Till skillnad från klädseln som han bar igår med Handelsgillet Bläcks färger och var mer officiell, hade han nu en elegant bläcksvart dräkt med ornament i silver. Då Aine öppnade dörren mötte hans ögon hennes åter igen, som de hade kvällen innan. De var som de blåa flammorna som han sett i sin dröm. Han hade inbillat sig att den effekt hon haft…[Read more]

Så gammal som han var så kände han sig fortfarande förolämpad att bli behandlad som en senil gamling. Och de unga vampyrerna framför honom antog att de förstod bättre deras natur. Denna typiska ungdomliga arrogans hade varit en orsak till att han valt att isolera sig fullkomligt från att hålla sällskap med andra vampyrer. Och det blev mera tydli…[Read more]

Leo lyssnade gillande på Lucas förslag. Han klappade Lucas på axeln. “Jag kunde inte be om ett bättre befäl än er. Använd de trupper ni anser bäst för att verkställa våra taktiker.”, sade han till honom och de andra generalerna. Sen drog Leo fram sitt svärd.

“Förbered era trupper för anfall.”, sade han till generalerna, innan han gick till sin…[Read more]

Deimos tvekade för en stund. Skulle han tända eld på värdshuset? Var det nödvändigt? Behövde kyparen dö? Och ifall det var så att denne behövde dö, varför? Men det tog inte länge för att svaret till alla dessa frågor skulle komma till honom direkt, som en sten i skallen. Varför inte.

Ja. Det var svaret. Visserligen ville han ha Wreax död. Men…[Read more]

Wreax tittade en sista gång mot Aine och betraktade hennes skönhet medan hon gick upp för trapporna till andra våningen. Han öppnade värdshusets dörr och gick ut i Antrophelia, där de centrala delarna av staden badade i lyktornas ljus medan havets mörker låg överallt omkring. Så centralt som han bodde i staden var det inte långt för honom att ta…[Read more]

Wreax tittade på Vésiva, sen Neyir och magikern.

“Jaha, inget mer! Då överlåter jag magikern och Neyir till dig. Verkar som att ni inte längre behöver mig här. Ah, och jag antar att det vore pinsamt för mig att visa mig på Handelsgillet efter detta. Du kan utgå från att detta är min officiella avskedsansökan. Farväl!”

Som han väldigt ofta g…[Read more]

Wreax var road av att Daermond påpekat att han möjligtvis gjort detta förut. “Ja, ni må ha rätt. Men jag skulle aldrig medge det ut rakt.” sade han med ett flin.

Han såg på Daermond medan denne höll i hans hand och istället för att verka avskräckt eller påverkad av dennes något aggressiva stil att tala med honom med det låsta handtaget log…[Read more]

Athel Reed

Kaos hade fullkomligt tagit över. Den brinnande riddaren och hästen red iväg i panik. Den andra riddaren vars häst hade stegrat försökte sitt bästa för att stiga upp. En tredje av riddarna var upptagen att slåss mot en fjärde.  Men Athel Reed, den unga brodern till Nester och en skicklig stridare var redo att leda de resterande…[Read more]

Svärdet som Kamilla slängde träffade precis vad hon avsett – Nester. Svärdet stack nu igenom hans buk. Riddarna omkring honom hade alla sina vapen till hands, men var chockerade då han blivit träffad – ingen av dem hade väntat sig det kastade svärdet. Riddaren närmast Nester tog av sin hjälm och ropade ut “Broder!”. Medan Nester spottade ut blod f…[Read more]

Wreax talade till Daermond med något av en sympatisk ton. “Jag vet att ni önskar att se strid – jag såg det i era ögon då ni tittade på smedjans varor. Men jag hoppas att mitt erbjudande gör att ni känner att den tid ni är i palatset kring drottningen inte går obetald… Och nästa gång ni ser slagfältet kommer ni att ha haft alla pengar ni be…[Read more]

Wreax ögon fäste på pergamentet och på koordinaterna som stod på det. “Intressant… Närmare än väntat. Men inte direkt oväntat heller. Hmm…”

Han tänkte fundersamt över sina nästa steg, men höll fortfarande den taggiga kniven i sin hand. Han såg mot Vésiva, och såg på henne med en frågande blick, som var lugn. “Finns det fortfarande något…[Read more]

Aine hade självklart rätt. Det var sällan som Wreax avslöjade en enda av sina välbevarade hemligheter, av väldigt goda skäl. Därför nickade han och log till hennes yttrande. “Alla älskar välbevarade mysterier, inte sant?”

Han drack det sista av sitt vin, och torkade några droppar av vinet som blev på hans nedre läpp med sin tumme. “…[Read more]

Leo Renark, eller Lejonet som vissa tog till att kalla honom även om han länge sedan bestämt att avstå från titlar, hade lett sin armé av legoknektar till främmande land för att äntligen ge männen en strid av de proportioner som de lovats, och en fiende värdig nog att möta. De hade seglat länge, men manskapet var i gott skick och motiverade.…[Read more]

Wreax följde Daermond till sidan av smedjan. Han uppskattade folk som förstod behovet för diskretion. “Det vore sig komiskt att ni nämner vår drottning i detta sammanhang. För att hon har mycket med det att göra vad jag vill erbjuda er.”

Han tittade sig omkring för att försäkra sig att de inte hade betraktare. Han var trots allt misstänks…[Read more]

Han log till att hon kallade honom smickrare. Han hade kanske varit mer otålig än hans sinne hade önskat. Men vad önskade Wreax egentligen? Han hade trots allt inte hunnit vara länge i Antrophelia innan han mötte Aine. Och det var förmodligen inte länge förrän han snart skulle ge sig iväg.

Hans liv brukade sluka honom upp i sin helhet. Det var sä…[Read more]

Deimos harklade sig medan han andades tungt. “Jag kan se varför Wreax hade trubbel med dig… Att se en vampyr arbeta på nära håll är… tämligen intressant.”

“Jag borde slåss oftare… Jag hade redan glömt hur de lät då ankaret krossar ben.” Han fick första gången ett litet leende på sina läppar under den tid de hade umgåtts. Det fanns en aggre…[Read more]

Wreax log till Aines förlägenhet. “Visst är de det. Hemligheter… De är bland de intressantaste som finns i denna värld. Vem vet hurdana hemligheter jag gömmer bakom dessa ögon. Eller vilka du gömmer bakom dina, som känns så eviga som själva havet, och stjäl av dess skönhet.”

Han lutar sig närmare henne över bordet. “Vi Me’erfolk har våra konst…[Read more]

Wreax visste såklart att mannen var Daermond som han hade letat efter. Det var få utlänningar som var så vana att röra sig i området, och även då detta räckte för att känna till honom fanns det flera andra saker som Wreax kunnat känna igen honom på. Han valde dock den formella stilen att introducera sig, eftersom han inte gjort det till mannen…[Read more]

Wreax höll ögonkontakten med Aine, förutom då hon torkade droppen av vin med sin tumme från mungipan. Då följde hans blick hennes lätta rörelser med sin blick. Han besvarade hennes lekfulla flin med ett eget. “Och jag trodde inte du skulle vara så… direkt…”, sade han med ett listigt leende. “Jag tvivlar på att en kvinna som du någonsin s…[Read more]

Wreax tog artigt och tacksamt emot det som Anaitis serverade honom. Han var nu betydligt mindre på sin vakt, och bekväm med både omständigheterna och Aines sällskap. Han skulle inte glömma att han för en stund känt sig inspekterad, men han visste inte heller om att hon upptäckt något om honom. Sen frågade hon honom vad han ville veta.

Det…[Read more]