• Utvald av Athal eller utvald av Blodjungfrun, båda var mer eller mindre synonyma för varandra. Då man i Märehn alltid hade varit försiktig kring Athals vara eller icke vara, de förlitade sig på hens existens genom blodjungfruns ord men hen förblev ett abstrakt koncept för de flesta i Märehn.  Ovadsätt vad ansågs Vasilij av prästerna i Märehn att…[Read more]

  • ”Karms kung lovar mycket och vill väl” Han hade ett gott intryck av Karms kung men vilken ledare för en framstående nation skulle efter ett samtal i ett tält släppa en av sitt rikes förläningar eller provinser, han trodde att de hette provinser i Iselem iallafall ”Jag vet dock inte hur mycket talan han faktiskt för när det kommer till Karms al…[Read more]

  • Staden som nordborna anlände till var en stad fylld i liv och rörelse med dess befolkning klädd i de typiska kappor och kaftaner för Märehn. Deras klädstil och språk framstod som lika exotiskt för nordborna som nordborna var för de när de färdades ut med de långa och smala gatorna som snirklade sig fram mellan trähusen. Här kunde man känna doftern…[Read more]

  • Vasilij satt till häst uppe på en av kullarna som omgav staden Rzykzgrai medan blåsten tog tag hans kaftan och fick den att fladdra i vinden så att hans kappa under den blottades. Vasilij var glad att han tagit på sig det tunga kläderna, för även om Märehn inte var kallt som Kaldrland så blåste det alltid konstant. Vilket skapade den där sorten…[Read more]

  • Kasimir hade egentligen inte tänkt följa med detta sällskap, nej hans ursprungliga plan hade varit att segla upp för aldarfloden förbi aldarsjön för att i Iserion rekrytera ryttare från Märehn att ta med sig på detta äventyr. Fram till Iserion hade allt gott väl men i själva Iserion hade han stött på problem, han hade inte fått tag på en enda rytt…[Read more]

  • ”kanske” svarade  Vasilij, styrka var ändå att uppnå sitt mål, stå vid sitt ord, vara lojal och framförallt skydda sin klan. Att hjälp skulle kanske vara accepterat men det fanns andra avsikter med att inte ta hjälp från någon annan  ” Framförallt kan man endast anse sig vara suverän härskare om man själv utgör sitt fundament för sin makt” H…[Read more]

  • Han böjde sig fram och höjde ett finger mot henne ” Jag läser inte in något när en gäst kliver in och det första den gör är att börja beskriva mina val av handlingar, det är inte er rätt och ej heller er rätt att avgöra min styrka” sjunka att sjunka lågt, en handling var inte låg i Märehn, en handling var vad den var för att överleva. En hand…[Read more]

  • Vid hennes ord stelnade hela rummet till, de sex krigarna som gav honom, de sju som satt bakom Ed samt Rayisa höjde alla på ögonbrynen och såg på varandra. Viskande ord på deras egna språk som brakuja nazralij smijan, kunde höras när de sade saker till varandra. Deras viskande röster tystnades dock av Ataman som höjde sin hand och ”tysta, l…[Read more]

  • ”Du menar om jag överlever det som skall komma ” svarade han lite tort, för handsken var kastad. Von Breslau hade fortfarande stöd kvar, främst bland de legoknektar han lämnat efter sig i Märehn och de adelsmän med legoknektar han hade sänt till Iserion. De skulle knappast ge sig bara för att prästerskapet gav någon annan makten, om de nu ens…[Read more]

  • Han undrade i sitt stilla när Araniel hade lämnat tältet vad de kunde innebära för framtiden, kunde det betyda ett närmande från templet i Hannadon till Märehn. Han sneglade tillbaka på Kung Sandor, samtidigt undrade han hur kungen själv reagerade över de. Kungen hade trotts allt vid rådsmöten i Hannadon haft starka intressen i vad Templet kund…[Read more]

