Ithia som hade förväntat sig att Kheezai skulle vara utslagen en längre tid vände lite förvånat huvudet mot henne. Hon sjönk ned på huk intill soffan där Kheezai låg så de var i ansiktshöjd och log ett vänligt leende.
‘De… drogade dig.’ sa hon, och strök håret ur Kheezais ansikte. ‘De sa att det var så… hon inte skulle kunna lyssna.’ förkla…[Read more]
Thovna gav ifrån sig ett hojtande då tjuven plötsligt använde magi för att knuffa henne åt sidan. Med tanke på hur få magiker det fanns i Zirthimar förvånade det henne så mycket att hon nästan tappade fattningen ett ögonblick.
‘Vid Tharûk!’ ropade hon ilsket över att känna sig så maktlös mot något som denna taniga kattvarelse kunde frammana. Vi…[Read more]
Orden fick Ziyaté att skratta lätt, ett tomt och glädjelöst skratt. Orden var inget som berörde henne, det rann av henne som vatten. Däremot fixerade hon sina ögon på Zaal’ek återigen och lät sin hand ta ett hårt tag om hans haka vilket forcerade honom att se henne i ögonen.
“Inget onödigt dödande. Din lek har försinkat oss. Behöver jag på…[Read more]
Vi är snart tillbaka Kia, snart. Orden verkar inte alls lugna deras syster som gnydde och såg på dem båda med stora ögon. Det var svårt för Arki att inte låta honom påverkas av det. Han skulle precis säga något för att försöka lugna sin yngre syster men hann inte innan han kände sin syster hand på sin axel och orden om att de skulle ge sig a…[Read more]
Thovna spenderade sin vanliga rond för att inspektera att gardet höll måttet och att försvaret var tillräckligt i den östra delen av Zirthimar som var hennes ansvarsområde. Givetvis var det flera år sedan vättarna anfallit Zirthimar, men dvärgarna om något folk la vikt på att saker skulle vara i bästa möjliga skick. I sanning var det sällan nå…[Read more]
Ulwarth. Ordet skar i hennes öron. Förrädare. Hon gav till ett skratt som var en kort utandning som skulle kunna misstas för en fnysning. Utan att tveka fällde hon honom på marken och tryckte honom ner mot marken med hennes fot mot hans rygg för att sedan böja sig fram och trycka ner hans ansikte i jorden. Lika smutsig som han var.
“Du glömmer…[Read more]
Så klart. Varför skulle något vara annorlunda från nu till då? Även fast människokrypen hade korta liv, kändes det onödigt med ett sådant avslut, eller kanske början på deras äventyr. Hon suckade när resten av vakterna höll sina spjut mot dem och började komma närmare. Hon lade armarna i kors och verkade inte alls orolig för vapena som riktade…[Read more]
Dörren bakom dem stängdes, och han drog ett djupt lättat andetag, som om det var första gången på flera veckor han drog ett andetag som inte var ansträngt. Hans mörka blick betraktade Isra, och det fanns en gillande glimt där i de mörka ögonen.
‘Vi har mycket planerande framför oss, ers höghet.’ sa han, och även om han använde titeln hela ti…[Read more]
Arlin blev nästan förvånad över hur glad hon blev, samtidigt kunde han känna att hennes leende smittade av sig, och han skrattade ett lite lättsamt skratt.
‘En berättelse?’ hummade han lite muntert, och tänkte efter. Det fanns så många berättelser att det var svårt att berätta.
‘Nå, låt mig berätta en av gudarnas berättelser.’ sa han till sist, t…[Read more]
Taewyn visste inte riktigt vart hon skulle se eller vad hon skulle göra under den där tystnaden. Nog för att hon var van att dela på tystnader tillsammans med Neaduin, men denna tystnad var på något vis mer tryckande och fick henne att känna sig nervös. Kanske hon sagt något dumt? Och av någon anledning ville hon inte förolämpa denna alv. Hon kä…[Read more]
Faegrim blickade ned lite över Kathrins… eller var det Corrins?… kommentar om Faegrim den Skarpsynte.
