“Mökeralvernas stad..?” frågade hon och rynkade på ögonbrynen uppenbarligen inte helt nöjd över den tanken. De var ju galet! De skulle mörda de båda bara de satte sin fot in på deras territorium. Hon log åt hans andra förslag. Norrut? Ja, kanske det var en idé. Hon nickade lite eftertänksamt.

“Så länge vi dricker vin och inte den här blaskan” p…[Read more]

Åt hans svar fnös Sera så att hennes lockar flög upp lite grann och kittlade henne sedan på näsan. Hon rynkade på näsan och blåste bort hårslingorna för att sedan se på honom lite fundersamt. Någonstans djupt inom henne förstod kronprinsessan att det kunde vara en dålig idé. Men hennes ögon glimrade till så som de brukade göra då de hade något f…[Read more]

Ögonen på Sera lystes upp något och hon log bara brett åt vad han berättade. Det lät som härliga äventyr. Något som hon definitivt saknade. Hon drog en djup suck och lät handen dras genom håret medan hon funderade på ett svar.

“Skulle inte jag, kronprinsessan Sera, bry sig om en sådan här enkel marknad?” frågade hon, spelade förolämpad och…[Read more]

Sera skakade nätt på huvudet så hennes svarta lockar yrade omkring henne och hon flinade brett.

“Det är nu du ska påpeka hur vacker jag blivit” retades hon och blinkade med ena ögat för att sedan göra en gest ner mot bordet och sjunka ner på en av trästolarna på kanten av bordet. För trots allt var de två och soffan passade de bättre.

“Va…[Read more]

En röst störde hennes elände. Fast hon kände igen rösten, men hon kunde först inte riktigt placera den. Hon rynkade på ögonbrynen för att sedan mellan sina fingrar upptäcka Djan. Ett bubblande skratt kom från Sera och utan någon förvarning reste hon sig upp och kramade honom glatt.

“Jaså! Nu passar det minsann att dyka upp!” utbrast hon med ett l…[Read more]

Jag skulle gått till ett av vinhusen istället. Tanken for igenom Seras huvud när hon stirrade ner på teets svarta blanka yta. Den beska smaken fanns fortfarande på tungan och hon kunde inte bestämma sig om hon tyckte om den eller inte. Det smakade barndom. När hennes mor tvingat henne att dricka teet på de tillställningar hon var tvungen att närva…[Read more]

Mitt näste. Bara orden fick henne att le lite grann. Fast det såg ut som ett näste, med saker från hela världen. Hon lät blicken vandra över alla de saker de passerade. Ytterst tacksam för ljuset som han hade tänt, eller… vad man nu skulle säga. Hon hade redan klivit över ett par saker som hon definitivt skulle snubbla över annars.

“De…[Read more]

Egentligen var hon alltid lite skeptiskt till att bli bjuden på något. Det var alltid något som personen som bjöd ville ha för besväret. Fast det verkade inte vara fallet just nu. Dessutom hade hon bjudit på rummet, så i sådana fall skulle de vara kvitt. Det kunde väl inte skada att acceptera erbjudandet för en gångs skull?

Hon bet sig lätt i…[Read more]

Att hon hade tänkt på saken länge, var inte svårt att se. Det matta, trötta leendet från henne som om tankarna hade virvlat runt i hennes huvud alldeles för länge. Alldeles för många sömnlösa nätter. Det fanns en sanning i det hon sa men den lilla demonen verkade inte allt för brydd över situationen. Trots allt var de dödliga. De levde ett kort…[Read more]

Bitterheten hos Ayperos var inte okänd för Nenya. För att vara ärlig skrämde den henne något. Även om det inte var första gången som hon hade mött den. Fast bitterhet var bättre än ilska och besvikelse, även om hon kunde hinta att de fanns där bland hans känslor nu också. Lite mer dämpat som om det puttrade under hans yta. Åtminstone hade…[Read more]

Godmorgon? Ja, kanske det var en god morgon. Trots allt hade inte varken eld, eller någon blå blixt kommit ifrån trollkarlen och det var väl alltid ett gott tecken. Åtminstone bestämde sig Vésiva för att så var fallet. Vad skulle det annars vara? Hon sträckte på sig med en gäspning och alla ben och armar åt alla håll som var möjliga.

