Den unga kvinnan med det eldröda håret är märkbart nervös där hon går med Arand vid sin sida mot värdshuset där mötet avtalats. Det kunde lika gärna vara en fälla och då hade hon lurat med sig Arand i den. O andra sidan var han skicklig på att försvara sig, slåss vilket hon själv inte var så det kändes ändå som rätt val att ta honom med. Utanför…[Read more]

Det här kändes alldeles för privat att bevittna men att gå skulle verka underligt. Fëani känner sig en aning obekväm där hon står mest över att hon i stunden inte kan göra något. Inte trösta, inte vara ett stöd, inte hjälpa Arand eller Maeve. Men hon följer det som händer med fokuserad blick, gastar och andar var inget hon upplevt förut och det hä…[Read more]

Det var inte svårt att se att drottningen var djupt inne i sina egna tankar och hon ångrade sig lite att ha sagt något först. Men sedan rättade hon till sitt blonda hår något, för att nicka lite mer bestämt. Det var en risk att säga det på det sättet, men varför itne ge det ett försök.

“Min drottning, om jag får vara så fräck. Min plan är inte…[Read more]

Ranghildr skakade på huvudet så att det bronsröda håret som var uppsatt i en stor fläta slog runt omkring henne. Hon log lite sorgset åt sin son.

“Vem du än berättar det för, kommer jag att genomföra det Eirik. Inte ens din far kan stoppa mig.” sa hon, simpelt och det var något nästan hårt i hennes blick. Något som visade att hon inte ljög för…[Read more]

Hon låtsades fundera, som om hon inte redan när han hade ställt frågan bestämt sig. Vad fanns egentligen hemma? Förstås hennes vän Freggi men hon hade alltid varit rastlös och när de inte var ute på havet kände hon sig nästan tom. Fast det var förstås ingenting som hon hade sagt åt Ejvald – eller någon för den delen. Hon höll fortfarande sina k…[Read more]

“Vi har ont om tid, åtminstone lyssna på mina ord.” väste hon fram, uppenbarligen ilsken och det vanliga tålamod som var där verkade inte längre finnas och hon spände sin käke och sina nävar i ett försök att lugna sig för att sedan sammanbitet fortsätta, i en hastig röst, som för att försöka få tillbaka de sekunderna som de förlorade på det…[Read more]

“Värd mycket pengar? En sådant smutsigt äckel?” frågade hon, mest för sig själv lite tyst som om hon försökte få in orden som hon sa. Hur skulle hon ens få tag i pengar? Så få hade hon sett av det att hon knappt mindes hur mynten såg ut. Formen var förstås rund och visst brukade de glimma lika fint som stjärnorna… Åtminstone om hon mindes rätt,…[Read more]

Det som han berättade gjorde att hon satt tyst och begrundade dem ett tag. Ett tempel i bergen. Ett som inte hon hade vetat om. Tanken var äcklig. Vad kunde mer gömma sig där? Åtminstone hade hon… hennes son… som skulle kunna leda henne dit. Att erkänna att det verkligen var hennes Omari var svårt. Så mycket större än det knyttet som hon had…[Read more]

Ögonen smalnades något på sättet som han tilltalade henne och… var det som om han försökte ge henne order? Hon lade huvudet på snedden, så att nacken knackade äckligt till och de rovdjurs gula ögonen var intensiva mot honom. Greppet om kniven hårdnade lite och hon drog bladet över bordet så att det rispade träet.

“Vad… sa du?” <…[Read more]

Orden fick en ilska att blossa upp inom Akila och hon tryckte kniven hårt in i ryggstödet för att sedan vrida om med en intensiv blick på Djan. Att lite foder och tyg kom runt omkring henne var inget som hon riktigt lade märke till. Istället drog hon ur kniven och lät sitt grepp vara mer hårt samtidigt som hon närmade sig Djan med långsamm…[Read more]

“Det har alltid varit mitt” påpekade Dhalia och hade blicken på armbandet ett tag där hon snurrade sina pärlor. Vad han skulle vara intresserad av det – visste hon inte riktigt men istället för att vrida och vända på det så mycket böjde hon sig fram för att låta pärlorna vara framför hans ögon. Hon rörde armen lite så att pärlorna skramla…[Read more]

Den bistra tonen och sättet som den okända kvinnan cirkulerade runt henne, som om hon var ett byte… Det hela kändes inte allt för bra, nästan lite skrämmande. Och varför skulle hon inte få mannen på fötter igen? Trotsallt skulle väl det vara bättre än något annat?

“Och… vad skulle jag kunna göra för dig?” frågade hon sedan lite försiktigt,…[Read more]

“Jag funderar på vart vi ska ta vägen efter detta, ska vi fortsätta längs kusten eller återvända hemåt?” Han tänker inte så mycket på att hon sade far utan det kändes lite naturligt på något sätt. Men sen kommer han på det hon sa och han ler varmt mot henne innan han tömmer sitt stop. Han vänder sig lite mot henne och lägger huvudet på sne in…[Read more]

“Vid gudarna, ska du fortsätta att tala som om jag är ett jävla hönägg som behöver skydd konstant?” frågade Ranghildr med ett litet skrockande och svepte det sista av mjödet innan hon kastade bägaren på marken för att sedan korsa sina armar lite envist.

“Nå vad har du på tankarna nu, far, hm?” sa hon lite retsamt

Han blundar och njuter av hennes läppar mot sin hals, låter det gå de där ytterligare sekunderna innan han öppnar ögonen igen för att möta hennes blick. Det är ett litet leende på hans läppar men något fundersamt ändå medan han smeker hennes kind. “Jag tror att du kan vilja veta det jag har att berätta men om jag ska berätta så är det ett annat…[Read more]

Båda männen ser på henne och ler snett innan de skrattar mjukt för att skaka på huvudet. Sen får hon en kram av Ejvald innan Biorn lägger armen om hennes axlar. “Åhh det är inte att du ska göra något som vi tror, det är för att skydda de andra som Biorn kommer gå med dig nu. Ibland tänker de inte så långt när de dricker och du börjar bli vuxen…[Read more]

“Åh, ge mig inte den blicken” sa Ranghildr och skakade på huvudet åt det hela. Hon lade armarna i kors för att råka spilla ut lite av sitt mjöd över sig själv och grimaserade lite över det. Att de ens kunde tänka tanken på att hon skulle. Bara tanken fick henne att vilja vrida ut och in på sin mage.

Hon drack istället en klunk till av mjöden fö…[Read more]

Ejvald och Biorn flinar båda två där innan Stig kommer förbi och dennes stop norpas av Ragnhildr. Ejvald och Biorn tittar på varandra innan de nickar samtidigt utan att ha sagt ett ord. “Ja inte förstår jag varför det ska vara så fint att dricka det där istället för mjöd eller öl. Men vin är tydligen lite starkare än mjöd ibland.” Ejvald följer St…[Read more]

Det här kändes alldeles för privat att bevittna men att gå skulle verka underligt. Fëani känner sig en aning obekväm där hon står mest över att hon i stunden inte kan göra något. Inte trösta, inte vara ett stöd, inte hjälpa Arand eller Maeve. Men hon följer det som händer med fokuserad blick, gastar och andar var inget hon upplevt förut och det hä…[Read more]

“Nej ” Säger han kort” Nej mor..  Jag tänker inte låta dig göra det och jag tänker berätta för Far och de andra om dina planer. ”

Han ser henne hela tiden i ögonen, mor var alldeles för betydelsefull för att kastas bort på det här viset. vem visste vad Hrafn skulle göra med henne om han fick henne i sina händer. Det var itne säkert att de…[Read more]