• Cathryn var tacksam över Faegrims hjälp, utom honom hade de inte kommit någonvart. Det var därför hon inte konfronterade honom över hans hån. Okej, han hånade henne inte rakt ut, men hans avfärdande rörelser varje gång hon bad om hans stöd när hennes manlighet ifrågasattes. Som om hon var ett skämt gubbar emellan. Finn kunde hon inte klandra,…[Read more]

  • Han nickar och andas ut lite då hon sänker spjutet men han slappnade inte av helt ändå för som med så många andra så kunde nog humöret svänga ganska fort. Han sneglar lite runt om dem innan han tar ett djupt andetag och fäller ner huvan för att visa det väl ansade skägger och grånande håret som var en del av den illusion han valt för sitt mänskl…[Read more]

  • Broderns iver var en frisk fläkt, och i sanning kunde hon inte förneka att blotta åsynen av hennes hemland fick hennes ögon att tåras en aning, även om hon troligen skulle skylla på vinden.

     

    Hur länge hade hon egentligen varit borta? Var det verkligen över ett år sedan som hon lämnat Kaldrland? Det kändes som en evighet sen, och omständighe…[Read more]

  • De grå ögonen som betraktade Vesvía var till en början likgiltigt avvaktande, till dess att hon avslöjade vad det hela handlade om. Orden som lämnade hennes läppar fick Isras ögon att mörkna och hon sträckte impulsivt ut en hand för att greppa tag om den som Vesvía använt för att försöka vifta bort samtalsämnet.

     

    Hennes grepp var förvånansvär…[Read more]

  • Han sänker långsamt händerna igen och man kan skymta både värjan och seaxen nu under den öppna manteln men händerna håller sig så långt i från dem de kan. Yazfein tar ett lugnt steg framåt mot spjutet med blicken riktad mot Ragnhildr.
    “Jag kommer på kung Sandors förslag för att se om jag kan erbjuda någon hjälp i dessa oroliga tider. Men jag h…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 4 years, 1 month ago

    Isra följde hans exempel och slog sig ned intill honom på bänken. För en stund slöt hon ögonen och riktade ansiktet mot den värmande solen innan hans ord fick henne att öppna dem igen och se tillbaka på honom.

    ”Ah, det är där problemet ligger”, sade hon med ett litet bistert leende och strök en slinga av det vita håret bakom ena örat.

    ”Heder är…[Read more]

  • Den dåliga förloraren i henne ville egentligen hålla kvar honom där han var under henne och fortsätta att plåga honom, men natten var sen och hon var full. Så hon lät honom få övertaget utan allt för mycket motstånd, särskilt som hon fann sig själv något förvånad över att han faktiskt var kittlig.

     

    Inte heller var det helt väntat att han sk…[Read more]

  • Yazfein lyssnar och kramar lite hårdare om skaftet vid hennes hårda ord, hans kropp är helt beredd på att slåss och försvara sig tills dess att han hör hennes namn. Han stelnar till blinkar till som om han just klivit ut i starkaste solljus från en grotta. Handen släpper taget om vapnet innan han långsamt väldigt långsamt öppnar upp manteln helt…[Read more]

  • Yazfein höll sig stilla, avslappnad men med händerna dolda av manteln och ett samlat men nollställt uttryck i ansiktet. Han följde kvinnans rörelser med blicken innan han log lätt. Men tyst förbannade han sig själv för att han hade slappnat av så och låtit sig själv överraskas så. Han skyllde det också en del på en viss person som skickat honom p…[Read more]

  • Det var med större iver än vanligt Asgeir ställde sig på det stora Karmanska skeppets bog och blickade mot den annalkande hamnen. Tinderstad, äntligen var de tillbaka i Kaldrland! Även om de var i den mest sydliga delen av landet där temperaturerna inte var så farliga, var det ändå en friskhet i luften som fick Asgeir att piggna till. Södern, k…[Read more]

