Hon visste att hon aldrig skulle förstå det verkliga djupet av sorg och förtvivlan som hennes föräldrar kände inför sin yngsta sons död, hon hade ju själv inga barn, men trots det så förvånade det henne hur oceremoniellt hennes far kastade ifrån sig Turins krossade och blodiga skalle. Kanske hade hon trott att han skulle sätta den på en påle, h…[Read more]
Audgisil skrockade lite muntert åt Maeves reaktion över uppmärksamheten och hans egna lustighet. Skrockade lite åt sin egna fyndighet, men såg passligt allvarsam ut då huvudet sträcktes över. Han släppte taget om Maeve och tog emot huvudet och stirrade sin fiende i de döda ögonen.
“Må du ruttna i Hel och Valhallas portar stängas framför dig,…[Read more]
Där hon satt i den leriga snön och såg skeppen lägga till i hamnen så var det nästan så hon brast ut i gråt av lättnad, men ropen som skallade kring dem, som ekade mellan husen, höll tårarna tillbaka. Hon var ingen ledare, men hon förstod lika väl som Arand att den rollen givits henne oavsett om hon ville eller inte, och just då, när hon hjälp…[Read more]
Det var nog ingen som kunde klandra Maeve att utmattningen kom ikapp nu efter allt hon gjort. Den eviga kampen som kommit till sin ände, kampen som börjat länge sedan i Karm och fortsatt dag ut och dag in tills hon stått ansikte mot ansikte med Turin. Hur hon kände kunde Arand inte helt gissa, men han hade också haft lust att sätta sig ned på mar…[Read more]
Kathryn suckade lättat när Finn log, men tappade fokus när han kysste hennes hand. Hans ord om dumma trollkarlar bröt hennes rodnande brainfreeze och hon skrattade till. “Inga dumma trollkarlar om jag har något att säga om det, jag lovar!”
Hon såg på Tussie och Faegrim när de fortsatte planera.
“Resa kan vi, det har vi upptäckt! Åh! En sak til…[Read more]
Testar Alienna
Testar Izotar
Testar att rollspela med Arand
Vägen från Ranheims långhus ned till dess hamn var inte särskilt lång, men för Maeve tycktes den sträcka sig i en oändlighet. För varje steg hon tog kändes det som om en liten bit av hennes väsen nöttes bort och tröttheten som hemsökt henne under de senaste veckorna tog ut sin rätt. Vreden som drivit henne hela vägen till Turins dörr hade nu lä…[Read more]
Tova nickade upp mot honom, och gav honom ett snabbt leende. Inte ett människoleende, något annat som bara ett troll som henne kunde utge. Något övernaturligt, en slags aura, kanske lockande, kanske skrämmande, speciellt i kombination med glimmande gula ögon och en snutta vassare tänder än en människa skulle ha. Kanske hennes sanna väsen var mer t…[Read more]
Arand i sitt slitna tillstånd kände en rysning gå genom kroppen trots att han inte var så lättpåverkad. Hornen som ljöd, som om ödets klockor slagit och kommit med ett löfte om mer våld. Paniken och kaosen runt dem, man kunde nästan ta tag i den tjocka känslan av tveksamhet, sorg, förlust och ilska som rörde sig genom folksamlingen.…[Read more]
“Kanske det är därför du glömt bort allt?” föreslog Tova neutralt med blicken ut i mörkret, och vände sedan huvudet mot honom. Då hon stod så nära honom som hon gjorde nu skulle han känna doften av diverse örter som verkade ligga om henne som en parfym – fast mer naturligare en del av henne än något damerna i Hannadon sprutade på sig för att gö…[Read more]
Tystnaden som föll efter hennes ord tycktes nästan öronbedövande och för en kort stund var allt tyst, tyst och stilla. Sen återvände ljudet igen när Aslögs slägga föll och krossade det som var kvar av Turin Hrafns ansikte. Hillevi skrek av förtvivlan medan hennes forna fränder försökte fly undan platsen eller helt enkelt gav upp inför det uppe…[Read more]
Alienna såg på Bain nästan med en slags trötthet i blicken, kanske hade ledarskapet för rebellerna börjat tära på henne och övervunnit elden som brunnit i henne. Eller så var det bara en tillfällig mjukhet då hon spenderade tid med den enda i världen som faktiskt vuxit upp med henne. Hon log på ett vis som hon bara gjorde med Bain, genuint och o…[Read more]
Faegrim lät blicken vila på de tre en stund och tog en klunk vin, långsam och eftertänksam, och satte sedan ner bägaren med en dov klang på nattduksbordet intill sängen.
“Vi har pengar nog för att resa några dagar skulle jag tro, men vid behov kanske vi får ta något uppdrag eller jobb för att finansiera vår resa österut. Är ni beredda på det…[Read more]
Jezeral betraktade skiftaren i tystnad, inte med rädsla men med den sorts vaksamhet som kommer av att ha sett för många varelser förtära sig själva i iver att bevisa sin styrka. Ljuset från hennes glödande runor kastade ett rörligt skimmer över marken, och han lade märke till hur skuggorna kring henne drog sig tätare.
När hon talat färdigt, och…[Read more]
Arand stod nästan som förlamad och tittade på vad som skedde – liksom så många andra. Han var ändå en utomstående, men så många där hade vigt hela sina liv till att tro på antingen Ulfhedna eller Svartfåglarna. Nu hade Maeve Ulfhedna snart mosat Svartfåglarnas ledare till små blodiga pölar, och således även deras hopp om ett Kaldrland i hans…[Read more]
Hon kunde höra hans ord, såg hans läppar röra sig, men vreden lät henne inte reflektera över dem, inte nu. Senare skulle hon minnas orden och hur rädslan i Turins ögon försvunnit och ersatts av ett obehagligt lugn, ett lugn som inte borde finnas hos en man som dog så som han dog, som hon dödade honom. Men just då var det bara hans död som var vikt…[Read more]
Kathryn skrockade och lade en hand på Finns kind “Okej. Jag sköter tankarna. Men äventyr som äventyr, det är ingen dum tanke. Vi kan prova en annan sorts äventyr än att söka upp nån dammig gammal magiker ett tag. Jag såg ju bättre ut såhär ändå, eller hur?”
Hon vände sig mot Faegrim “Jamen då så. Vi följer med till Caras Idhrenin. När rese…[Read more]
“Jag kan inte förklara det på något annat vis.” sa Tova och gjorde en ogillande snärt med sin svans.
“Det är en onaturlig lukt över honom, som om han bär stulen kraft från en annan värld, som blandas med lukten av stål, järn och silver.” sa hon och ryste till bara av tanken. Hennes blick vandrade fascinerat över leden som försvann, nästan som o…[Read more]