Lloth betraktade ordbytet mellan de tre parterna lite uttråkat, trots allt hade hon inte så mycket intresse eller tålamod vad de kände för varandra. De hade ett uppdrag, och hon förväntade sig att de skulle utföra det utan att misslyckas. Då de tre var färdiga med sin ordväxling tog Lloth till orda igen.

‘Ziyaté har blivit informerad om uppdrage…[Read more]

Taewyn log ett lite förvirrat leende över Aeriels kommentar, och drog av sig hjälmen hon haft på huvudet. Medan hennes blonda vågiga hår hade skymtats lite under hjälmen kom dess vitblonda nyans fram starkare då hon placerade hjälmen under armen.
‘Så du menar att alla alver är lika perfekta som ni ser ut?’ frågade hon med ett höjt ögonbryn, oc…[Read more]

Tanken på tortyr fick Camthalion att bli illamående, inte på grund av blodet men för att det visade hatet som de flesta människor hade ont i sinnet och inga svårigheter att tortera en alv på det sättet. Vad hade hans frände gjort? Ingenting.

Han knöt sina nävar och skakade bittert på huvudet åt det hela för att sedan röra sig ut mot fången som…[Read more]

Efter att ha hört sitt namn steg Ziyaté fram ur skuggorna. Hon hade stått där hela tiden. Betraktat dem med sina röda ögon. Det fanns en slags nonchalans på sättet hon rörde sig över golvet. Rakryggad och med en stolthet som inte visade att hon hade bedragit sitt släkte. På hennes hand glimmade ringen som band henne närmare Lloth, dess lila st…[Read more]

Ett behagligt skratt lämnade Lloths läppar, ett förvånansvärt flickaktigt ett, men det fanns ett djup där under skrattet med. Men deras svar och deras bugningar hade behagat henne. Det lilla skrattet fyllde kammaren med glädje, och för en stund verkade ljuset där inne bli något starkare.
‘Res er, res er!’ sa hon med en familjär ton, som om det int…[Read more]

Arlin skrattade över hur hon förklarade det så lättsamt, och betraktade henne. Där i det behagliga ljuset var hon riktigt vacker, och han kom på sig själv över att ha stirrat lite så han vände blicken något generat.
‘Sagor är det inget fel på. Jag kan sakna hur vi samlas och berättar berättelser tillsammans över eldstäderna i Kaldrland. Berät…[Read more]

Då de två männen var på plats tog Enezla till orda, den äldsta av prästinnorna och även en av de allra äldsta mörkeralverna i Dar Zakhar. Att ha klarat sig så länge, trots allt var hon född under andra tidsåldern, var en merit få kunde dela då man sällan levde länge på maktpositioner i Dar Zakhar. Men trots sin ålder såg hon inte gammal ut, tro…[Read more]

Ordet äventyr fick ett otäckt leende att vandra upp i hennes ansikte. Hon slog sina fingrar lätt mot bordskanten medan hon lät tystnaden skapa en stämning. Djans ord var rätt. Hon skulle få det som hon ville. Talanrien skulle vara i hennes hand. Ett galet skratt lämnade hennes läppar och hon lade huvudet på snedden medan hon gick fram till Vend…[Read more]

Neaduin betraktade den unga alvkvinnan något skeptiskt, fnös lite åt det hela innan hon följde efter Camthalion in i tältet. Trots allt verkade blod och död inte skrämma henne. Där inne bland tygerna hittade de alvspejaren de varit ute efter, och Neaduin hjälpte Camthalion frigöra honom. Han hade blivit torterad och var medvetslös, men var vid li…[Read more]

Ithilwyn däremot var ju helt omedveten om hur hennes utseende påverkade honom och gjorde honom obekväm. Trots allt var hon en dryad, och här hade man en helt annan syn på sådana saker. Hon lyssnade intresserat på hans ord, och undrade lite över det.
‘Jag har knappt någonsin tänkt på vad som finns bortom våra skogar.’ sa hon ärligt.
‘Al…[Read more]

