Audgisils blå blick betraktade henne kontinuerligt då hon talade och drack ur mjödet. Ett litet finurligt leende växte sig fram i hans mungipor över hennes fråga, som om han anade vad hon tänkte om situationen. Men det fanns även en gnutta sorg i hans ögon.
‘Detta krig är inte ett hederligt sådant, nej. Men jag måste hoppas på att Kaldrland ka…[Read more]

Kanske smalnade Isras ögon en aning och hennes mungipor sänktes i ett ogillande uttryck. Wreax. Givetvis var det så. Hon borde ha känt av det.

”Wreax Siturios… Jag borde ha anat att han var hennes marionett, men när jag träffade honom så kände jag inte hennes inflytande över honom… Magi var aldrig min starka sida, det var mer min broders domän”…[Read more]

Hon mötte sin fars lika blå blick utan att vika undan, men det fanns kanske ett visst mått av ånger i hennes blick. Hon hade alltid haft lättare att hantera sin moders tillrättavisanden, ty de var mer lika varandra och lät oftast ilskan styra. Hennes far var istället lugn och samlad och kanske var det just därför som hon alltid fick dåligt sa…[Read more]

Magin i rummet fick håret i hennes nacke att ställa sig upp och huden på hennes armar brast ut i gåshud. Hon hade inte förväntat sig den typen av styrka hos den lilla kvinnan, även om hon varit fullt medveten om att hon var en magiker. Nu satte hon nästan sitt te i halsen och något ofrivilligt drogs hon tillbaka till en tid som hon helst av allt…[Read more]

Felaern log ett behagligt leende över hennes ord, trots allt verkade hon genuin med sina avsikter. Lätt att läsa, som en öppen bok, inte så kryptisk som många alver var. Eller kunde det vara ett skådespel för att få honom att lita på henne? Trots allt var han inte van med människor som han var med alver, och det fanns ju ingen garanti att hon va…[Read more]

Alvinnan satt kvar utan att röra sig då Wreax steg upp, men lät sig inte bli skrämd av hans längd då han stod över henne. Kanske det gav honom styrka i situationen? Det fanns en liten aning om ett leende i hennes mungipa vid Wreax ord.
‘Ni har väl rätt, ni är ingen av de sakerna.’ sa hon, men om det var en komplimang eller inte förblev oklart, oc…[Read more]

Deras delade munterhet gjorde en hel del för att milda den spända situationen mellan dem – åtminstone för henne. Men då han fortsatte tala var hennes ögon fokuserade och hennes ansiktsuttryck mer allvarsamt. Ithias ögon följde skarpt med vad som hände mellan denne Viktor och allt som hände omkring honom just då. Hon försökte besluta sig om detta…[Read more]

Audgisil gjorde en gest som sade åt alla krigare att lämna dem ensamma, och snart stod konungen och Tura själva där i salen trots viss tveksamhet från hans närmsta krigare. Hans blåa klara fortsatte studera henne medan hon talade. Det verkade inte finnas ilska där, eller hotfullhet. Snarare nyfikenhet.
‘Tura Helgadottir, du är vår gäst enligt vår…[Read more]

Konungen satte sig ned fel väg på en av stolarna vid eldstaden och lutade sina korsade armar på ryggstödet. Audgisil som hade sitt vanliga lugn omkring sig verkade, för de som kände honom väl, ha spänd energi inom sig som tävlade om att släppas lös. Men han lät inte impulserna styra honom, eller hans humör, utan de blå ögonen studerade Maev…[Read more]

Monsterjägaren såg lite tankfull ut en stund. Det var en inre tvist inom honom, trots allt hade han kommit hit till Kaldrland för att komma bort från allt det där. Politiken, kriget i söder. För lite frisk luft. Men här hade Ayperos skugga genom Fëani och nu Wreax följt honom, och det verkade som om han inte kunde skaka av sig demonen innan dåd…[Read more]

Det skulle visa sig att Arlin hade rätt. Resan gick betydligt snabbare än vad hon hade trott, något som delvis kunde tillskrivas Kaldrländarnas långskepp och deras skicklighet till havs, förmågor som hon insåg sig ha underskattat.