‘Faegrim… Skuggklinga… Faktiskt…’ mumlade han, lite tillrättavisad, trots allt hade han funderat länge på sitt namn, och det skulle han etablera! Och här fanns en möjlighet, om han kunde lösa detta mysterium skulle det minsann vara e…[Read more]
Var det ett nej på hans fråga? Han antog det, för helst höll han sig så långt bort som möjligt för den där människan. Om det ens gick att kalla honom det. Äcklig, förrädare. Han kunde inte rå för att le lite åt Neaduins fråga.
“Mina fränder kommer inte skjuta dig.” försäkrade han henne, även om de förmodligen skulle få ställas till svars.
Alienna var som vanligt en vacker uppenbarelse, med sitt långa ljusa hår, sitt fagra ansikte och den långa eleganta kroppen som var klädd i lätta fladdrande tyger i ljusa nyanser som formade sig om hennes långa och slanka figur. Så mycket en sagofigur som en alv kunde vara, men samtidigt som hon hade ett strålande leende på sig och en avslappn…[Read more]
Alienna? Ett lågt skratt kom ifrån drottningen och hon var inte säker på om hon hörde rätt först. Men tjänaren intygade på att drottningen om Älvskogen var där. Kunde det vara mer passande?
“Se så, det är ofint att låta gäster vänta.” uppmanade hon och avfärdade iväg tjänaren med en nonchalant gest. Så som han skulle vara en irriterande fluga s…[Read more]
Inte en min rörde hon när mannen framför dem offrades. Det var för det bättre. Att offras var det enda som gjorde denne mans liv värt att leva. Om ens det. Skriket var patetiskt. Trots allt uppfyllde hans Lloth önskan och för det borde han vara stolt. Tanken på sin härskarinna fick henne att le lite för sig själv när hon kände en värme inom si…[Read more]
Mitt i diskussionen mellan de tre parterna ursäktade sig en av Akilas närmsta tjänar, som kom fram till drottningens sida för att tala lågt i hennes öra.
‘Jag ber om ursäkt, ers höghet, men ni har en oväntad gäst.’ sa han i viskande ton på iselemska, och gav Vendrik en något smutsig blick – bara för ett kort ögonblick – innan han vände sin upp…[Read more]
Vesiva stirrade på sina kort framför sig, hon hade så klart redan sex kort. Tre för mycket och en av dem råkade vara en fyra. Triumferade lade hon fram fyran, dunkade bestämt i bordet och drog korten åt sig själv som hon lade på bordet. ven om ett av korten åkte tillbaka upp i hennes hand. Hon log brett och drog ett nytt kort för att börja med…[Read more]
Gå efter den arga trollkarlen? Aldrig i livet! Så klart skrek han inte ut det, men varje del av kroppen var emot det. Han tog en stor klunk av ölen för att samla sig själv för att sedan samla lite tankar och mod. Han harklade sig sedan.
“Vi skulle ju kunna hitta… en annan trollkarl. Ja, en som inte är ond eller arg”
Ithia hade inte så mycket annat val än att vänta tillsammans med Kheezai. I sanning hade hon gärna stormat ut därifrån med tanke på hur de “viktiga” männen betedde sig, som om de ägde världen och kunde hunsa dem hur som helst. Men Ethirion hade trots allt erbjudit sig att hjälpa Kheezai bli av med sin koppling till Lloth, och för den sakens skul…[Read more]
Taewyn betraktade Aeriel tankfullt, och det verkade som om hon rört vid en känslig punkt med sin fråga.
‘Jag ber om ursäkt, det var inte min mening att ta upp något som besvärar dig.’ sa hon. Trots allt visste hon väldigt lite om alverna, deras kultur och deras historia. Hon nickade lätt då och då när Aeriel fortsatte berätta om sitt folk och de…[Read more]