Taewyn gav Aeriel ett lite generat leende då Aeriel rörde henne på axeln och gav de uppmuntrande orden. Kanske var det hennes öde, så som Aeriel sa, och åt det nickade hon försiktigt. Hon kunde förstå det Aeriel kände gällande heder och att försvara sitt land, och länge hade hon själv känt sig dålig över att ha lämnat sitt hem. Men de hade inte…[Read more]

Platsen dit dvärgen förde resenären var en något undanskymd plats i staden, där man gjort upp en vacker park med en fontän i vars mitt stod en staty av en alvkvinna från tiden då Elíden grundats flera tidsåldrar sedan. Här föll alla stadens ljud bort, och på en bänk under ett stort äppelträd satt alven de sökte. På denna plats, i Eärmelindos närva…[Read more]

Ithia vände sin blick mot de två männen, och det var svårt att förmå sig att lita på någon av dem.
‘Tack för erbjudandet, Wreax.’ sa hon, lite avvikande, och vände blicken mot Ethirion.
‘Hur blir det med Kheezai, och… behandlingen ni föreslog?’ ville hon veta, innan hon svarade vidare på något annat. Orden Kheezai yttrat om att något uppman…[Read more]

Ithia som hade förväntat sig att Kheezai skulle vara utslagen en längre tid vände lite förvånat huvudet mot henne. Hon sjönk ned på huk intill soffan där Kheezai låg så de var i ansiktshöjd och log ett vänligt leende.
‘De… drogade dig.’ sa hon, och strök håret ur Kheezais ansikte. ‘De sa att det var så… hon inte skulle kunna lyssna.’ förkla…[Read more]

Zaal’Ek såg lugnt på Ziyate, med det där vidriga leendet på läpparna, när hon greppade tag i hans haka. “Är det förstått, Kel’zak?” Härmade han med en barnslig röst. “Aaw, Varför så arg?” Fortsatte han  med samma barnsliga röst. Den som kände Zaal’Ek väl kunde plötsligt skymta ett grovt allvar någonstans Zaals ögon trots det breda, stora leendet.…[Read more]

Aeriel såg med stora, nyfikna ögon på Taewyn när hon berättade om sitt hemland, medan Aeriel försökte föreställa sig det vackra landskapet som Taewyn talade om, vilket fick henne att le omedvetet. Leendet försvann dock när Taewyn kom in på sin kultur och hur man såg på kvinnor som henne. “Sådant primitivt tänk..” Tänkte hon högt. Ett sådant typisk…[Read more]

Thovna gav ifrån sig ett hojtande då tjuven plötsligt använde magi för att knuffa henne åt sidan. Med tanke på hur få magiker det fanns i Zirthimar förvånade det henne så mycket att hon nästan tappade fattningen ett ögonblick.
‘Vid Tharûk!’ ropade hon ilsket över att känna sig så maktlös mot något som denna taniga kattvarelse kunde frammana. Vi…[Read more]

När Ziyate fällde sin före detta elev och tryckte ner honom i marken gjorde han inget som helst motstånd. Med ansiktet nere i jorden, hördes att dovt och mörkt skratt, istället för ljud av smärta som en normal person hade gett ifrån sig. Det var som om att han inte blev minsta illa berörd av att Ziyate tryckte ned honom. Nej, han hade snarare fö…[Read more]

Thovna spenderade sin vanliga rond för att inspektera att gardet höll måttet och att försvaret var tillräckligt i den östra delen av Zirthimar som var hennes ansvarsområde. Givetvis var det flera år sedan vättarna anfallit Zirthimar, men dvärgarna om något folk la vikt på att saker skulle vara i bästa möjliga skick. I sanning var det sällan nå…[Read more]

När Zaal såg hur vakterna stupade en efter en kunde han inte hjälpa sig själv och skrattade maniskt. Deras hjälplöshet var något han fann ett stort nöje i. Det var så tragiskt att så svaga, unga varelser kunde vara så pass naiva och tro att de hade någonting att säga till om. Han såg på den enda vakten som var kvar vid liv och hånlog. Samma…[Read more]