När de slutligen nådde Tinderstad så var det på vingliga ben som hon kom i land, fortfarande med den ensamma pac…[Read more]

Arlin brydde sig inte så mycket om hennes oroliga natur. Han hade trots allt ganska stor lust själv att se bakom axeln, orolig över att någon från Kaelred skulle följa efter dem. Men än så länge hade deras resa gått smärtfritt. Han nickade lite frånvarande över Nillas ord till flickan, som för att bekräfta vad hon sade, och log varmt mot Nill…[Read more]

Den till synes ofarliga kvinnan hade en lite lurig glimt i ögonen för ett ögonblick, de facto såg hon ut som något helt annat än det som Wreax anklagade henne för att vara. Det tionde fingret, tanken var nästan absurd, och hon log lite roat över det. Än en gång smuttade hon lite på teet, och medan hon gjorde det mötte hon Wreax blick. Hon varken n…[Read more]

Ayperos stod som en lång skugga bredvid Isra och såg något tankfullt på Ziyaté.
‘Så klart, Lloths kärlek mot mig hade jag inte förväntat mig skulle ändras.’ sa han och log lite sarkastiskt, för att sedan se på de två besläktade kvinnorna diskutera vad som skulle komma.
‘Om Lloths band med mörkeralven faktiskt är brutet, så som det verkar, kan det…[Read more]

Något trotsigt höjde Ithia ett ögonbryn över Viktors blick som for över henne, inte en helt lätt blick att möta men om hennes första intryck var något att gå efter var detta inte en man som brydde sig om kritiska blickar. Knappast en som skulle känna skam över hur han lät sin blick fara över andra, heller. Ett ögonblick såg hon lite frågande u…[Read more]

Hon kunde inte skaka av sig känslan av att hon borde ha gjort mer, att hon borde varit snabbare iväg från Frostheim, ridit snabbare, försökt lägga om sin morfars sår… Hon borde ha huggit huvudet av varje död man och spetsat dem på deras egna spjut. Hon borde ha ridit ifatt sin mor med detsamma och huggit ned hennes kidnappare, låtit deras kropp…[Read more]

Hon skakade lite på huvudet och suckade med spelad besvikelse, som om blotta tanken på att hennes far inte skulle vilja dyka upp på sin egen dotters bröllop väckte någon slags känsla inom henne.

”Åh, säg inte det. Ni är ju här, trots allt”, sade hon lite roat medan hon betraktade Ayperos när han tryckte ned Ziyaté mot golvet och lät sitt blod fa…[Read more]

För en kort stund tycktes flickans blick fastna någonstans över Hannadons allt mer krympande siluett, men när Arlin började prata om Njord och att bli blöt så såg hon tillbaka på honom med oro i blicken. Hon såg ut att vilja ställa en följdfråga, men istället nickade hon bara smått och valde istället att svara på Nillas fråga.

”J-ja… M…[Read more]

Hon tog tacksamt emot koppen med te, men denna gång valde hon att inte sätta sig ned utan lutade sig istället mot den närmsta väggen medan hon betraktade meningsutbytet. Alven hade ännu inte bett henne att lämna dem och hon skulle ljuga om hon sade att hon inte var nyfiken på exakt vad det var Wreax Siturios gjorde här.

När han såg menande mo…[Read more]

Kathryn såg Faegrim trycka bort varelsen som var på väg mot henne, och när de båda fallit till marken sg hon kniven på marken. blixtsnabbt vände hon på sig, satte sig på knä och snappade upp vapnet men istället för att ge den till Faegrim kastade hon den så att den satte sig i huvudet på liket och det slappnade genast av, i rättan tid, innan den…[Read more]