• Han kom att sitta på knä bara för att andas ut medan han stirrade nästan förfärat på översteprästinnan, vad exakt hade hänt med henne? Han hade sett henne endast som kortast när Märehn hade marscherat mot Iserion för snart två eller tre års en nu ich den översteprästinna som han mindes från då var inte den han fann i tältet.Nu lyssnade han dock m…[Read more]

  • Ett ensamt tält stod avsides från alla andra tält ute på jordbrukslandskapet som omgav Loradon. De människor som en gång hade brukat fältena här var borta, bortsvepta i de svallvågor som kriget hade skapat och de djur som en gång hade betat här hade möt ett snabbt öde när en hungrande armé hade anlänt till Loradon. Kvar fanns endast resterna…[Read more]

  • Han fortsatte att se förvånade på de båda, var kungen här för översteprästinnan och vad var det hon hade sett? Han förstod fortfarade inte situation men han reste sig iallafall artigt på sig för att höviskt i märehsnk stil hälsa på de båda och vifta undan prästerna som såg ut att vilja köra iväg de” nasa krowichattj sirtja satja, nizrandr bra…[Read more]

  • Vasilij

     

    Han sat på bädden och undrade hur han hade hamnat här, nyss hade han vandrat genom en mörk dal där man kunnat se soluppgången över dalens östra sida och stjärnorna utmed dalens västra sida. Luften hade varit sval och behaglig och även om han inte hade kunnat se sin ledsagare hade han kunnat känna dess värme. En uråldrig värme fylld m…[Read more]

  • De skådade ut över Staden  som en gång hade varit Loradon, den blomstrade befästnings och handelsstaden på gränsen till Loradon var nu ett hav av eld. Staden hade svepts in i en eldstorm och trotts att de stod på många bågskotts avstånd, märehnsk mätenhet, kunde de känna värmen och hur vinden blåste in mot staden. Skulle man gå än närmre skulle…[Read more]

  • Den mörka skepnaden av en kvinna som tagit över ljusets dotters skepnad och gjort den till sin, hade aldrig haft till avsikt att skada någon annan än Ayepeors. Att bringa sin vedergällning för de missöden han hade drabbat henne, hennes dotter och deras folk för så många millennium sen hade varit hennes önskan. När bärsärken träffades av…[Read more]

  • Männen fortsatte sitt sökande, varenda gränd och gata i kvarteret genomsöktes. En del drev till och med längre bort n’r de följde olika gator och virvlande gränder efter spår. De kände på vartenda dörr handtag i jakten på olåsta dörrar som tjuven kunde ha lämnat efter sig eller försvunnit in bakom. När natten började lida mot sitt slut och en…[Read more]

  • Ljuset hade slocknat till slut och en lika mörk skepnad som Ayeperos hade frammants där ljuset. Med ögon som glöd likt kol gör i mörker, hon möte Nenyas svärd med sin hand för att blockera hugget ” Vem kallar du ljushuvud ” Samtidigt som hon höjde den andra handen ”Vet du ens vilka vi är eller för den delen vem din herre är” . Hon såg på Nenya…[Read more]

  • Detta var meningslöst, allt dödande, all förödelse alla liv som hade släkts på de mest traumatiska sätten. Hur länge hade inte pågått, hur länge skulle de dröja innan de lär de sig något. Hon såg på medan hur striden fortsatte samtidigt som hon kunde höra en annan som skedde därutanför. Ljuden av karmiska och Märehnska horn som svepte allt närmre…[Read more]

  • ”Upptagen?!” Hon såg sig omkring och fann sina ögon vila på männsikorna, kunde de ens skada far ? Hon visste inte, hon visste inte ingenting om den värld hon engång hade blivit till i. De var allt avlägsna minnen som allt före ljuset och kanske kunde hon förmnna de om hon verkligen ansträngde sig men de förblev alltid avlägsna ”Upptagen…[Read more]

  • Noga med att inte försöka gå in på ämnet att det fanns en chans att de förlorade, för i de var ett scenario drottningen redan hade ägnat mer en tid nog på enligt herr Waldorf. Enlgit honom om de skulle ske, var inte de frågan om vilka förberedelser de kunde göra utan vilka skulle stå på deras sida med den kungliga armén krossad, ja inte ens Märeh…[Read more]

  • ”ärade drottning, vi har ej fått höra mer än vad vi förmådar att vår drottning redan vet” Stadens muarar hade fallit och enligt alla strateger som fanns kvar i staden som Herr Waldorf hade rådfrågat var det ett säkert tecken på att segern var nära. För vilken stad hade klarat sig om dess murar hade fallit utan någon form av undsättnings…[Read more]

  • Inne i rådsalen hade några rikets mäktigaste människor samlats, alla klädda i sina finaste hovkläder av sammet och siden med guld broderier, på händerna bar de guldringar och juveler så värdefulla att även den minsta juvels värde översteg vad en bonde i Karm ens kunde drömma om att tjäna på en livstid. De var deras titlar fler än vad någon kunde…[Read more]

  • Casimirs män hade börjat återigen bli oroliga över köparens reaktion när han klev in, deras uppdrag var av sådan vikt att de inte hade råd med misstag och de hade gjort nervösa. Några hade redan börjat spridda ut sig för att försäkra sig  om att det inte var något bakhåll. ”Där ” en av de kaftan klädda männen som hade stått lite längre ifrån de…[Read more]

  • Märehns och Karms trupper trängde djupt in i den inre staden och allt motstånd veknade för de. När de väl brutit fiendens  yttre linjer tog sig Märehns lätta kavalleri sig djupare in i staden där de bedriv slog till med snabba och lätta attacker mot fiendens kommunikation, sambands punkter och försträckningar vilket fick försvaret att kollapsa…[Read more]

  • Det var en sällsynt skådad syn men när Märehns röda fana förenade sig med Karms blåa fanor kunde man tydligt se vilket storslaget rike Karm kunde vara om dess hus kunde förena sig. Istället för att ständigt föra intriger och stridigheter mot varandra bara för att höja sitt egna hus glans och ära lite mer över alla andra hus. Märehns fanatis…[Read more]

  • Köparen såg på säljaren med en förvirrad uppsyn och rynkad panna, hans förvirring var så pass tydlig att hans förste styrman lutade sig fram och frågade försiktigt på deras språk ” Är något fel Casimir ” , ord som för köparen nog mest framstod som en rad av n s och hårda t ljud som spottades ut. Köparen nickade åt honom, visst var något fel för…[Read more]

  • Nere vid hamnen låg det mycket väl ett skepp med en besättning som stack ut från resten av hamnen. De bar bar långa kappor vars knäppen bildade band och under de vida byxor. Andra visade sin tunika under som oftast var vita med vackra broderier ut med dess kanter och på huvuden bar de antingen mössor av päls eller blottade sina hjässor. Vissa av…[Read more]

  • Nicolaus rynkade på pannan åt förfrågan om att låta paladinkrigare  samarbeta tillsammans med hans präster ” jag för inte kommando över de i den mån att jag kan godkänna det” svarade han och blottade en del av Märehns interna politik med religiösa dogmer och klaner med deras rena blod som inte ens han rådde på ”Dock  svär de att ej bära ord…[Read more]

  • Han nickade bara åt summan, tiotusen guld var inte en liten summan och knappast någon han hade på hand men det var inte en orimlig summat att komma över. Detta handlade trotts allt om något mer, detta handlade om de rättrognas överlevnad och framförallt om deras förlovade land. Han behövde bara få ihop summan och det borde inte vara orimligt o…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.