar som den totala motsats mot hur kalla hans ögon var. Sen ställde han sig upp för att gå en liten bort till där Biorn stod, han viskade något i dennes öra, fick som svar en kort nick innan mannen vände sig om och gick in mot byn igen. Ejvald kom tillbaka för att sätta sig ne…[Read more]

  • Hon kunde inte minnas att hon någonsin sett honom så nervös och så blottad. Inte ens när han avslöjat sitt verkliga jag för henne så hade han visat så mycket som han gjorde nu och det skrämde henne, som så mycket annat som hade med mer komplicerade känslor att göra. Hans ord skrämde henne också, trots att de samtidigt värmde hela hennes väsen. D…[Read more]

  • Han lyssnar nog och förstår vad det är hon menar, hade hade inte förbjudit sådant beteende mot de byar de anföll men de hade aldrig haft något sådant mot andra i hirden. Han hade helt varit säker på att han hade sagt till alla att man inte anfaller någon annan i hirden. Hade man problem med någon så skulle det tas med honom, men att några inom h…[Read more]

  • “När det fattas någon vid festen och firandet vill jag ju så klart veta varför.” Han kliver fram bredvid henne men sätter sig inte ner utan vänder blicken ut mot vattnet han med. Detta var nog ett av de svåraste samtal han haft och aldrig trott sig skulle behöva ha. Sen ser han ner mot henne, placerar mjukt en hand på hennes axel medan han förs…[Read more]

  • Han följer henne med blicken och ser til att hålla avstånd mellan dem när hon rör sig, han var inte upplagd för lek eller strid just nu. Så skulle hon försöka något hade han inte tänkt hålla tillbaka med sin magi. Inget hon säger får honom att slappna av eller känna sig lugnare. Snarare tvärtom faktiskt, allt kändes bara mer fel ju mer hon berät…[Read more]

  • Han hade i ögonvrån uppfattat en rörelse ner mot stranden vilket hade fått honom att röra sig dit, när han såg Ragnhildr, hörde hennes ilskna skrik var det uppenbart att något inte var som det skulle. När han närmade sig henne från sidan kunde han se blåmärken och kanske en mörkare fläck i håret. Det var en liten knut i magen som började formas d…[Read more]

  • Han hade suttit på sängen i sitt rum när dörren öppnats och en välbekant men inte väntad siluett hade glidit in i hans rum på tysta fötter. Enda ljuset i rummet var från det lilla stearinljus som brann där på skrivbordet, hans kalla blick följde skuggan innan Ziyaté tog till orda. Ord som fick alla håren på armarna och nacken att resa sig upp, m…[Read more]

  • Han tar ett stapplande steg framåt när hon knuffar till honom. Hon blev allt starkare ju längre tiden gick, vilket kändes bra men samtidigt blev han alltid överraskad. Men hon skulle nog alltid vara den lilla skeppsråttan han funnit på skeppet sitt. Hans fru hade också tagit sig an Ragnhildr direkt efter deras första räd. Samt skällt ut Ejvald för…[Read more]

  • “Ja det var ju en liten besvikelse att du inte var så kvick men du duger gott som du är.” Hans röst var lugn men hans blick hade inte vänt sig mot henne än utan fortsatte se mot några av männen som med ett flin slank iväg in bland husen igen. Ejvald hade som sagt gjort sitt bästa för att gemenskapen i hirden skulle var så stark som möjligt. V…[Read more]

  • Han lutar sitt huvud lite in i beröringen från hennes hand, slickar sig lite nervöst om läpparna innan han sluter ögonen, njuter så av att känna hennes fingrar mot sin hud. Han hade känt saknaden och längtan från henne i deras kyss, hans hand smekte mjukt över hennes hår, flöjde flätornas mönster. Det var inte säkert de skulle få möjlighet att va…[Read more]

  • Det knackade plötsligt på dörren, och man kunde höra ljudet av en nyckel som vred sig i låset. Ett behagligt metalliskt klickande senare öppnade sig dörren och i dörrspringan stod Audgisil. Han var klädd i festkläder, och studerade dem med sina blå vetande ögon. Ett litet roat och vetande leende fanns där på hans läppar.
    ‘Så det är här ni gömme…[Read more]

  • Känslan av hur han kom närmare henne, rörde vid hennes kropp med sin, och handen som smekte henne över höften och låret… Det var berusande. Hon kunde inte låta bli att notera den saknad och längtan som fanns i hans kyss och hon lät sig själv besvara den. Gudarna visste att hon saknat honom, och ingenting var säkert längre, kanske var det här den e…[Read more]

  • Han kunde ha dragit sig undan lite för att säga han saknat henne. Men i det ögonblick hennes ord och läppar nådde hans väsen var det som om allting stannat, hans hjärta, andning och tiden själv. För vad som kändes som en evighet spred sig värmen från henne vidare till hans innersta delar. Han fyllde kyssen med all den längtan och saknad han k…[Read more]

  • Att han hade sagt något om att det fanns mer de skulle prata om hade hon helt och hållet glömt bort. Hon borde ha försökte hålla sina känslor i styr, men hans närhet gjorde det så oerhört svårt. Vad var det med honom som gjorde henne så vek, så förutsägbar? Hon hade ställt sig själv den frågan mer än en gång de senaste två åren, men hon kom fo…[Read more]

  • Han vrider sig lite där han sitter och lutar sig lite ner över henne där hon nu ligger på rygg, möter hennes blick medan han ler lite lättat över det hon just sagt. Andra handen flyttar han upp för att mjukt röra vid hennes hår, vila sig mot armbågen när han ligger ner på sidan bredvid henne. Fingrarna rörde lätt vid hennes flätor medan han försö…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.