Ithia som mest sett som Lloth som en mardrömsfigur, något man skrämde sina barn med, hade under sin tid med Kheezai gradvis börjat inse att det fanns mer bakom sagorna än vad hon kunnat föreställa sig. Men det som dessa två män nu förklarade för henne, det som de gjorde för att skydda sig mot Lloth, var något som var svårt att förstå och gr…[Read more]

Neaduin betraktade Camthalions enkla växling med korpen fascinerat, och skakade på huvudet.
‘Du är sannerligen välsignad av Oden, om du kan få korparna att följa dig så.’ sa hon, lite fascinerat, kanske till och med fanns det en slags vördnad där över korpen och vad den representerade.

‘Låt oss röra oss då!’ påpekade Taewyn, för hon hade ingen…[Read more]

Taewyn viftade bort hennes kommentar.
‘Jag vet att det inte är lätt. Många människor ser inte på er heller som mer än spetsöron, barbarer i skogen som inte är så mycket mer än vilda djur.’ sa hon. ‘Men vissa av oss har lite bredare världsvy.’ förklarade hon, med en blinkning, innan de återgick till vad som pågick där.

‘Vi har en del örter och…[Read more]

Lloth betraktade ordbytet mellan de tre parterna lite uttråkat, trots allt hade hon inte så mycket intresse eller tålamod vad de kände för varandra. De hade ett uppdrag, och hon förväntade sig att de skulle utföra det utan att misslyckas. Då de tre var färdiga med sin ordväxling tog Lloth till orda igen.

‘Ziyaté har blivit informerad om uppdrage…[Read more]

Taewyn log ett lite förvirrat leende över Aeriels kommentar, och drog av sig hjälmen hon haft på huvudet. Medan hennes blonda vågiga hår hade skymtats lite under hjälmen kom dess vitblonda nyans fram starkare då hon placerade hjälmen under armen.
‘Så du menar att alla alver är lika perfekta som ni ser ut?’ frågade hon med ett höjt ögonbryn, oc…[Read more]

Ett behagligt skratt lämnade Lloths läppar, ett förvånansvärt flickaktigt ett, men det fanns ett djup där under skrattet med. Men deras svar och deras bugningar hade behagat henne. Det lilla skrattet fyllde kammaren med glädje, och för en stund verkade ljuset där inne bli något starkare.
‘Res er, res er!’ sa hon med en familjär ton, som om det int…[Read more]

Arlin skrattade över hur hon förklarade det så lättsamt, och betraktade henne. Där i det behagliga ljuset var hon riktigt vacker, och han kom på sig själv över att ha stirrat lite så han vände blicken något generat.
‘Sagor är det inget fel på. Jag kan sakna hur vi samlas och berättar berättelser tillsammans över eldstäderna i Kaldrland. Berät…[Read more]

Han låter vinet virvla runt i glaset med en mjuk handrörelse. Den andra handen stödjer upp hans huvud med armbågen på armstödet. Sneglande slänger han en skarp blick åt rådgivarens håll. Hans skratt är tillräckligt att göra honom illamående, det skallrar i huvudet och det enda som räddar honom är att betrakta vinet i sin bägare när det virvlar…[Read more]

Då de två männen var på plats tog Enezla till orda, den äldsta av prästinnorna och även en av de allra äldsta mörkeralverna i Dar Zakhar. Att ha klarat sig så länge, trots allt var hon född under andra tidsåldern, var en merit få kunde dela då man sällan levde länge på maktpositioner i Dar Zakhar. Men trots sin ålder såg hon inte gammal ut, tro…[Read more]

Hon tog emot skyddsglasögonen när han räckte henne dem, och hon vände och vred på dem en liten stund utan att riktigt förstå vad de var för något och vad hon skulle med dem till. Det var först när han satte på sig ett par själv som hon med en liten fnysning satte på sig dem. Det lindrade det starka ljuset, men hon valde ändå att inte se direkt…[Read more]

I ögonvrån såg hon hur han betraktade henne och hon var förvånad över att finna en något uppskattande glimt i de gula ögonen. Hon var väl medveten om att hon inte var en arketypisk skönhet, alldeles för muskulös och ärrad, men hon visste att somliga män uppskattade det. Tydligen var Arand en av dem. Tanken fick henne att flina lite.