“De…[Read more]

Tårarna och allt oljud gjorde det svårt att säga nej. Kanske mest att han var rädd för att han skulle bli platt under en ork. För hur skulle han orka dennes tyngd? Han höjde sina händer och försökte att lugna denne ork så bra det gick. För vad skulle hända om han lämnade honom och Smulan här?

Lite försiktigt harklade han sig igen. Han öppnade mun…[Read more]

Rodnaden brände på kinderna. Allt detta tal om sex. Vad var det som han menade? Att de alla skulle… var det var detta var? Nog för han hört någon i sin hemby tala om att kärlek började med bråk. Och Gork såg också ut som om han kunde vara en bråkstake.  Munnen blev torr och en liten känsla av panik hade börjat gro inom honom och han skakade b…[Read more]

De sista orden försvann lite för hennes trötthet. Hon kunde inte rå för det, även om hon försökte dölja sin gäspning under sin hand. Men när väl hon såg den äldre trollkarlen krypa till sängs kunde hon tillåta sig själv att somna. Hon sov en del, men hade svårt att hålla sig allt för länge i drömlandet. Hon sträckte på sig och smärtan i nacken kä…[Read more]

Alver är skogsfolk. Så varför inte ta sig till en skog? En briljant plan om man frågade vem som helst. Åtminstone om denne vem som helst var Camthalion. Alldeles för envis för att kunna erkänna att det kanske inte Harvadars djupaste djungel var den bästa platsen för honom. Det var fuktigt och alla små kryp tycktes särskilt fascinerad av att surr…[Read more]

Åt myntet skrattade hon lätt, inte för att vara taskig, men det bara slank ur henne. Det var svårt att inte le åt det hela. Det var en sådan humoristisk situation. Hon höll upp sin hand och skakade på huvudet så det ljusa håret yrde runt omkring henne.

“Det verkar som om myntet inte vill släppa dig än – behåll dina pengar. Du kan bjuda mig på…[Read more]

Lite överraskad var hon över de hårda och snabba slagen som kvinnan gav henne. Fast det var aldrig något som hon skulle medge. Ett litet förvånande skrockande kom från hennes läppar, snarare som en hastig utandning. Varje slag siktande mot hennes huvud. Smart val. Varför ödsla tid på någon annat slag? I bakgrunden kunde hon höra sin fars despera…[Read more]

Det otäcka leendet fanns fortfarande kvar i Tipums ansikte, mungiporna tycktes nästan röra sig ännu mer uppåt åt vad hon hade sagt. Som om hennes funderingar var roande och att ämnet de diskuterade snarare var något alldagligt än det allvarliga som det var. Situationen var ingenting han egentligen hade funderat på, men han lät inte svaret vän…[Read more]

Den unga kvinnan drog fram sin väska som hon hade haft på ryggen förut och ett spår syntes när hon drog till sig sin väska. Allt damm som samlats hade väskan föst bort och det virvlade upp i luften så att Vésiva nös till. Hon avvaktade ett tag innan hon svarade Xharin. Som för att se om hon ännu en gång behövt nysa. Hon drog in ett djupt andetag…[Read more]

Lite fascinerad över hur oförändrad hennes ton var. Oberörd. Som om de talade om vilket samtalsämne som helst. Det var tystnaden som avslöjade att det var en liten spänning över hans kommentar. Hemligheter? Klart det fanns en viss förtjusning i hemligheter, men snarare sättet de kunde skapa oreda mellan folk. Att hålla undan dem för Isra var in…[Read more]