Hon snurrade åter på glaset mellan fingrarna innan hon förde det till de fylliga läpparna och smuttade på drycken däri. Vinet var en av de många saker hon hade sitt handelsgille att tacka för, och dess kontakt med ytan. Sedan hon tagit tronen hade hon inte rört sig långt ifrån sitt palats, men det skulle kanske snart bli ändring på det, särskil…[Read more]

Hon stod med ryggen mot legosoldaten en liten stund och begrundade det hon sett under uppvisningen. Om det inte hade varit för att hon själv fått en grundläggande skolning i stridens konster, och det faktum att hon var bekant med mer än en demon, så hade hon antagligen inte noterat det hon noterat där inne i tronsalen. Nu snurrade hon sitt vingla…[Read more]

Förändringen i mönstret var uppenbarligen helt oväntat, för när Aife tog ett steg bakåt och soldaten såg ett tillfälle att resa sig upp så tog han det. Han hade knappt kommit halvvägs upp på fötter igen innan kvinnas svärd svepte över hans oskyddade nacke och separerade hans huvud från resten av hans kropp. Man kunde skymta ett ögonblicks förv…[Read more]

Hon väcktes ur sina tankar av den andra kvinnans röst. Hon hade inte hört det första hon sade, eller så hade hon helt enkelt inte lagt särskilt mycket vikt vid komplimangen, men de sista orden hörde hon.

”Ja tack”, svarade hon med ett leende, kanske lite konstlat men ändå uppriktigt. Hon hade inte för avsikt att vara otrevlig mot de som tjänade h…[Read more]

Soldaten vacklade och föll, men inte helt. Han tog emot sig på ett knä och höjde instinktivt sitt vapen för att parera hugger som han förväntade sig skulle komma direkt efteråt. Han kanske inte såg mycket ut för världen, men han hade en gång varit Me’er och han hade inte förlorat all förmåga för logik och konsekvenstänk bara för att han blivit…[Read more]

Svärdet var imponerande och viset på vilket kvinnan höll i det var likaså. Något inom henne hade väl kanske redan från början förstått att denna kvinna var speciell, annars hade hon inte bjudit in henne till en audiens från första början, men det var ändå tillfredsställande när aningar och misstankar bekräftades.

Mannen framför Aife verk…[Read more]

Det var tydligt att kvinnan som stod nedanför hennes tron fann något slags nöje i utmaningen. Bra. Hon behövde inga tråkiga latmaskar i sin tjänst, särskilt inte när det kom till de som skulle försvara hennes faktiska liv.

Det hela, tillsammans med frågorna som snart lämnade Aifes läppar fick henne att flina lite, och hon gjorde inget försö…[Read more]

En livvakt alltså?

Hon lutade sig åter bakåt i tronen, fortfarande med ett litet leende över läpparna, men nu fanns där också något mer betänksamt i hennes blick. Hon hade trots allt kunnat behöva en sådan, särskilt sedan Ziyaté vänt sig mot henne. Tidigare hade hon bara haft Lloth och sin halvsyster att oroa sig för, och då hade hon ännu haft s…[Read more]

Att kvinnan uppenbarligen var från ytan var inte svårt att se, och att hon dessutom visade sådan självsäkerhet i sättet hon förde sig på och talade var något som Isra kunde uppskatta. Hon hade alltid föredragit att härska över ett lojalt folk, men om lojalitet inte kunde anför skaffas så vad rädsla det näst bästa, och rädsla var vad hon hade fått…[Read more]

Förfrågan om en audiens hade kommit, olämpligt nog, mitt i hennes middagsmål. Vanligen tog hon inte emot besökare så sent under kvällen men något som hennes kammarherre sagt om besökaren hade fångat hennes intresse och därför, enbart därför, valde hon att göra ett undantag. Givetvis skulle gästen få vänta till dess att hon ätit klart, något som f…[Read more]

Åter blev hon övertygad om att det varit ett bra val att ha denna kvinna kvar i sin tjänst, för inte bara var valet av klänning passande, men hon verkade också genuint vilja vara till lags.

”Ett perfekt val. Jag har en middagsbjudning med handelsgillet Bläck och det vore synd att inte göra ett intryck, eller vad säger du, Farrah?” Hon log nöjt…[Read more]

Yxan splittrades i hennes hand och hon kände hur en av de vassa bitarna metall träffade henne över näsryggen. Blotta kraften bakom det hela fick henne att se stjärnor och hon hade knappt återhämtat sig igen när staden plötsligt skakades av en våldsam explosion. Kvinnan som en gång var ljus hade försvunnit framför hennes ögon när hon av kraften frå…[Read more]

Under tystnad betraktade hon sin egen och kammarjungfruns reflektioner i spegeln medan den senare borstade, klippte och flätade hennes hår. Hon var vanligen inte någon som lagt ned särskilt mycket tid på sådana vanskliga saker som hår, men när någon annan gjorde det åt henne så var hon inte den som misstyckte. Dessutom hade hon börjat gilla uppmä…[Read more]

Stig bakåt? Backa? Hon hörde orden lämna Arands läppar men det var som om hon inte riktigt förstod vad de betydde. Allt hon förstod just då var att någon annan, något annat, ljuset, lagt sig i och gått emellan henne och hennes villebråd, att monsterjägaren skadat vampyren ytterligare, och att vad det än var som flödade från det som en gång varit…[Read more]

Kammarjungfrun var en av de få som inte verkade rädd för henne, i varje fall visade hon det inte, men hon tog sig heller inga friheter som skulle antyda en brist på respekt. Det var ett gott tecken, ty trots att hon valt att härska med fruktan till en början så var det inte så hon ville att saker skulle förbli. Det var alltid bättre att vinna sit…[Read more]

I normala fall skulle hon antagligen ha varit nöjd över att ha lyckats med att skada Ayperos på viset hon gjort, men liksom ett rovdjur inte stannar upp för att nöjas åt sitt verk så gjorde inte heller hon det. Tanken hade bara varit att döda, men när hennes yxor stoppades mitt i sina svepande hugg så fylldes hon först bara av förvåning,…[Read more]

Kanske var det tur att Ayperos plötsligt verkade talför, ty hans ord var provocerande nog för att få henne att fokusera på enbart honom. Om han hade varit tyst hade hon kanske givit sig på Arand i blodsruset, men än så länge var det bara den mörka figuren framför henne som gällde.

Hans klor var vassa och mer än en gång träffade de henne nu nä…[Read more]

Avbrottet hade kanske varit oönskat om det inte var för att det påminde henne om middagen med Vesvía, något som hon nästan hade glömt.

”Ah, perfekt”, sade hon istället med ett litet leende medan hon gjorde en avfärdande gest med ena handen åt Tipums håll delvis för att indikera till tjänarinnan att hon skulle ignorera honom, men också för att få…[Read more]

Det plötsliga ljuset hade bländat henne liksom det bländat Arand och hon hade instinktivt höjt en hand för ögonen. Hon hörde en kvinnas röst komma från ljuset och trots att hon försökte så kunde hon inte utröna vad som sades. Istället kände hon en hand sluta sig om hennes ena arm för att dra henne till sig. För en kort sekund var hon redo att hug…[Read more]

Hans skratt och fråga om det var formen hon menade fick också henne att skratta, men där hans skratt var hest och rått så var hennes klingande vackert, även om det fanns en uppenbar ton av något mörkt däri.

”Nej inte formen, den vet jag hur den ser ut. Jag menar rent… Biologiskt”, sade hon med ett höjt ögonbryn och ett litet, snett flin över…[Read more]