Inte lika enkelt som hon hade önskat svingade hon sig av hästen och strök sin ömma bak med en grimars innan hon sjönk ner i sanden vid en av palmerna till ryggstöd. Hon skrattade lätt och såg upp mot de många stjärnorna som glimrade där uppe.

“Men Djan, värmen kommer ta kål på oss annars. Jag tror natten är en bättre idé” påpekade hon och…[Read more]

Resan genom Karm var relativt händelselös. Även om det var oroligheter på gång var det få som verkligen hade någon större önskan att beblanda sig med ett sällskap som deras. Resan genom landet tog dem drygt en månad av intensivt resande, under vilken de konverserade lättsamt då de inte var för fokuserade på resan framåt – men de lärde stadigt k…[Read more]

Asgeir tvekade lite då han hörde hennes röst. Den verkade genuint överraskad och fylld av rädsla. Det kunde så klart också Turins män – eller i detta fall kvinna – vara men han tvivlade på det. Trots allt verkade hon något malplacerad i det hela, och hade ett utseende som fick honom att tvivla att hon var på någons sida. Kanske en völva, elle…[Read more]

Sandor som främst observerat och gett order nickade eftertänksamt åt Nicolaus förslag. Han förstod viken av hans ord, och samtidigt var det även dags för honom att stå sida vid sida med sina män. Trots allt, vad var han för konung om han bara var beredd att observera? Hans nickning var beslutsam, och hans ögon hade en glimt av iver i sig.
‘Ja,…[Read more]

Att Ragnar kommenterade att ulven var märklig fick Ranghildr inte riktigt att känna sig bättre till mods. Det var väl bara en fågel? Eller? Hon skakade bort tanken över att det skulle varit något annat när han pekade mot skyddet. För ett litet kort tag såg hon inte bergsulven som satt på taket, utan tänkte bara på värmen och trägolvet man…[Read more]

Den svarta huden glimrade lite av allt svett. Hon strök en hand för att torka bort både svett och smuts från sitt ansikte. En lättnads suck föll från hennes läppar när hon hör hans kommentar. Sasha har hittat ett ställe åt oss. Orden kändes som en lovsång. Hon kunde inte sluta tänka på att sitta ner utan att behöva få ont över allt.

Hon kisade…[Read more]

Ibland var Ranghildr inte allt för säker på om hon förstod allt som Ragnar sa. Fast en sak hade han helt klart rätt i. Att sova med tak, var bättre än att sova med de molnen. De skulle säkert blivit begravda med så mycket snö att de inte skulle vaknat igen. Hon huttrade lite av tanken och kunde inte ruska av sig tanken av något förföljde…[Read more]

Stridens hetta var något hon föredrog över skogens tystnad. Det var som om det fanns ögon som följde dem. Ögon som såg dem. Men som de inte kunde se. Tanken kunde hon inte skaka av sig. Även om Ragnar hade sagt att det inte var något att bry sig om. Åtminstone var de två. Eller kanske snarare två och lite till och de hade ju vapen.

Lee…[Read more]

Sarkasmen fick Tipum att skratta det ihåliga, hesa skrattet. Sedan lyssnade han på hennes ord. Ilskan mot Lloth var uppenbar. Han sträckte på sig och mötte hennes ögon med sina svarta avgrunder till ögon. En kyla skulle sprida sig längst Isras ryggrad.

“Din ilska mot Lloth är förståelig, men kan bli din död.” påpekade han, utan någon större…[Read more]

Som om hon inte riktigt trodde på trollkarlen att butiken var stängd, knuffade hon bort mannen och klev framför honom. Hon drog i handtaget själv. Mycket riktigt rörde sig inte dörren en milimeter,  hon kunde höra hur en skylt på andra sidan slog mot dörren. Lite fundersam kisade hon mot skylten, några krumelurer syntes på den. Några hon inte för…[Read more]

Visslandet från Djan fick hennes egna häst att sätta iväg i galopp. Något som Sera först inte var beredd på och hon tappade balansen. För någon sekund hon hamnade på sniskan men lyckades på något sätt rätta till sig själv.

Kom igen? Som om hon inte var den unga och äventyrliga i detta sammanhanget? Hon skakade nätt på huvudet och satte in sina…[Read more]

De vackra höstlöven och frosten som så vackert ramade in dem gav inga intryck av att det någonsin skulle skett – eller kunde ske – något våldsamt i denna plats. De vittnade ingenting om den pågående konflikten och långa kriget som förpestade Kaldrland, men i slutändan slutade vissa aldrig törsta efter blod… och blod ledde oftast till mer blod. D…[Read more]

Konungen lyssnade på Nicolaus förslag, och gav sitt samtyckte. Denna dag skulle Karms och Märehns taktiker som så många gånger använts mot varandra åtminstone denna gång förenas till en. Kanske var det en historisk dag, att se de två strida vid sida på detta vis, för även om de var allierade enligt lag var det sällan de stod som riktiga vapenb…[Read more]

Dra upp vatten från sand? Tanken var förvirrande. Inte fanns det väl mycket vatten i sand? Men kanske hade han rätt. Och hon ville ju trots allt inte låta okunnig. På något sätt var Djan en av de få människorna som Sera absolut inte ville visa att hon var dålig på något. Hon var inte ett barn längre!

Hon nickade, lite mer bestämt med ett leende…[Read more]

Hovarna smattrade mot vägen och det var ett dånande som var svårt att inte höra när de bevingade männen red in. Stanken från hästarna och männen slog Nenya och hon rynkade på näsan. Som om det inte var nog med all gyttja och smuts redan? Hon följde de med blicken och lyssnade på Ayperos ord. Hon nickade – lite disträ över allt ljud. Ett litet…[Read more]

Även om den sårade minen var lite spelad, kunde inte Sera rå för att känna ett stygn av dåligt samvete. Kanske hon skulle lita på sin forna vän? Men tanken på att inte ha en van guide… för hon var inte helt säker på om Djan skulle räknas inom den kategorin… kändes inte allt för vettigt. Å andra sidan, slippa staden. Ja. Det övervägde det m…[Read more]

Det vettigaste hade varit att oroa sig över att han inte skulle fått luft när han nästan satte kärnan i halsen. Fast vem kunde vara det? Han såg så fruktansvärt rolig ut och dessutom var hans skratt smittsamt. Lite lättad var hon trots allt då han spottade ut den.

Hon stoppade en dadel i munnen och njöt av sötman en stund för att sedan spotta…[Read more]

Nyfiken lyssnade Sera på hans berättelse om giftormen. Död? Det hade varit tråkigt och vem skulle hitta hans kropp så långt borta? Hon skakade på huvudet om hans yrande med Sasha. Vingar som täckte himmelen? Det lät som en dröm det. Det kunde ju inte vara något annat än drömmar och hallucinationer? Om inte… Ett brett flin dök upp på prinsessan…[Read more]

Precis som Djan lade hon sin ena hand ovanför ögonen för att skugga och kunna följa Sasha. Hon betraktade den lilla draken något fascinerande och lite med avund. Tänk att kunna vara så fri att kunna flyga kring sådär. Dessutom ha någon som bar runt på en de flesta av dagarna. Hon log lätt och strök en hand genom sitt hår.

“Djan min vän, har du i…[Read more]