• Uppriktigheten och sakligheten var en frisk fläkt i hennes hov och hon nickade nöjt som svar på den andra kvinnans ord. Hon verkade inte ha något att säga om hennes metoder, eller hennes inte så diskreta hot om död heller. Det var allt goda egenskaper som hon kunde uppskatta hos en livvakt.

    ”Nå, dåså. Då har vi en överenskommelse. Jag skall tal…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 6 years, 2 months ago

    Hon visste att han var på väg, hade hört det via rykten och viskningar först innan slutligen meddelandet officiellt nått henne. Loradon hade fallit, demonen Ayperos hade flytt, skadad men vid liv, och sedan dess hade hon väntat på att få höra något mer, ett meddelande, vad som helst, om att hans ankomst närmade sig. Men det var alltså inte förens…[Read more]

  • Kommer! Rösten fick det ett lugn att spridas inom Finn. För även om det fanns en väg in, var det betydligt enklare med en öppen dörr och ett trevligt välkomnande. Han stannade sin knyta näve i luften och istället vinkade han glatt mot den välkända kvinnan som stod i dörrkarmen.

    Innan Evina skulle hinna drämma igen dörren stack han foten innanfö…[Read more]

  • Finn behövde inte se på Corrin. Vad det än var, så var det hela temporärt, även vad den där trollkarlen sa. En sjukdom. För om Corrin var kvinna… hur skulle han då samtala med honom?

    Han ville inte ens tänka tanken. Fast vad var det han gjorde nu? Han skakade på huvudet åt det hela och fortsatte att röra sig framåt. Hade helt glömt av att…[Read more]

  • Vinglaset fylldes på nytt, men det var som om Akila inte ens lade märke till det. Det tycktes alltid vara påfyllt, beredd på att dränka hennes bekymmer och oro. Hennes bärnstensfärgade ögon gnistrade som en liten flicka som nyss hört en spännande berättelse och hon höll nästan andan medan hon följde den vackra ormen som slingrade sig över öknen. H…[Read more]

  • Det måste vara en dröm detta. Tanken slog honom. Klart det var. De skulle lägga sig och sova, i samma stund skulle han vakna och de skulle prata om det hela. Vilken sjuk dröm det hade varit. Han nickade lite disträ av tanken och verkade inte alls ha lyssnat på vad Corrin sagt.

    “Sömn. Om vi sover, kommer vi vakna upp som om inget har hänt.”…[Read more]

  • Kladrländaren lät sin intensiva klarblåa blick vandra mellan personerna när de talade om sig själva, instämde med ett litet hummandes och några få “ja” här och där. Hon tog en klunk ifrån ölen innan hon satt ner den igen för att sedan flina lite åt Kvithera.

    “Jag antar att det är bäst att jag håller ett hårdare tag om min öl, eller vad säger ni…[Read more]

  • Smicker i all ära, men det var ärligheten som lockade fram ännu ett leende från hennes läppar. Det var en frisk vind i ett annars så försiktigt klimat, visserligen av hennes egen hand skapat sådant, men likväl.

    ”En opportunist, allt annat vore förstås dumt”, sade hon tyst, nästan för sig själv, men hennes blick var fäst på Aife när hon sade d…[Read more]

  • Vem var det? Tanken gnagde på henne ett tag. Knivens var fortfarande i hennes hand och hon tryckte spetsen omedvetet mot ena pekfingret. Uppenbarligen hade de möts innan, sättet han rörde sig på och speciellt tilltalade henne. Som om hon vore hans like. Tanken var roande. Hon? De rovdjurs gula ögonen följde Djans lugna och självsäkra sätt rörd…[Read more]

  • Hon snurrade åter på glaset mellan fingrarna innan hon förde det till de fylliga läpparna och smuttade på drycken däri. Vinet var en av de många saker hon hade sitt handelsgille att tacka för, och dess kontakt med ytan. Sedan hon tagit tronen hade hon inte rört sig långt ifrån sitt palats, men det skulle kanske snart bli ändring på det, särskil…[Read more]

