Det var lite sött hur Herrie försökte att få bort hans reaktion  som inte hade varit av den smidigaste laget och trots allt sa Faegrim att han ville ha några honungskakor senare. Hon sken upp lite grann och slöt ögonen nöjt när hon vandrade i solen. Verkade inte riktigt bry sig om att svansen sopade gatan ren bakom henne och att allt smuts ist…[Read more]

Aeaea log glatt då systern såg upp på henne, innan hon såg ned på spelet och kartan igen, nyfiken på hur det hela skulle gå vägen. Det såg definitivt spännande ut… Hon undrade lojt vem som skulle vinna den, och vad som skulle hända sen. Skulle den mannen dra ut på äventyr och hitta skatter och rikedommar? Var skatter och rikedommar samma sakt?…[Read more]

En pil i ryggen. Faen slöt sina ögon och tog ett långsamt andetag. Första dagen, och den här så kallade revolutionen gick redan för långt. Att de inte bara dödade, men att en av deras egna hade fallit. Obeväpnad. Det var nog för att väcka ilska i den mörkklädda alven, men hon tvingade ned den. Ilska skulle bara få ännu mer folk dödade.

En sak…[Read more]

Ett kort ögonblick trodde Eili att hon hade inbillat sig allt, kanske hon hade blivit galen trots allt. Det skulle inte vara allt för märkligt med tanke på alla de växter och svampar som hon testade utan att ha läst sig till i någon bok eller hört på någon vis lärd man eller kvinna.

Sedan hörde hon rösten igen – ja det måste komma ifrån drakung…[Read more]

“Nervositet är ett gott tecken!” påpekade Sera med ett leende och en menande blick. Hon höll upp dörren åt Hulta och nickade åt hennes ord. Det lät som rättvisa villkor. Och om hon skulle hinna tillbaka innan tio minuter var det inte som om Sera hade brist på pengar.

När väl Hulta hade tagit sig ut, stängde hon dörren och började sedan att rör…[Read more]

Drakungens blå ögon kunde man nästan drunkna i, de var vackra och på något sätt kändes de… gamla och unga på samma gång. En märklig känsla. Åtminstone hade hon rätt med en sak – han fann köttet gott. Hoppades hon i alla fall, för biten försvann snabbt. Lite ångrade hon att det inte fanns mer att ge honom. Eller? Hon sökte i sina många fickor e…[Read more]

Det var inte som om Tussie var dum. Trots allt var hon inget bergstroll. Att halvingarna inte tyckte om kakorna var uppenbart – även om hon inte riktigt förstod varför. Hon rodnade lite och stoppade ner de andra kakorna i sina fickor innan hon såg ner på sin svans som långsamt drogs på vägen lite som en sorgsen hund.

“Jag har… honungs…[Read more]

Soppan värmde Finns händer och han såg ner på vätskan. Det var svårt att helt urskilja vad som fanns där i. Men ännu verkade inte finnas några ögon eller grodlår som petade upp. Dessutom inget råttkött – vilket alltid var positvit. Det tenderade att bli en del sådant i staden. Fanns inget allt för mycket annat att gnaga på, om de hade otur.  Han…[Read more]

Konungen tycktes lite disträ. Hans tankar hade vandrat till något annat ställe och det märktes på hans ögon som verkade fokusera sig på en punkt bakom Enduriels ansikte. Han blinkade långsamt till och ryckte nästan när han hörde hennes röst i sitt huvud. Han hade inte förväntat sig det. Nu när ringen inte var närvarande. Och i ärlighetens nam…[Read more]

Allt gick fort, nästan för hastigt för Sera att registrera. Vanligtvis var hon van med snabba ryck – ärligt så föredrog hon att snarare agera innan att tänka. Speciellt till Dastans förtvivlan. Blodet och skriken. Det hela gjorde henne illamående och hon svalde för att försöka få bort känslan. Hur hade allt kunnat komma hit? Vad var det som had…[Read more]

Var det? Eili kisade med sina ögon mot taket och fick syn på sin syster.  Det dröjde inte länge förrän blicken vandrade mot kartan igen. Hon tog tag i det stora hattbrettet och lyfte sin hatt för att klia sig något. På bakhuvudet kunde hon känna ärret som var efter att hon hade ramlat ner från ett tak som en liten tös. Sedan dess hade hon inte…[Read more]

Det var svårt för Faen att hindra en äcklad min från att sprida sig över hennes drag då hon iakttog slakten framför sig, men för sin grupps skull höll hon minen stilla. Människorna hade inte en chans mot alverna, men trots det så tycktes Aenya endast tänka på att driva på slakten. Be dem ge upp, tanken ekade i Faens sinne. Be dem ge upp. Om männi…[Read more]

På något vis fick Selyanas leende tyngden att lätta en aning inuti Faens bröstkorg. Det fick henne att känna sig mindre som en främling och mer som en… gäst. Inte hemma, men välkommen. Långsamt så drog hon in ett andetag medan hon funderade över känslan, och andas sedan ut ett lika långsamt moln genom sina näsa, kände hur röken stack i hennes ög…[Read more]

De som rörde sig runt Spillerhamns lönnkrogar visste att där Eili var så var inte Aeaea långt borta, och detta var sant även nu. Hon var dock mindre iögonfallande än sin syster – kanske då främst för att hon var betydligt mindre än sin syster. Många var de som sagt att de två omöjligt kunde vara släkt, men de kom från samma mor, och enligt henne…[Read more]

Om det fanns tid att förvarna. Men de orden fastnade på Vésivas tunga, för vad det egentligen någon idé att skrämma upp honom mer? Nej, det skulle gå fint. Eller?

En stund senare bröt Vésiva vattenytan och hon drog ett djupt andetag, det var som om hon drunknade i vinden som ven ovanpå men snart verkade hon  vant sig och slöt ögonen mot so…[Read more]

Som det var bekvämt för henne? Det fick Faens egna ögonbryn att höjas ett snäpp, men hon sade inte emot. Kanske var det så att prinsessan tyckte det var inte intressant att prata med pöbeln, så som människorna hade beskrivit någon som Faen. Men berätta om sig själv? Det var alltid något som tog emot för henne. Ännu en nackdel med att inte rikti…[Read more]

Sera. Hennes namn kändes nästan som ett glåpord och hon hade ingen tanke att svara Dastan. Hellre låta tystnaden omsluta dem. För vad fanns det mer att säga? Att de var här var hennes fel och det skulle säkert leda till deras död – om inte ännu fler personers smärta och becksvarta mörker. Hon slöt ögonen och hoppades på att kunna få bort de dys…[Read more]

Camthalion nickade över Neaduins ord, lite disträ när hans öga sökte efter korpen som annars ständigt var på hans sida. Han kunde höra hennes kraxande en bit bort. Han var tyst ett tag, som om han inte hade hört Aeriels ord. För att sedan rätta till sin hållning så att den blev lite rakare och nickade bestämt till hennes ord.

“Du har rätt” påp…[Read more]