  • Yazfein

    Solen var på väg ner och vinden hade till tagit kraftigt under dagen för att nu blåsa kallt samt skaka om de trädens grenar ganska kraftigt. Yazfein hade under dagen tagit sig närmare och närmare Frostheim. Men när vinden tilltagit så pass att han sett grenar brytas av hade han valt att dra sig lite längre in bland träden och dess tätar…[Read more]

  • Jezeral himlade med orden som denne man hävde ur sig.
    ‘Så det ni säger är att ni tänker förhindra brådskande angelägenheter under Tredje ögats sanktioner?’ frågade han, som om han knappt kunde tro sina öron.
    ‘Något som ni som adelsman vet att ni mycket väl inte har rätt att blanda sig i, enligt de lagliga befogenheter som ligger hos min order.’ t…[Read more]

  • Jezerals blick betraktade sällskapet som närmade sig, och även om han höll sig vaksam då de kom närmare slappnade han av något då de uppvisade sitt ärende och syfte. Han visste inte om han skulle känna sig smickrad eller inte då Kamilla tagit steget framför honom, men mest kände han sig irriterad. Han kunde ta hand om sig själv, och dessutom var…[Read more]

  • Arand höjde ett ögonbryn över hennes plötsliga lurighet. Han tänkte nästan protestera då hon tog hans vinglas, trots allt hade han ju bara hunnit ta en klunk eller så. Men han fick ju påminna sig själv om att han inte var så sugen på vin, det var väl mer principen av att inte låta ett glas med alkohol gå till spillo. Han skrattade lite roat åt h…[Read more]

  • Amdir replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 4 years, 1 month ago

    Ayperos studerade platsen med en intensivitet i sina ögon, nästan som om han kunde se vad som skett där. En stund var han bara tyst och begrundade, innan han tycktes vakna till liv igen och skakade lätt på huvudet. Han gjorde en gest åt henne vid en av bänkarna och satte sig ned för att blicka rakt fram på alla de detaljer som fanns där.
    ‘Fr…[Read more]

  • Hon kunde inte undgå att notera att Vesvía verkade något nervös och det oroade henne en aning. Hon kunde känna hur taggarna liksom reste sig och för en sekund undrade hon om hon borde göra något åt Vesvía redan nu, innan hon förrådde henne… Men nej, varför skulle hon ha kommit hit då? Det var något annat, men än var hon inte säker på vad det…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Krigsrop och blodtörst in the forum Mahadwen 4 years, 1 month ago

    Flera av alverna verkade inte måna om att sluta slåss, trots att deras ledare gett signal för detta. Med en handgest fick han några av de andra ryttarna att placera sig och sina hästar mellan de stridande parterna, innan han själv satt av från sin häst.

     

    Hans fötter slog i marken med en dov duns, innan han stegade fram till Aenya. Han hade vis…[Read more]

  • Det respektfulla bemötandet gjorde hennes humör ännu bättre och hon nickade lite gillande, även om hon kanske inte riktigt var medveten om det.

    ”Givetvis. Särskilt sedan ni uppförde uppdraget jag gav er. Kom, låt oss gå iväg en bit. Jag har ordnat med lite mat och vin. Vi har mycket att diskutera”, sade hon och gjorde en gest för att bjuda Vesv…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 4 years, 1 month ago

    Hans nöjda skratt och hans ord fick henne att le och hon fick stå emot impulsen att luta sig mot honom där de gick sida vid sida. Hon var drottning, en härskare, påminde hon sig själv, men leendet över hennes läppar bestod.

    ”Ni har förstås rätt. Med allt som pågår har jag kanske försummat den uppgiften… Hur föreslår ni att jag skulle gå till väga…[Read more]

  • Hans ord fick henne att skratta, men det var ett varmt skratt som följdes upp av ett vasst leende. Hon fick något lurigt i ögonen och tog bryskt vinglaset ur hans hand och ställde det lite slarvig på brickan igen, dock inte utan att det spillde lite vin på sängen. Sitt eget glas satte hon mot läpparna och tömde i ett svep, innan hon slängde…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.