Kael frös till då han kände den där isande känslan i medvetandet, som en mental istapp som försökte skära genom hans medvetande. Han hade så klart tränats i att försvara sitt sinne för intrång, då han som ansvarig för militären hade många hemligheter i sitt huvud som man inte kunde låta nyfikna magiker ta del av.

Sensationen var obehaglig, men in…[Read more]

Orden som Nashwar sa var lite som vatten som rann av henne utan någon större påverkan. Hennes ögon smalnade lite. Bara tanken på hennes dotter fick henne att bubbla av ilska. För en kort sekund hade hon fortfarande kvar sitt hårda grepp om Nashwars klädnad för att sedan släppa henne.

“Åh… Echer är inte svåra att hitta. Vi ska finna dem. Det fin…[Read more]

Lite skeptiskt var Ranghildr åt hans historia – hon hade inte sett ett sådant här sår på någon innan och det var ibland någon mörkt i såret som tog all hennes styrka att få bort med vatten trasan. Hon luktade på trasan för att slänga den i hinken. Hon gjorde en gest mot en av tjänarna.

“Bränn detta, och rör inte trasorna. Hämta nytt vatten.” sa…[Read more]

Ayperos mörka ögon studerade henne, kanske något mer intensivt än de gjort innan. Som om han ville se att det hon sa faktiskt var sant, att hon menade det, och att det inte bara var en flickas fantasier. Det uppstod en tystnad mellan dem som kunde varat några sekunder eller flera minuter, där hans mörka ögon reflekterade hennes egna spegelb…[Read more]

Skulle han kräva mer information kommer ni till mig igen. Orden som Isra hade sagt dagen innan ekade i hennes huvud medan hon rörde sig i de långa korridorena till palatset. Det var som om de aldrig skulle ta slut. Ett konstant eko av hennes klackar som slog mot golvet. Till slut blev hon stannad av en av vakterna. Blev bedd att vänta där. Hon…[Read more]

Först var Tristian tyst, som om han helt hade glömt att han blev tilltalade. Han drack en klunk av vinet innan han nickade – lite för ivrigt för att vara den äldre kungen som han var.

“Rosenträdgården…” svarade han, som om han inte riktigt var säker på vad hon talade om innan han erbjöd henne hans arm som stöd medan han nickade mot den större…[Read more]

Ithia korsade sina armar medan hon betraktade denna man som stod där och dömde henne. Adelskvinnan som lågt där djupt inom henne stormade över förnedringen att bli tilltalad på detta vis av en rådgivare. Men hon insåg också att hon inte skulle komma någon vart om hon inte spelade enligt hans spel, om det nu var så att han var Akilas portvakt så…[Read more]

Felaern höjde ett ögonbryn. Han visste att högalver var dramatiska, men detta var på en helt ny nivå.
‘Döda dig?’ frågade han oförstående. Sedan riktade han blicken över axeln, nå det kanske inte var så konstigt i alla fall att hon tänkte så med tanke på alla döda människor och alver som låg utspridda över fältet. Han grimaserade lätt, a…[Read more]

Ithia mötte hans blick, inte helt nöjd att bli ifrågasatt. Det var trots allt inte denna rådgivares angelägenhet vad hon hade eller inte hade för ärende med Akila. Hon ögnade honom och hans vinglas, och det var inte svårt att dra slutsatsen att han druckit mer än ett glas denna dag. Men det var något annat där med, något obehagligt med hur han…[Read more]

Salim såg på Cathryn för att nicka lätt.
‘Jag ska göra vad jag kan. Men då måste jag träffa personen i fråga.’ sa han, det var allt han kunde göra trots allt. Det han fått att arbeta med var inte mycket. Bara en relativt flummig beskrivning på problemet.
‘Är ni redo nu?’ undrade han, som om han frågade ifall de behövde vila först.

Ausgisil rynkade på ögonbrynen lite åt mannens berättelse.
‘Och ändå kom du undan, ensam?’ frågade han tankfullt, för att sedan vifta undan orden. Det var inte allt för viktigt, tur hade han ju klarat sig fram i mål.
‘Hade ni meddelat innan hade vi sänt en eskort från Tinderstad hit, så hade resan gått lite smidigare.’ och det var fortfarande u…[Read more]

Arand hade inte så mycket att tillägga gällande Maeves löften, han kunde bara nicka vid passliga tillfällen och ta emot köttbiten hon erbjöd för att lite frånvarande och eftertänksamt tugga på den medan hans blick var fäst på mörkeralven på andra sidan lägret. Som om han bedömde hur mycket hon kunde vara ett hot eller inte.

‘Oroa dig inte, vi ska…[Read more]

“Sjösjuka?” frågade Vinga, lite som om hon tänkte lite för högt och rynkade något på sina ögonbryn. Hon var inte helt säker på den frågan – för hon hade inte varit på havet så många gånger. Hon föredrog att hålla sina fötter på fast mark. Det hade en tendens att skumpa mindre.

Fast hon kunde inte rå för att vara lite nyfiken över det hela och såg…[Read more]

Aenya var allt annat än nöjd med dagens prestation, de som följde henne behövde betydligt mer träning och dagens uppvisning var ett klart bevis på det. Som om hon inte ville låta Saskia försvinna ur hennes synfält följde hon alverna som bar Saskia med sina ögon. Hon var allt för upptagen med att intensivt stirra på den avsvimmade iselemska ad…[Read more]

Vésiva kunde inte annat än att nicka åt vad Luka sa. Det var skumt. Även om ordet kanske inte var den bästa matchningen för situationen. Kanske man rent utsagt kunde kalla den absurd? Hon skrattade lite lätt åt det hela för att sedan klappa honom på benet igen.

Han var naken. Förstås skulle  hon tänkt på det innan men inte hade hon tänkt på det.…[Read more]

Som om hon tillfälligt hade glömt att hennes make var fångatagen. Egentligen ville hon be drottningen om all hjälp hon kunde få. Att arrestera Wreax, kanske till och med låta honom lida. Fast å andra kändes det som om det skulle kunna starta en katastrof. Och varför skulle drottningen bry sig?

“Jag vet inte… Min drottning” sa hon till slut, li…[Read more]

Elegant och enkelt svingade sig mörkeralven av hästen. Borstade av sin mörka klädnad för att sedan se på Eirik som blivit presenterad av Asgeir. Det var många och raka frågor. Allt för många för hennes egna smak men hon såg på dem båda.

“Har ni pojkar en karta?” frågade hon, för även om de själva skulle se sig som män visste Ziyaté bättre. Och…[Read more]

Asgeir blev något förvånad över att ha mörkeralven plötsligt bakom sig, men då mörkeralven var där vågade heller ingen ifrågasätta det högt. Åtminstone inte i Asgeirs närvaro. Karmanerna muttrade lite där de red, en av dem med den döda mannen med sig som de skulle begrava vid ett mer lämpligt tillfälle. Enligt Eiriks varningar instruktioner ledd…[Read more]

Hans ord fick Ranghildrs ögon att smalna lite. För mycket prat och antagande. Dessutom hade hon en gnagande känsla av att det var något fel med honom. Något mörkare. För att vara säker på att de var de revbenen – eller kanske för att få honom att lida lite till – tryckte hon lite hårdare in i revbenet. Det fanns förstås inte mycket att göra åt d…[Read more]