Dörren bakom dem stängdes, och han drog ett djupt lättat andetag, som om det var första gången på flera veckor han drog ett andetag som inte var ansträngt. Hans mörka blick betraktade Isra, och det fanns en gillande glimt där i de mörka ögonen.
‘Vi har mycket planerande framför oss, ers höghet.’ sa han, och även om han använde titeln hela ti…[Read more]

Solen slog kraftigt till mot Zaal’Eks ögon när de anlände till sin destination. Han höjde handen upp mot solen och kisade med ögonen. “Ah, Solen. Jag förstår inte hur man kan vilja leva i detta ljus.” Klagade Zaal barnsligt, men något skämtsamt. Fast inte på ett allmänt kul sätt, utan snarare på ett lite otäckt sätt, sådär som bara han kunde.…[Read more]

Arlin blev nästan förvånad över hur glad hon blev, samtidigt kunde han känna att hennes leende smittade av sig, och han skrattade ett lite lättsamt skratt.

‘En berättelse?’ hummade han lite muntert, och tänkte efter. Det fanns så många berättelser att det var svårt att berätta.
‘Nå, låt mig berätta en av gudarnas berättelser.’ sa han till sist, t…[Read more]

Taewyn visste inte riktigt vart hon skulle se eller vad hon skulle göra under den där tystnaden. Nog för att hon var van att dela på tystnader tillsammans med Neaduin, men denna tystnad var på något vis mer tryckande och fick henne att känna sig nervös. Kanske hon sagt något dumt? Och av någon anledning ville hon inte förolämpa denna alv. Hon kä…[Read more]

Faegrim blickade ned lite över Kathrins… eller var det Corrins?… kommentar om Faegrim den Skarpsynte.
‘Faegrim… Skuggklinga… Faktiskt…’ mumlade han, lite tillrättavisad, trots allt hade han funderat länge på sitt namn, och det skulle han etablera! Och här fanns en möjlighet, om han kunde lösa detta mysterium skulle det minsann vara e…[Read more]

Alienna var som vanligt en vacker uppenbarelse, med sitt långa ljusa hår, sitt fagra ansikte och den långa eleganta kroppen som var klädd i lätta fladdrande tyger i ljusa nyanser som formade sig om hennes långa och slanka figur. Så mycket en sagofigur som en alv kunde vara, men samtidigt som hon hade ett strålande leende på sig och en avslappn…[Read more]

Mitt i diskussionen mellan de tre parterna ursäktade sig en av Akilas närmsta tjänar, som kom fram till drottningens sida för att tala lågt i hennes öra.
‘Jag ber om ursäkt, ers höghet, men ni har en oväntad gäst.’ sa han i viskande ton på iselemska, och gav Vendrik en något smutsig blick – bara för ett kort ögonblick – innan han vände sin upp…[Read more]

Ithia hade inte så mycket annat val än att vänta tillsammans med Kheezai. I sanning hade hon gärna stormat ut därifrån med tanke på hur de “viktiga” männen betedde sig, som om de ägde världen och kunde hunsa dem hur som helst. Men Ethirion hade trots allt erbjudit sig att hjälpa Kheezai bli av med sin koppling till Lloth, och för den sakens skul…[Read more]

Aeriel skakade på huvudet log varmt mot Taewyn när hon bad om ursäkt. “Du behöver inte be om ursäkt! Det besvärar mig inte, det är bara det att jag inte har pratat om det med någon som inte är härifrån.” Förklarade hon med en röst lika len och varm som hennes leende.

“Tack, det värmer.” Svarade hon och log. Taewyns ord om hennes fick Aeriel a…[Read more]

Taewyn betraktade Aeriel tankfullt, och det verkade som om hon rört vid en känslig punkt med sin fråga.
‘Jag ber om ursäkt, det var inte min mening att ta upp något som besvärar dig.’ sa hon. Trots allt visste hon väldigt lite om alverna, deras kultur och deras historia. Hon nickade lätt då och då när Aeriel fortsatte berätta om sitt folk och de…[Read more]