”Nå, jag ska nog komma på något som vi båda kan vara nöjda med”, sade hon lite retsamt, glad åt att hennes kommentar verkade ha lättat upp hans humör en aning. Han gjorde dock detsamma för henne när han talade om hur hon förvånat honom, eller snarare om hennes militära makt förvånat honom. Hans kommentar fick en låga av stolthet att flamma…[Read more]

Han försökte att låtsas som att han inte alls fann hennes skämt särskilt lustigt, men han lyckades inte särskilt bra, och det gjorde hennes flin bredare och hennes retsamma humör än värre. Inte blev det bättre av att han dessutom erbjöd sig att mata henne, så hon slängde sig ned på rygg i sängen och lade armarna bakom huvudet.

”Då…[Read more]

Om det fanns tid att förvarna. Men de orden fastnade på Vésivas tunga, för vad det egentligen någon idé att skrämma upp honom mer? Nej, det skulle gå fint. Eller?

En stund senare bröt Vésiva vattenytan och hon drog ett djupt andetag, det var som om hon drunknade i vinden som ven ovanpå men snart verkade hon  vant sig och slöt ögonen mot so…[Read more]

Leendet över hennes läppar blev kanske lite mjukare när Sera helt uppenbart kände igen henne. Hon hade trots allt inte väntat sig det, de hade bara träffats ett fåtal gånger, och i det stora hela så såg mycket av prästerskapet ned på sådana som henne och hade antagligen helst av allt hållit sin prinsessa och utvalda på behörigt avstånd.

&nbsp…[Read more]

Hans historia fick henne att skratta, mest för att tanken på hur han skulle se ut dränk i regnvatten från topp till tå med en drös bönder efter sig.

”Man skulle tro att de borde varit tacksamma, men du är ju lätt att missta för en demon, så jag kan förstå missförståndet”, retades hon innan de avbröts av en knackning på dörren.

Då…[Read more]

Ah, där var det äntligen! Känslorna under den annars så sammanhållna helheten. Hon visste att hon inte borde känna sig nöjd över det, men det gjorde hon, även om hon just för tillfället var den bättre av de två på att dölja det.

”Nå, ni kom ju precis från ett krig. Jag betvivlar inte att ni kommer ta upp min general på hans erbjudande om en an…[Read more]

Sera. Hennes namn kändes nästan som ett glåpord och hon hade ingen tanke att svara Dastan. Hellre låta tystnaden omsluta dem. För vad fanns det mer att säga? Att de var här var hennes fel och det skulle säkert leda till deras död – om inte ännu fler personers smärta och becksvarta mörker. Hon slöt ögonen och hoppades på att kunna få bort de dys…[Read more]

Camthalion nickade över Neaduins ord, lite disträ när hans öga sökte efter korpen som annars ständigt var på hans sida. Han kunde höra hennes kraxande en bit bort. Han var tyst ett tag, som om han inte hade hört Aeriels ord. För att sedan rätta till sin hållning så att den blev lite rakare och nickade bestämt till hennes ord.

“Du har rätt” påp…[Read more]

Det varma vattnet kändes skönt och fler och fler fiskar tycktes finnas omkring dem. Lite fundersamt höjde hon sin hand till sin haka och kliade den något förbryllat. Vad fanns inte att oroa sig för på ytan? Men om hon sa det skulle han nog vända om på störten, nej det var bäst att inte säga hela sanningen.

“Åh, det finns lite busar och några……[Read more]

Båda små halvingarna verkade törsta efter äventyr – men var det så konstigt? Tussie själv hade velat ut på äventyr, men det var innan hon vandrat i dagar och mötte den mörka natten själv och dessutom vandrade fel! Hon var alldelles nöjd över att slippa tänka på vart hon skulle styra fötterna, istället hade hon två vägvisare. Lite disträ stoppa…[Read more]

Orden verkade först in placeras i Finns skalle. En trevlig stund? Nå inte var det allt för otrevlig. På något sätt hade orden till hans forna vän ha en tendens att inte låta lika barska som innan. Ja, de som han hörde vill säga. Ibland verkade det inget annat än att åka in och sedan försvinna lika snabbt ut genom andra.

“Eh…” sa Finn bara oc…[Read more]

Även fast det inte hade varit allt för långt att röra sig, kändes det som om hennes fötter var gjorda av bly eller någon annan mänsklig metall. Hon sträckte på sig med en liten gäspning och såg sig omkring för att försäkra sig om att det inte var några sådana… träd där. Till slut verkade hon nöjd och slog sig ned inte allt för långt ifrån tro…[Read more]

När hon såg upp från mannen på marken så möttes hon av sin brors ögon och en plötslig och hård kram. Ilskan rann av henne som vatten och hon kunde inte låta bli att skratta nöjt och krama honom tillbaka.
”Du är allt en välkommen syn!” Sade hon glatt när han slutligen släppte taget om henne för att göra en svepande gest mot Vasilij och presente…[Read more]

Vad det var Toss hade tänkt berätta åt sin kapten innan som nästan hade tagit andan ur honom. Han stod lutad mot disken, som kanske var en lättnad för hans ben och knän. Att de kunde bära upp hans stora personlighet… eller snarare kropp var en fråga och det var många som hade en vadslagning om när de skulle få nog av det. Ett par stolar hade…[Read more]

Ett varmt och nästan klingande skratt lämnade Seras läppar. Om hon skulle kunna distrahera dem så länge? Egentligen var fyra minuter ingenting. Flera gånger hade hon lyckats och att prata var ingenting hon var dålig på och i värsta fall hade hon sin kropp att förlita sig på.

“Fyra minuter? Det är ingenting! Jag kan ge dig åtminstone tio!” utbras…[Read more]

Att Davant var nervös och inte helt bekväm i situationen kunde Nenya enbart skymta hastigt förbi när hon betraktade honom och hans reaktion. Tyst drack hon ifrån sitt glas igen och iakttog honom med ett irriterande lugn och ett ännu förargligt leende. Som om hon fann situationen roande och att allvaret inte riktigt fanns där. Som om det hela va…[Read more]

Vart konversationen gick åt var inte något som konungen hade i sitt tycke. För att vara helt ärlig hade han aldrig varit förtjust i konflikter och bråk. Det gjorde honom alltid lite obekväm, speciellt när han var i mitten av dem. Han gav Kael och sedan Enduriel ett försiktigt och nästan ursäktande leende.

En rysning spred sig från hans nacke…[Read more]

“Skulle jag inte ha toppbetyg?” sa Sera med en spelad sorgsen röst för att lägga ena handen på sin bröstkorg. Det tog däremot inte lång tid innan hennes ansikte sprack upp i ett större leende och hon ryckte lite på axlarna. Faktum var att det hela var för lätt för henne, hon lade inte ner tillräckligt med tid eller koncentration nog för att kunna…[Read more]