”En tjänst…[Read more]

Neaduin betraktade den unga alvkvinnan något skeptiskt, fnös lite åt det hela innan hon följde efter Camthalion in i tältet. Trots allt verkade blod och död inte skrämma henne. Där inne bland tygerna hittade de alvspejaren de varit ute efter, och Neaduin hjälpte Camthalion frigöra honom. Han hade blivit torterad och var medvetslös, men var vid li…[Read more]

Ithilwyn däremot var ju helt omedveten om hur hennes utseende påverkade honom och gjorde honom obekväm. Trots allt var hon en dryad, och här hade man en helt annan syn på sådana saker. Hon lyssnade intresserat på hans ord, och undrade lite över det.
‘Jag har knappt någonsin tänkt på vad som finns bortom våra skogar.’ sa hon ärligt.
‘Al…[Read more]

Vendrik lägger ena benet över det andra och lutar sig tillbaka vrider huvudet tills det knakar i nacken. Han hatar det här. Att han ens behöver diskutera. Akila är inte mycket av en imponerade drottning – än, men med Lloths beskydd är han fast i den här helveteselden tillsammans med henne och tydligen rådgivaren, han kan känna närvaron där. Lyckl…[Read more]

Några? Han känner sig närmast stött. Och rådgivaren som ligger och småsnarkar i kuddhögen gör inget bättre. “Om ni vill åka på någon monstersafari och köpa turistföremål av lokalbefolkningen med intalade besvärjelser så gör det. Men det här är ingen hobby för mig.” Frustrerat sparkar han i sin sittande position mot rådgivarens smalben…[Read more]

Faegrim höjde ett ögonbryn åt detta, och satt något förvirrat och blickade mellan dem båda. Medan de käbblade sinsemellan sträckte han sig efter sitt stop, tog en klunk, la ned stopet innan han betraktade dem igen. Men nu hade han ett stort leende på sina läppar.
‘Ett uppdrag för att hjälpa er bryta en förbannelse, och eventuellt besegra en e…[Read more]

Alithea hade blivit en betydligt mer självsäker person efter att draken kommit in i hennes liv. Inte för att livet var speciellt lätt där på Celeras tak och gator, men faktum var att det gjorde mycket att ha en vän. Och en vän som man delade en hemlighet med som bara vara deras var något speciellt. Något underbart hon aldrig kunnat drömma om…[Read more]

Corrin.. eller Kathrin.. eller… Hon tappade hakan och ställde sig hastigt upp!

“FINN! SLUTA MED DÄR!”

Hon grep tag i hans krage och lutade sig nära hans öra och väste ilsket!

“Hur många tror du vill hjälpa oss om de vet att en mäktig trollkarl är vår fiende!? Och… det här… det är förödmjukande… om någon ens tror dig! Sluta avslöja mig SNÄLLA!”

Vendrik ler artigt, krystat stelt men med en karaktäristisk oberäknelig glädjerik glimt i ögonen. “Touché. Jag skulle inte vilja hoppas att ni vågade. Då skulle jag behöva straffa er.” Vad som kan dyka upp i det deltagande rådets fantasi är nog dock inte riktigt detsamma som hans egna även om det finns inslag av skämtsam flört i rösten. För…[Read more]

Sandor gav bara Eirik en nickning, trots allt behövde rekryterna träning på hemmaplan och inte skickas till Kaldrland. Att vädja till veteranerna som mindes Kaldrländarna i Hannadon var en bättre strategi, för många av dem skulle känna sig förpliktiga och skyldiga dem sina liv. Maeves ord fick honom att le ett snett leende.
‘Tack, Maeve. Mina käns…[Read more]