Hillevi klev ut från bakom ett buskage och ställde sig framför Turins soldater, som alla såg redo ut för strid. Hillevi log lätt och indikerade med sitt spjut att de skulle sänka sina sköldar, och sedan ställde hon sig mer avslappnat med spjutet vid sin sida. Hon var svår att identifiera först som Hillevi om man inte visste att det var hon, för m…[Read more]

Ayperos hade en äventyrlig glimt i de mörka ögonen, och viftade bort hennes oro.
‘Vilken känsla är bättre än den som visar att man verkligen lever?’ undrade han med en retsam glimt i blicken. Han verkade inte oroad, men samtidigt verkade han sällan oroad för någonting alls.
‘Så, hur tar vi oss till dina krigare?’ undrade han energist och tömde sitt glas.

Kamilla lutade på sitt huvud lite när illusionisten talade och hon tänkte efter på orden som precis hade sagts.

“Jag … gav dig just ett val, att hjälpa oss.” Började hon, men hon hade inte längre för avsikt att låta det löftet stå. Inte efter vad som hade uppdagats från vad som hade sagts. Vad hade hon för nytta av en annans blod, om inte hems…[Read more]

Arand vände sin något berusade blick upp mot Maeve, lite ställd över att plötsligt bli väckt från sina minnen som varit så tydliga framför hans ögon. En stund fattade han inte riktigt var han var, förutom att Maeve fyllde hans synfält och hans öron med sina ord. Även om sådana komplimanger inte betydde så mycket hade de ändå en betydelse då de k…[Read more]

Jezeral hade lust att ge krigaren vid hans sida en snyting i ansiktet för hennes ord. Det var inte hennes beslut att fatta vad Naeras öde skulle vara. Och hon visste heller inte vad Naera gjort. Han gjorde sitt bästa för att ignorera vad som kunde kallas för hans kompanjon, och fokuserade sina isblå ögon på Naera framför dem istället, och henne…[Read more]

Nashwar log åt Akilas svar och nickade tacksamt för svaret. När tystnad sedan följde så rätade Nashwar lite lätt på sig och knöt sina händer bakom sin rygg, och helt enkelt bara väntade på nästa sak som skulle hända. Hon hade kunnat säga någonting mer, men hon fick en känsla av situationen att det var bättre att stå tyst just nu, så det var pre…[Read more]

Ayperos hummade lite medhållande då hon nämnde demonen, men gjorde ingen större sak av det just då. Den demonens tid skulle komma, speciellt om den skapade problem för honom. Så istället nickade han då och då när hon berättade om kompanjonerna, och demonens arbete med krigarna.
‘Jag ser framemot att se vad de kan.’ sa han, med en lurig glimt i ögo…[Read more]

Catea gav Mei ett litet mystiskt leende då hon kände igen vilken order Catea kom från, och det fanns en liten road glimt där i hennes ögon.
‘Ja… Jag känner till ditt namn.’ sa hon, utan att gå in på detaljer om hur det gått till. Med en artig nickning satte hon sig ned bredvid Mei, varje rörelse välvald och stillsam. En stund satt hon bara tyst,…[Read more]

Kamilla skrattade åt kommentaren om illusionen, att den var avsedd att skrämma de enfaldiga. Hon såg mot honom, väldigt tydligt road.

“Jag trodde att det var ett monster. Jag antar att det säger en hel del om mig.” Hon skrattade till igen och rätade på sig så att hon stod rakryggad när han började tala till magikern. Hon slöt sina nävar, och…[Read more]

Arand skrattade då Maeves hand daskade till hans hårda bröstkorg, och han gav henne en lite retsam glimt. Det blev en hård kamp med drycker och kött. Monsterjägaren som alltid var fokuserad och stillsam var nu något mer vinglig och skrattig. Hans gula ögon betraktade allt som pågick honom i en disig tillvaro, innan Maeve fångade hans uppmärksa…[Read more]

Faegrim som alltid varit väldigt kartintresserad hade inget problem med att hitta Zirthimar på kartan. Det var en hiskelig resa, förfärligt långt bort. Genom hela kontinenten så gott som. Bara tanken att resa ända dit var svindlande.
‘Bergakungen…?’ frågade han, lite osäkert. Det var inte något han hört om förr.