  • Hon stod med ryggen mot legosoldaten en liten stund och begrundade det hon sett under uppvisningen. Om det inte hade varit för att hon själv fått en grundläggande skolning i stridens konster, och det faktum att hon var bekant med mer än en demon, så hade hon antagligen inte noterat det hon noterat där inne i tronsalen. Nu snurrade hon sitt vingla…[Read more]

  • Solen sken in genom det stora vackra fönsterna i taket och gav salen ett vackert ljus. Mörkare mönster på fönsterna, formade som löv och blommor, förstärkte känslan av att salen istället var en skogsdunge och gav behagliga skuggor på väggar och golv som annars var helt vita. Salen i sig var inte stor, en av de minsta som fanns i palatset. F…[Read more]

  • Orden fyllde henne med en lättnad och hon slöt ögonen för att ta in orden. Jag tror vi lyckades.  Tanken var underbar. Att slippa detta stället, att kunna andas frisk luft igen. Fast det fanns fortfarande den beska eftersmaken. Det var som en irriterande fluga som inte ville sluta säga att det var någonting som var fel.

    “Vad hände, Djan?” f…[Read more]

  • Blicken, skräcken och sättet som Djan agerade på gjorde Sera orolig. Vad hade han sett? Dessutom så tyckte hon inte riktigt om tanken att Sasha rörde sig ifrån honom. Det brukade vara tvärtom, även om ödlan ibland kunde bli ilsken på hennes gamla trogna vän var det vanlgtvis på ett annat sätt. Hon ruskade på huvudet som för att försöka få bor…[Read more]

  • I sovrummet satt Sera, helt förvirrad över Sashas konstiga beteende. Vad höll ödlan på med nu? Hon rynkade på ögonbrynen och försökte få bort Sasha ifrån Djans fingrar. Att ödlan skulle förstöra hans fokus skulle inte vara bra.

    “Sasha, han försöker bara hjälpa oss. Låt honom vara… Eller?” sa Sera och såg lite oroligt på sin vän. Det var som om…[Read more]

  • Försiktigt och lite prövande strök Finn Corrins långa hår. Vem visste med dessa fruntimmer? Ibland skrek dem direkt när man rörde vid dem. Han fortsatte med ett lätt “så ja, så ja” medan han kastade en blick omkring sig. De kunde inte vänta allt förlänge. Även om de inte skulle känna igen Corrin. Skulle de känna igen Finn. Han drog Corrin bakåt oc…[Read more]

  • Som många andra kvällar hade Akila somnat med båda armarna utspridda på en karta över Talanrien. Ett flertals figurer var utspridda över kartan. Några tycktes ha fällts när hon somnat på bordet. Ena handen hade ett fast grepp om en kniv. Vanligtvis bar inte drottningen vapen, men på senare tid hade många skuggor viskat och flertals personer ty…[Read more]

  • “Och vin, inte att glömma!” utbrast Sera med ett skratt och kastade en blick mot solen vars strålar långsamt försvann och skapade en röd himmel utanför fönstret. Hon suckade lättat och tog ett par kuddar bakom sin rygg så att hon skulle sätta sig lite mer bekvämt och lät sin fulla uppmärksamhet vara på Djan.

    “Då så. Ska vi?” frågade hon, li…[Read more]

  • Exalterat hickade Sera till och slog sina händer lika glatt ihop. Fast hon hade ju försåts glömt att hon hade glaset i ena handen och all dryck spilldes på golvet. Hon suckade till och höjde glaset mot Djan för att få en påfyllning.

    “Fria! Som fåglarna som väcker oss varje jävla morgon!” påpekade hon med ett skratt och placerade smycket i Dj…[Read more]

  • Självklart var det genialiskt. Sera hade haft tanken i hela fem minuter innan hon yttrade den. Genomtänkt och bra. När väl Djan släppte henne från sin omfamning hummade hon funderande. Tills hon kom på det. Självklart. Hon knäppte med fingrarna, som om det skulle hjälpa henne att komma på vart hon hade lagt det. Vingligt rörde hon sig mot ett skå…[Read more]

  • Load More
A password will be emailed to you.