Att Aeriel mådde så illa efter att ha tagit deras liv gjorde Camthalion illa till mods. Framför allt ville han inte lämna henne ensam. Fast han var medveten om att deras frände förmodligen hade det mer illa än henne. Låt det gå.  Försökte han intala sig själv medan han hoppade ner från trädet och rörde sig emot Neaduin och Taewyn. Hans öron ryckt…[Read more]

Oimponerande? Hans ord fick hennes blod att koka, trots att det var en kylig dag i Iselem. En av de få. Det enda som fick henne att inte förstöra sitt glas och låta skärvorna rispa Vendrik var det hysteriska skrattet från hennes rådgivare. Orden lugnade henne och gav henne ett snett leende på läpparna. Självklart hade han rätt. Fast nu var inte t…[Read more]

Ögonen smalnade när hon hörde hans till synes flörtiga svar om att straffa henne. Straffa henne? De skulle snarare vara tvärtom. En liten pojkvask som honom. Vem trodde han att han var? Hon spände sina käkar och sina händer för att försöka lugna sig. Fast hans reaktion mot Älvskogen fick henne att skratta till. Inte ett varmt skratt, utan ett tom…[Read more]

Faegrim höjde ett ögonbryn åt detta, och satt något förvirrat och blickade mellan dem båda. Medan de käbblade sinsemellan sträckte han sig efter sitt stop, tog en klunk, la ned stopet innan han betraktade dem igen. Men nu hade han ett stort leende på sina läppar.
‘Ett uppdrag för att hjälpa er bryta en förbannelse, och eventuellt besegra en e…[Read more]

Alithea hade blivit en betydligt mer självsäker person efter att draken kommit in i hennes liv. Inte för att livet var speciellt lätt där på Celeras tak och gator, men faktum var att det gjorde mycket att ha en vän. Och en vän som man delade en hemlighet med som bara vara deras var något speciellt. Något underbart hon aldrig kunnat drömma om…[Read more]

“Så klart det gör, jag har en hel del recept själv. Vill du veta dem?” frågade hon, som om hon inte tog påhoppet som något hot eller illa. Det var så som verkligheten var, det fanns väl egentligen ett utbud för allt nu för tiden. Fast de hade inte tid för sånt här löjligt pratande. Hon sträckte på sig och började vandra vid hennes forna lärlings s…[Read more]

Sandor gav bara Eirik en nickning, trots allt behövde rekryterna träning på hemmaplan och inte skickas till Kaldrland. Att vädja till veteranerna som mindes Kaldrländarna i Hannadon var en bättre strategi, för många av dem skulle känna sig förpliktiga och skyldiga dem sina liv. Maeves ord fick honom att le ett snett leende.
‘Tack, Maeve. Mina käns…[Read more]

Precis när de två börjat röra sig in mot lägret vände vakten sig om och började stega mot deras håll. Aeriel som hade uppsyn över hela lägret satt på gläntan och viftade stressat mot sina människokompanioner i ett försök att få dem att stanna upp. “Vänta..!” Väste hon tyst. Oddsen att de skulle höra henne var minimal, men hon kunde inte heller…[Read more]

Ithia reste sig tvärt då Kheezai föll ihop och hon ögonblicket senare kunde känna magins energi i rummet från Ethirions enkla besvärjelse för att hålla koppen svävande. Hon sjönk ned hastigt vid Kheezais sida på ett knä, och tog hennes ansikte i sina händer och kände på hennes puls, och med den träning hon hade i läkekonst kunde hon ändå snabbt k…[Read more]

Älskling? Ordet fick honom att rycka till. Höll han på med sina lögner igen? Bara tanken gjorde honom trött och han drog sina händer över ansiktet med en trött suck.

“Corrin… Eller Kathrin… Om han nu har bytt namn helt, letar efter en trollkarl så han kan bli sig själv igen” sa Finn, utan att tveka och innan han blev hindrad.