Han gav Herrie en hastig blic…[Read more]

Faegrim himlade med ögonen åt Corrin och gav honom en liten dask på magen, då han inte nådde så mycket högre än så.
‘Har du aldrig sett bröst förr, pojk?’ frågade Faegrim, med ett höjt ögonbryn och en liten road glimt i ögonen.
‘Det är inte artigt att stirra.’ sa han och vecklade undan kartan för att gå förbi de två på sina snabba steg trots si…[Read more]

Jezeral himlade lätt med ögonen åt riddarens dramatiska svar.
‘Ingen behöver dö, om man använder sig av sitt sinne.’ sa han lite vasst. För trots allt att lämna svärd till någon jordbrukare eller flykting som troligen aldrig hållit i ett svärd förr såg han som yttersta dårskap. Ett svärd som säkert varit värt med än hela deras by sammanlagt.

‘N…[Read more]

Ithia gav Kheezai en lite bekymrad blick, men hon förstod ju givetvis att sådant läkande som hon utfört tärde på krafterna – även om hon inte förstod helt hur Kheezai använt sin magi. Hon gav ett varmt leende åt Kheezai, uppmuntrande, som sade att det inte var någon fara ifall hon behövde sova.

Paladinen vände sin uppmärksamhet till Wreax, och hö…[Read more]

Kaels självsäkerhet tycktes svaja till lite över hennes sätt att bemöta honom, och han fick en känsla att det var något mer med alven än vad som visades utåt. Exakt vad det var kunde han inte riktigt säga, och medan han i vanliga fall skulle finna det ytterst skeptiskt att någon behandlade honom utan korrekt respekt verkade han inte reagera så…[Read more]

Dastan fnös till och med huvudet sänkt mot marken, så hans hår täckte hans ansikte. “…I Sharahs ära?” Skrockade han något tyst. Var det här ett skämt? Rådgivaren var uppenbart fördärvad. Lika fördärvad som drottning Akila. Ja, om det nu fanns något kvar alls av drottning Akila, det vill säga. “I Sharahs ära?” Upprepade han igen. Denna gången lit…[Read more]

Kvällen hade blivit lite tyst. Ivar ilska fick svalna ute i nattens kyla tyckte Katla, det var bästa sättet att bemöta det på. När känslorna brann var det bästa att låta dem brinna ut. Hon hade en naturbegåvning att byta humör, men Ivar och även ibland Silje var mer förtjusta i att känna det de kände. Efter en liten tid dock, efter fisk och efter…[Read more]

Katla stod och tittade på honom under hans slutliga utbrott, hennes ögon först på honom och sedan på yxan. Hon var på väg att säga någonting när han började gå,  och sedan följde hon honom med blicken sin när han gick till släpet först och sedan iväg mot skogen. Hon stod still för ett ögonblick innan hon satte sig ner igen på stenen sin och vände…[Read more]

Katla skakade, och när hon mötte Ivars nästan utmanande blick så var kände hon sig faktiskt redo för strid, men ögonblicket då Silje berörde henne, så fort armarna slöt som omkring Katla så rann ilskan av henne som vatten, och hon stirrade blankt åt sidan mot elden för ett ögonblick, hennes skakningar upphörde och hennes andningar saktade in. Hon…[Read more]

De flesta som vandrade där i trädgården var folk som på ett och annat vis arbetade i hovet, för hovet eller på något vis var delaktigt i det. Men ibland vandrade även kejsarens gäster där, och en dag som denna då de flesta hade ridit ut och nedför Maseis sluttande landskap uppe bland molnen var stämningen betydligt mer stillsam än den annars br…[Read more]