Salims ord ekade i hennes huvud. För att vara ärlig, klandrade hon mest sig själv. Hon hade varit förblindad av sin kärlek, naiva sätt och… självisk. Om hon inte hade vandrat in på det sättet hon hade gjort kanske varken hon eller Dastan skulle blivit fångade eller torterade. Kanske det hade varit bättre om de bara hade låtit henne dö. För vad…[Read more]
Att andas lugnt och sansat var svårare än vad Toss först hade trott, men han hann hämta andan när allas uppmärksamhet riktades till främlingen som hade mage att avbryta dem mitt i samtalet. Sen hade han förstås inte lika stor mage som Toss själv. Det var ett fantastiskt verk i sig, fylld med godheter och ibland skvalpade den som havet själv. Me…[Read more]
Vésiva nickade lätt åt hans ord. Så länge de sedan kunde komma in i skogen och finna de rikedomar de en gång talat om. Om de inte skulle finna dem skulle de åtminstone ha ett äventyr att tala om – även om det inte gjorde henne rik.
“Det är en lång väg ner till värdshuset. Vi skulle kunna göra ett vindskydd av träd och löv?” föreslog hon oc…[Read more]
Lite i sina egna tankar, stannade hon upp och lade ögonen på Wreax. Ett litet tag var hon tyst, som om hon försökte att pussla ihop om hon hade missat något. Var det något ärende som hon hade bett Wreax om? Nej. Ett litet leende fanns på hennes läppar och hon nickade mot mannen för att sedan räta till sig själv så att hon stod där med en rakare…[Read more]
Lite disträ och omedvetet lade Finn en hand över Kathyrin axlar och började dra den fram och tillbaka för att skapa värme åt sin vän. Trots allt kände han sig rätt varm, i alla fall ännu. En eld lät inte för fel, åtminstone lyste de upp mörkret som skulle omsluta dem helt snart. Han släppte sitt grepp om Corrin för att sedan ta tag i lyktan. Han n…[Read more]
Sällskap. Det var ingenting som hon hade förväntat sig, hon hade varit helt inställd på att vara en lång och ensam resa. Detta gjorde det mycket lättare. Speciellt med två, eller åtminstone en som kunde läsa karta! Det skulle förenkla saker och kanske de skulle få med sig mer mat. För hon hade förstått nu att det var mer väg och natur än städer…[Read more]
En förklaring var inte nödvändigt. Inte nu. Hennes pik fick irritationen att växa inom Tristian. Mestadels för att han aldrig varit helt nöjd med att ha honom som drakriddare. Men å andra sidan höll det hans dåre till bror fri från stridens hetta och blod. Bara tanken på blod fick honom att må illa, men han svalde snart tanken och försökte tän…[Read more]
Hillevi såg bort mot vargarnas riktning när de ylade, och log lätt. Hallsten kunde man räkna med att leverera teater, men det fanns såklart en önskan att man bättre kunde räkna med hans involvering i strid. Det var vargar, majestätiska som de var så var de ändå djur. Hon respekterade dock hans motvillighet att offra dem, även om några vargar…[Read more]
Kamilla såg sig omkring när banditerna började fly för att inte missa någon, men hade inte sett direkt neråt och hade missat banditen som försökte avsluta magikern. När hon väl upptäckte det fick hon dåligt samvete, och lyfte undan liket från ovan magikern. Hon placerade kroppen prydligt åt sidan, och började sedan gå runt på slagfältet medan…[Read more]
Hillevi stannade plötsligt när Baura ropade ut att hon skulle göra det. Tonläget borde ha förberett henne för att det inte var allvarligt, men hon blev överraskad och såg sig omkring. När hon sedan förstod vad det handlade om suckade hon, men log lite lätt. Hon gjorde en gest mot en av hennes soldater och pekade mot ungtallarna. Soldaten n…[Read more]
Lite förvånat, men nyfiket lyssnade Nenya på vad Davant föreslog. Dess direkta och hårda natur behagade henne. Något hon hade saknat och hennes blick glimrande till något och det fanns ett gillande leende på läpparna som nästan var lite otäckt när de talade om sådana mörka ting som brukade få de flesta att bli bekymrade och äcklade istället.
“Ja,…[Read more]
Orden från Dastan fick Sera att stanna upp i sitt domedagstänkande. Det berörde henne, tyckte han verkligen det? Eller var det enbart ett sätt att försöka hålla hennes dystra tankar tydliga. Omedvetet fnös hon till över hans ord. Ge inte upp nu. Varför skulle hon inte göra det? Hon var äntligen fri från kronan, men till vilket pris?
“Till m…[Read more]
Nillas varma känslor och fluttrande känsla för att diskret smyga iväg med Arlin förvandlades tvärt från det jubel hon kände inom sig vid blotta tanken till ett slag med stekpanna i ansiktet då förrådandet plötsligt kom flygandes under fejkat muntra tonarter i den skyldiges röst. Det var som om någon tvångsmatat henne med cementblandnin…[Read more]
Lissandra skrattade glatt när Toss kom springandes och trollade fram köttet och räckte det till henne. Hon tog tag i det och såg på honom medan han återhämtade sig. Han var en fantastisk individ, på många sätt, och det tog inte mycket från honom för att hon skulle skratta, inte för att det var en hög ribba. Hon var en glad kvinna.
“Du…[Read more]
Nashwar såg upp mot Akila och log försiktigt. Beröringen värmde mer än en öppen eld eller självaste solen, och det berörde även hennes hjärta. Hon reste sig upp, stod med ryggen rak och knöt sina händer bakom sin rygg medan hon såg sin drottning i ögonen.
“Det vi har som alla andra saknar, är Sharah. Men fastän vi är ett folk med en stark tro, sk…[Read more]
Det var löjligt att springa ikapp på det här sättet. Men åtminstone så kom de snabbare fram, trots människans klumpiga framfart var hon inte allt för långsam. Och för att vara ärlig mot sig själv, så hade han funnit det rätt roande. Både sällskapet och deras springkamp. Han nickade leendes som en hälsning mot Aeriel för att låta sin blick vandra m…[Read more]
Belåtet smackade Akila med sina läppar och hon lade en mild, nästan moderlig hand på hennes kind och strök den ner mot hennes haka för att höja hennes huvud mot hennes egna bärnstensfärgade ögon. Det var inte svårt att se att hon var nöjd med resultatet av deras samtal. Ett steg närmare. Även om det var ett litet steg.
“Vad kan du göra för mig?…[Read more]
Rösten till kaptenen skar igenom öronen på Toss och jublet fick det att bulta i hans huvud. Förstås var det alltid tacksamt att vara på land igen. Men efter så många dagar till sjöss gungade staden framför honom. Lite yr i skallen, greppade han tag om en trästolpe på bryggan och väntade på att världen skulle sluta snurra. Ja, det kunde ju inte…[Read more]
Det rådde inget tvivel i Nashwars sinne om vad Sharah hade för planer för henne nu, inte om det drottningen syftade på var begynnelsen av en plan. Hon log smått, men genuint, och såg först ner mot kartan och sedan upp mot Akila.
“Berätta vad jag kan göra, min drottning. Från denna dag till min sista är jag ert redskap i denna dröm.” Hon gick ne…[Read more]
En verklig sorg. Ja. Det var det. Något som de skulle ändra. För det fanns inte riktigt något annat alternativ. De stackars människorna som levde utan ljus, utan hennes vägledning.
“En sorg och ett svek mot de stackars människorna. Jag vill göra någonting åt det. Få Sharahs ljus att nå även de mörkaste delarna av världen” påpekade Akila me…[Read more]