Izra nickade på passliga ställen över Molegs ord, man behövde ju vara hövlig inför en potentiell arbetsgivare – speciellt en med stora ambitioner. Det skulle nog gynna dem på det stora hela, förutsatt att de kom ut ur detta levande. En risk att överväga, men utfallet lät som om det kunde skapa något nytt åt dem. Kanske till och med bara resan d…[Read more]

“Ram’lin…” hummade hon, fundersam för att leta i sitt minne efter vem det skulle kunna vara. Språket var inte direkt något som hon kunde tyda helt. Mest för det var som om det hade suddats ut och var svårt att riktigt veta vad som det kunde vara. Lite disträ kliade hon sig bakom sitt öra.
“Det går rykten om någon Ram, kanske det kan vara något?”

Instämmande nickade halvätten för att fundera över de alternativ de hade. Blicken vandrade mot skyn, som om hon skulle kunna se draken redan.
“En överraskning kan vi säkerligen ordna.” hummade hon, lite roat, för att knäcka sina fingrar och nacke. Som om hon gjorde sig klar att gå in i en strid. Trots allt var hennes specialitet inte riktigt…[Read more]

Svårt var nästan ett för tamt ord för att placera hur Denera kände. Men hon kunde inte riktigt placera ett annat ord, men den forne Huldrys såg vilsen ut, för en kort sekund, innan det förvreds till något som gjorde henne helt kall. Orden var ett hån, samtidigt som den ekade lite av den forna sarkasmen som Huldrys en gång i tiden hade fått Dener…[Read more]

Information, ja, det var väl något som Ky’rah var en specialist på. Tålmodigt stod hon kvar med ett höjt ögonbryn, som om hon tyckte det tog aldelles för lång tid för henne att få fram vad det var hon ville. Utan att böja sig fram såg hon på den ritade bilden, inte den bästa kvalitén men inte det sämsta verket hon hade sett heller.

“Ser u…[Read more]

Förstås var inte Vésiva allt för sen att dricka upp vinet när hennes drottning hade gjort det, trots allt ville hon inte stanna längre än vad Isra hade både ork, eller tid med. Men hon satt kvar och log svagt åt hennes beodran, böjde lätt på huvudet i respekt och som för att visa att hon hade uppfattat vad Isra hade sagt.

“Förstås, min drottning.…[Read more]

“Se så mina herrar, det går inte att förneka att vi alla har vårt förflutna. Säkerligen med delar som vi vill glömma.” sa Vecah med ett tillsynes vänligt leende. Fastän det nog fanns information att hämta, verkade mörkeralven bli allt för spänd och hotad för att ge dem informationen som de ville ha. Och var de inte alla där för att få en andra cha…[Read more]

Lite lättat andades hon ut när katten släppte henne och hon tog till och med ett steg bakåt för att markera att avstånd var det som föredrogs. Direkt började hon borsta av sig själv något, om axlarna och bröstkorgen, såsom att det fanns smuts där som hon ville få bort.

“Så klart jag är. Vad behöver du?” frågade Ky’rah rakt på sak som hon vanlig…[Read more]

Iztra lyssnade på Molegs berättelse med växande intresse. Om han eventuellt kände någon oro över att möta en grupp härdade och befästa banditer visade han det inte, utan stod som vanligt med självförtroende och ett litet leende på läpparna då han funderade på nästa steg. Han mötte sin systers blick och nickade medhållande till hennes ord.

“Som…[Read more]

“Mitt sigill?” fnös Kyr’ah som om hon inte riktigt förstod vad hon talade om, och gav fan i  det som sades innan. Att ens kommentera det vore som att erkänna det som hon sa – och det om något var inte korrekt. Att få henne så nära fortfarande var henne verkligen inte i smaken heller.

“Och har du hört om arbågsutrymme?” fortsatte hon i samma fny…[Read more]

Tova nickade lite som om hon verkade förstå mer än vad han trodde. Magi för någon som henne var kanske något mer naturligt än vad det var för människor som behövde ord och trollformler för att kontrollera världen. För väsen som henne hade alla sina egna unika förmågor som var lika naturliga som att andas.
“Då så, då har vi väl ingenting att förlo…[Read more]

Något förvånat höjde Vecah på ögonbrynet. Så det fanns en plan. Nog för att Moleg  hade sagt det från början både i brev och när de kom in. Men ändå brukar inte planen vara så detaljrik. En positiv överraskning, helt klart. Blicken vandrade ner mot kartan igen och hon hummade något jakande över det som sades. Hon var inte en person som brukade…[Read more]

“Fröken?! Rädd?!” utbrast hon, som om hon inte riktigt visste vilket av det som förolämpade henne mest. Ögonen smalnade fortfarande, men minen blev något förvånad när tungan drog över hennes läppar. Inte för att hon var okysst. Nej nej, långt ifrån. Åtminstone om någon frågade henne. Sanningen var väl bara det man själv kom ihåg och intalade…[Read more]

“Mer arbete? Bara för du är ett klumparsle ska inte jag behöva betala mer.” fnös Kyr’ah, inte direkt nöjd med att ens bli anklagad att betala mindre. Hon var en som betalade precis vad det var värt och det lät ju som om innehållet inte direkt höll standarden som hon var lovad från början. Så kanske det var en god kompromiss trots allt. Ögonen smal…[Read more]

Liksom sin syster blev Iztra genast lite mer vaksam med mörkeralvens närvaro. Inte för att Caras Idhrenin var helt främmande för mörkeralver, det fanns många i staden som varit befriade från demonen Lloths influens och i många generationer. Men man kunde ju alltid veta riktigt säker vilken typ av mökeralv det var man hade att göras med. Ibland…[Read more]

Faegrim höjde ett ögonbryn åt ungdomarnas obeslutsamhet, för att se på Tussie. Han kände sig själv rätt ung, men jämfört med Finn och Kathryn så började han känna sig ovanligt vis.
“Då gör vi så.” bestämde han.
“Jag och Tussie reser till Caras Idhrenin, vill ni följa med och hitta er magiker… eller inte… så är ni välkomna att följa med oss.”…[Read more]

Ett tag stirrade hon på meoin för att irriterat och något motvilligt släppa henne. Nonchalant och obrydd, nästan som om inget av detta hänt, borstade hon av lite damm.

“Meoa.” konstaterade hon och placerade en hand på sin höft och granskade lådan.

“Så, du hittade den? Oskadd?” frågade hon sedan, lite rakare på sak.

Finn harklade sig igen, fortfarande lite obekväm. Det kändes lite som frågor som var för… stora för honom. Han var inte den som tänkte, det var inte hans essä. Det hade hans mor gjort klart för honom tidigt.

“Tankar är mer din sak, men äventyr som äventyr?” sa han till slut och kliade sig något i håret igen för att rodna lite och se djupare in…[Read more]

Nöjet att möta en mörkeralv? Det  var väl ett sätt att uttrycka det på, men Vecah lät sitt ansikte vara så uttryckslöst som möjligt. Trots allt räckte det med Iztras sätt att visa upp sig, som den påfågeln han var. Fast ändå fanns det ett kort leende över vad Moleg avslöjade, blicken vandrade mot kartan. Ett problem, förstås. Ett som hon och henn…[Read more]

Tova rynkade på ögonbrynen då han verkade smätas för stunden, och instinktivt kramade hon hans händer som hon höll lite hårdare, som för att ge honom stöd. Kankse stödet nog att hjälpa henne med hennes dilemma. Varsamt lyssnade på hans förklaring som han verkade nästan tvinga fram ur sig.
“Är det… farligt?” undrade hon, då han beskrev det som…[Read more]