Neeana kände sig klumpig varje gång Ati behövde bromsa henne – och inkompetent när hon behövde skyndas på. Men hon var tacksam för hennes hjälp, hon hade aldrig klarat det här ensam. Hon visste inte vad som skulle hända om de blev upptäckta, hade de hjälpt far hade de väl varit vänligt inställde, men om det var någon annan de pratat om skull…[Read more]

Sandor suckade inombords över det svaret han fick, trots allt var han en konung. Men detta var inte tid för rättfärdighet gällande titlar och korrekt tilltal, och hans sinnesro blev inte direkt mer samlad och lugn av översteprästinnans upprepande svammel. Han vände sig hastigt om för att rikta sin uppmärksamhet till hans vakter som stod utanför.…[Read more]

Gharf hade helt missat den lilla flickan i snöyran, men hade inte tid att stanna upp och reflektera då fler döda dök upp i stormen. Så han svingade sitt svärd i långa swoshande rörelser som drunknade i vinden och kunde känna motståndet som vibrerade upp i armarna då det träffade fiender här och där.

‘Vi måste röra oss!’ ropade han genom vinden ti…[Read more]

Hon snurrade åter på glaset mellan fingrarna innan hon förde det till de fylliga läpparna och smuttade på drycken däri. Vinet var en av de många saker hon hade sitt handelsgille att tacka för, och dess kontakt med ytan. Sedan hon tagit tronen hade hon inte rört sig långt ifrån sitt palats, men det skulle kanske snart bli ändring på det, särskil…[Read more]

Neeana nickade tacksamt och gjorde sitt bästa för att röra sig smidigt och tyst, men hjärtat dunkade som om hon just sprungit flera mil! De skulle följa efter rebeller! Genom en stad hon själv jagats i! Och far, kunde det vara honom de pratat om? Hon grep Ati’s arm och log mot henne, hon hade ingen anledning att gå till dessa längder för att hjäl…[Read more]

Neeana flämtade.. skulle de redan gå?? Hon behövde mer betänketid!!!

Hon tog tag i Atis arm och viskade. “Kan vi följa dem?? De kan ha pratat om far!”

Saskia.

Iserions ros.

Hjärtat slutar plötsligt slå.

En hel värld av anledningar till systerns oväntade besök river genom sinnet innan han tillåter sig att andas igen. I stillhet får hennes röst eka för hans inre och låter tystnaden bli tills det att hon ber om hans tillåtelse.

“Kom in” Säger han myndigt som att rummet han låsts till var en e…[Read more]

Hon stod med ryggen mot legosoldaten en liten stund och begrundade det hon sett under uppvisningen. Om det inte hade varit för att hon själv fått en grundläggande skolning i stridens konster, och det faktum att hon var bekant med mer än en demon, så hade hon antagligen inte noterat det hon noterat där inne i tronsalen. Nu snurrade hon sitt vingla…[Read more]

Neeana spände sig… anfallna… helt blodig… Kunde de prata om far!? Vågade hon hoppas?

Men tänk om hon hade fel… Att få upp hoppet för att få det krossat igen skulle vara alldeles för smärtsamt. Så arga de var på drottningen tydde ju på att hon höll på såhär ofta. Hur skulle far kunnat komma till rebellerna, han kan ju inte haft en aning…[Read more]

Neeana spände sig och stirrade på rebellerna. Hon visste inte vad hon skulle känna… Drottningen hade dödat mor för att hon trodde hon tillhörde dem.. falskt naturligtvis! Och nu också far! En viss del av henne såg dem som ansvariga för allt det här!

Men.. en annan del av henne såg upp till dem.. De bekämpar den drottning som faktiskt ga…[Read more]

Neeana följde efter Ati.. hon var ju trots allt experten… Hon sträckte ner handen i säcken och tog lite bröd som hon började tugga på.

Efter att hon svalt brödet frågade hon. “Måste vi… ofta gömma oss?” med tonen som -är det här mitt liv nu?

Så som mörkret skingras på dagen återvänder det också om natten, och skuggorna tog stilla tag i Djans hjärta. Han var inte längre ensam, och hålet hans mor lämnat i honom då hon övergett honom i döden var plötsligt fyllt av en kärlek. Som den kärlek bara en mor har till sina barn. Men det var en sträng kärlek, en kärlek som inte gav utrymme för mi…[Read more]

Ett ekande djupt skratt som både lät hatiskt, mörkt och kärleksfullt lockande på samma gång fyllde det ekande utrymmet där han stod.
‘Vill du verkligen veta vem jag är?’ frågade hon, rösten verkade komma från flera håll.
‘Nå väl, vänd dig om…’ sa rösten stilla, och bakom honom kunde han höra de skrapande rytmiska stegen som så många hade djup a…[Read more]

Då Djan rotade omkring i Seras huvud och i hennes sinnen fanns det först bara en känsla av något som var annorlunda. Det kunde så klart bara vara faktumet att alla sinnen fungerade olika, och hade olika melodier – så att säga – på samma vis som alla platser var olika. Men det var något som alltid fanns där, något som bevakade honom. Och det var in…[Read more]

Corrin stirrade storögt tillbaka, fortfarande med våta ögon. “Vart då? I rucklet kommer jag bara in om jag ska sova i Hudds säng!” Hon rös till.

“Och jag kan knappast resa långt barfota!”

Hon lyfte koltyget och höll upp ett ben för att visa en mycket mindre fot än hon haft förr.  Skorna hade hon sprungit ur när Finn dragit med henne. De va…[Read more]

Corrin började slappna av i omfamningen tills hon blev anklagad för att bete sig som en kvinna! Hon var ganska säker på att Finn också skulle bli upprörd om alla hans framtidsutsikter skulle krossas och han fick bära skammen att bara en liten ynklig.. “flicksnärta”.

“Hördu, jag tr…”

Så avbröts hon av Finn… han pratade som om han inte ens m…[Read more]

Kvithera fann hela ordväxlingen tämligen underhållande, och gissade ändå att Saga sa vad hon sa för att få behålla sin heder. Men hon gjorde inget problem av det, trots allt skulle hon inte heller vilja försöka häva öl med det sällskapet som fanns här. Då Jasper började tala igen vände hon sin uppmärksamhet till honom, och hummade lite över…[Read more]

Ilskan brusade upp snabbt! “Jag är ingen flicksnärta!!”

Hon stönade i frustration när hon hörde sin egen… flicksnärtiga röst uttala det mest motsägelsefulla hon någonsin hört. Uttrycket gick från ilska, till frustration till rädsla. Finn hade ju rätt. Det enda värdet för Hudd hon hade nu var i sänghalmen.. men.. de kanske kunde övertala gubben…[Read more]

“F.. fly? Men -AHH!” och skrek till när Finn började dra med henne. Finn hade väl aldrig varit starkare än Corrin? Det var helt vansinnigt hur lätt hon var att släpa med i språng.

När de stannat i den andra gränden stirrade hon argt på Finn. Fly? Som om att fly var det viktigaste just nu, det viktigaste var ju såklart att återställa Corrin!!

Ho…[Read more]