Jezeral var inte intresserad av varken Kamillas eller Athels försök till att lägga ord på situationen. Han fnös bara frustrerat, för vad kunde ord föra längre i denna situation?
‘Gjort är gjort. Var glad över att inkvisitionen inte omhändertar dig.’ sa han bistert, med blicken fäst på Athel, och hans blick for över de döda kropparna.
‘Me…[Read more]

Nillas beröringar och den enkla kyssen fyllde Arlin med en varm rysning och han kunde inte riktigt sudda bort det där leendet han hade på sina läppar. Nästan lite för mycket leende för att vara en hård kaldrländare trots allt, men vad spelade det för roll? Ingen var där för att se dem just då. Försäkrande nickade han över hennes ord.

‘Snart……[Read more]

Lissandra skrattade till åt Toss och log uppskattande innan hon såg mot Späck och skakade på huvudet. “Självklart får vi in vinster, men de är ack så enkla att spendera. När vi reparerat skeppet, köpt in mat, lagat kläder, uppgraderat utrustning, köpt tips och rykten och när mutor är hanterade, det som finns kvar brukar gå åt till nöje, och vilke…[Read more]

Alven fick en liten nyans av röd ton på sina kinder då han insåg att han gjort ett misstag, att mannen hon talat om inte varit blodsrelaterad till henne som han hade antagit. Än ett täcken på att han inte förstod dessa människor, deras kultur och deras traditioner. Hans krigiska instinkt sa att han inte behövde göra det heller, de var ju alla ba…[Read more]

Den ljushårige alven stannade upp då hennes ord forsade fram, vissa av dem svåra för honom att uppfatta genom gråten och språkbarriären. Trots allt var det en sak att höra det allmänna språket talas, något helt annat då det kom genom filtret bestående av snyftningar och tårar. Han försökte sitt bästa att se allvarsam ut, när han snarare inombords…[Read more]

Trädmannen gav ifrån sig ett ljud som lät som ett uråldrigt träd som vred sig så barken knakade, de gula ögonen fästa på Axel.
‘Ingen kommer till våra skogar…’ sa han, hans röst långsam och djup, nästan svår att förstå.
‘Inte på hundratals år…’ fortsatte han, och de gula ögonen var fästa med en blandning av nyfikenhet och förvirring på Axel.…[Read more]

Nearenas ansikte förblev stillsamt, om än allvarligt, under tiden som både Selyana och Éardine berättade för henne om dessa nyheter. Kanske kunde man se en lätt rynkning av de perfekt formade och noggrant skötta ögonbrynen, som gav henne en något allvarligare uppsyn än hon annars hade. Det var inte bra nyheter. Att furstinnan Saskia Belsante b…[Read more]

Arlin skakade på huvudet, kanske var han lite bekymrad men han lät det inte visa sig. Inte för henne i alla fall.
‘Då vi väl är i Kaldrland kommer vi vara säkra.’ lovade han henne och kramade hennes händer med sina, försäkrande och stödande. Det var nästan lite nervöst att sitta där ensam med henne, trots allt hade de alltid varit i sällskap med…[Read more]

Samlingen av figurer såg med blandade reaktioner och känslor på Axel och hans hälsning, som verkade nästan för lättsam för sammanhanget. Ithilwyn steg lite åt sidan, för att låta kattmannen stiga fram då fokuset låg på honom. Rådet var tysta en stund, verkade fundera på hur de skulle hantera denna nya varelse som kommit in i kärnan av deras…[Read more]

Drottning Nearena var som vanligt belägen i det stora trädet Eldanan som låg i hjärtat av huvudstaden Dal’elath. Trädet som var det alviska folkets inspiration och hopp, som sträckte sig långt över havet av träd som gick i alla riktningar i deras skogsrike. Denna dag satt hon inte i hovet med sina rådgivare och representanter för olika hus…[Read more]

Arlin hade känt en spänd nervositet över hur hon skulle reagera. Trots allt kände han inte henne väl nog för att veta hur hon skulle ta all omställning. Och Kaldrland var inte direkt känd för sin bekvämlighet. Men hon verkade ta det med ro, vilket fick honom att slappna av något – trots allt hade han sett adelsdamer i Kaelred reagera väldigt ne…[Read more]

Kvällen blev en samling för Ulfhednafamiljen med blandad stämning. Melankoli för förlusten av Kettil, men kanske även acceptans över att han nu faktiskt var borta. Men vad som hade tagit honom dit förblev oklart, ett mysterium som lutade mot Runes agerande, och mörkeralven som anlänt. Men kvällen hade blivit lång, och det fanns inte riktigt någ…[Read more]

Kamilla stod tyst och stilla, rörde sig inte alls medan riddaren först talade, och vred sin blick mot Jezeral först när han var färdig med sin kommentar. Hon såg sedan mot riddaren och klev fram och gick fram för att ta honom i armen och lyfte honom med enkelhet till sina fötter. Hon räckte honom ett svärd för att använda som stöd genom att pl…[Read more]

Hillevi satt neutralt för det mesta genom ceremonin, hennes tankar verkade nästan vara någon annanstan, hon log lite smått när den var färdig och nickade bekräftande åt paret när deras blickar råkade landa på henne. Därnäst talade Brand, och detta orsakade knappt en förändring i Hillevi, annat än att hon hade slutat le när de nyvigda inte län…[Read more]

Arand som stått spänd, redo att dra sina vapen, gav ifrån sig en nästan lättad utandning. Trots allt fanns det få väsen som var svårare att strida mot än andar. Långsamt rättade han till sig själv, slappnade av, och vände sig om för att möta Maeves blick. Han såg från henne till konungen och drottningen.
‘Jag beklagar sorgen…’ sa han, och börj…[Read more]

Ithilwyn tog honom in i hjärtat av Berelon bland ståtliga dryadmän, nätta dryadkvinnor, älvor och träfolk av alla dess slag som förvirrat, nyfiket och vissa till och med arga betraktade främlingen som hon tagit med sig till deras fristad.
‘Rådet är våra äldsta!’ förklarade hon, trots allt kunde hon inte ta med en främling in i deras hem utan att…[Read more]

Felaerns genomträngande gröna ögon betraktade henne då hennes tårar var på gränsen att börja rinna ned över hennes kinder. Han undrade för sig själv vad det var som rörde sig i hennes huvud. Men människorna var svåra att läsa, betydligt svårare än hans egna folk. Och så var det språkbarriären utöver den kulturella barriären.

Och där…[Read more]

Jezeral stod något matt och besegrad med en hand över sin blödande axel då Naera slank mellan hans fingrar. Igen.
‘Vid Lloth…!’ svor han ilsket med sammanbitna tänder, och vände sig om och vände blicken mot Kamilla och mannen som stod kvar. Med beslutsamma steg vände han sig tillbaka till de två krigarna, ilska i hans blick.
‘Har du någon an…[Read more]

Mannen som hette Ergott hade inte förväntat sig den blixt av smärta som plötsligt pulserade genom hela hans kropp. Som paralyserade honom till den grad att han föll ned i en boll på marken med ett flickaktigt tjut av smärta. Han tappade svärdet som föll på Marulds fot, och den tredje vände sig chockerat om med ett dumt “vad fan…?”. Faegrim, t…[Read more]

Arlin gav henne ett litet leende då hon försökte memorera det falska namnet, och han lärde henne uttala det korrekt. En liten rättelse, men det skulle låta märkligt annars, om hon inte sade det med en kaldrländares hårda artikulation. Det var spännande, romantiskt till och med, att låtsas att de var gifta även om de inte var det. Hennes lill…[Read more]