  • Raysia nickade åt legoknekten som hon hade funnit på en av de många provisoriska tavernorna som hade satts upp runt armé lägrerna. Landskapet må vara härjat av krig, dess invånare hade sedan länge flytt eller förgåtts och allt som de hade lämnat efter sig hade antingen plundrats eller förstörts i kriget. Krig och arméer lämnade ingen form av l…[Read more]

  • Han vände sig tillslut mot Kung Sandor, Nicholaus var död? Hans son fortfarande ung och hans kusin var inte av rätta virket att ta över Nicholaus roll. Nu när klanerna inte längre var bundna via någon ed till Nicholaus tvekade han på att det skulle svära en ny  ed till von Breslau. Nej det skulle snarare svära en ed till den som prästerska…[Read more]

  • Han kom att sitta på knä bara för att andas ut medan han stirrade nästan förfärat på översteprästinnan, vad exakt hade hänt med henne? Han hade sett henne endast som kortast när Märehn hade marscherat mot Iserion för snart två eller tre års en nu ich den översteprästinna som han mindes från då var inte den han fann i tältet.Nu lyssnade han dock m…[Read more]

  • Ett ensamt tält stod avsides från alla andra tält ute på jordbrukslandskapet som omgav Loradon. De människor som en gång hade brukat fältena här var borta, bortsvepta i de svallvågor som kriget hade skapat och de djur som en gång hade betat här hade möt ett snabbt öde när en hungrande armé hade anlänt till Loradon. Kvar fanns endast resterna…[Read more]

  • Han fortsatte att se förvånade på de båda, var kungen här för översteprästinnan och vad var det hon hade sett? Han förstod fortfarade inte situation men han reste sig iallafall artigt på sig för att höviskt i märehsnk stil hälsa på de båda och vifta undan prästerna som såg ut att vilja köra iväg de” nasa krowichattj sirtja satja, nizrandr bra…[Read more]

  • Vasilij

     

    Han sat på bädden och undrade hur han hade hamnat här, nyss hade han vandrat genom en mörk dal där man kunnat se soluppgången över dalens östra sida och stjärnorna utmed dalens västra sida. Luften hade varit sval och behaglig och även om han inte hade kunnat se sin ledsagare hade han kunnat känna dess värme. En uråldrig värme fylld m…[Read more]

  • De skådade ut över Staden  som en gång hade varit Loradon, den blomstrade befästnings och handelsstaden på gränsen till Loradon var nu ett hav av eld. Staden hade svepts in i en eldstorm och trotts att de stod på många bågskotts avstånd, märehnsk mätenhet, kunde de känna värmen och hur vinden blåste in mot staden. Skulle man gå än närmre skulle…[Read more]

  • Den mörka skepnaden av en kvinna som tagit över ljusets dotters skepnad och gjort den till sin, hade aldrig haft till avsikt att skada någon annan än Ayepeors. Att bringa sin vedergällning för de missöden han hade drabbat henne, hennes dotter och deras folk för så många millennium sen hade varit hennes önskan. När bärsärken träffades av…[Read more]

  • Männen fortsatte sitt sökande, varenda gränd och gata i kvarteret genomsöktes. En del drev till och med längre bort n’r de följde olika gator och virvlande gränder efter spår. De kände på vartenda dörr handtag i jakten på olåsta dörrar som tjuven kunde ha lämnat efter sig eller försvunnit in bakom. När natten började lida mot sitt slut och en…[Read more]

  • Ljuset hade slocknat till slut och en lika mörk skepnad som Ayeperos hade frammants där ljuset. Med ögon som glöd likt kol gör i mörker, hon möte Nenyas svärd med sin hand för att blockera hugget ” Vem kallar du ljushuvud ” Samtidigt som hon höjde den andra handen ”Vet du ens vilka vi är eller för den delen vem din herre är” . Hon såg på Nenya…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.