Han ser att hans ord väcker tankar i Moira, vilket gav honom nöje. Till honom var det något av en njutning – att se på medan han gjorde vissa ordval, eller andra, och såg på medan den han talade med reagerade till det han sade. För de flesta skulle att tala vara en rak kanal mellan vad de tänker och vad de vill yttra. Men för Wreax Situros…[Read more]

Han satt tyst med blicken mot golvet medan hon var ilsken, och kanske det att han inte verkade besvara den tonen fick Moira att lugna ner sig. Sen tittade han upp med ett leende, följt med ett litet skratt. “Se inte på mig så, jag blir inte likt ett russin oavsett hur länge ni väntar!”

Han sträckte lite på sig, och talade med en lugn ton “<…[Read more]

Han såg på Moira och var fundersam, sen lutade han till baka där han var. “Ja.. Kanske bäst att inte testa det i dessa omständigheter. Men på tal om att simma…” sade han. Hans ton var egendomlig, på något sätt vänlig, men dröjande.

“Iris… Jag har ett önskemål. Om det vore möjligt på något sätt, finns det någon chans att jag kunde få bada? De…[Read more]

Triskian
Triskian betraktade medan pigan verkade bli på bättre humör, och att hon var mer samarbetsvillig. Han nämnde inte om det, men som erfaren magiker var han känslig till användning av magi, speciellt som aspektor som ofta också hade som uppdrag att spåra magisk aktivitet. Då pigan ledde dem till övre våningen lade han märke till den tatuera…[Read more]

Han kände först vemod då hon visade upp illusionen av Aine. Det var åtminstone en sak de kunde vara av samma åsikt om. Sen såg han det som han bara kunde anta att var hennes ansikte innan hon hade blivit återupplivad. Om han skulle ha varit en person med empati skulle han ha nu upplevt det, men istället blev han bara med tanken om vem hon var inn…[Read more]

Han sneglade åt sidan, som om han var fundersam. “Ja… Inte helt alla rovdjur… Vissa leker med sina byten lite innan de gör det.” Wreax log roat medan han tittade på henne. “Kom då… Du kan medge att du gillar att leka med bytet innan, inte sant? Jag ser det i dina ögon. Glädjen du får varje för varje uns av smärta.”

Han retade på sig där ha…[Read more]

Det han ursprungligen tänkt, då de talat de första gångerna, om att hon skulle vara mer motiverad av annat än rikedomarna var något han kände att han fick bekräftelse på. Och han förstod hennes sätt att tänka fullkomligt. Det hon antagit om honom, att han valde att göra vissa saker själv hellre än att överlåta uppgifter till någon annan hade…[Read more]

Wreax log något empatiskt, vilket var en inövad min. Han hade trots allt inte goda förmågor för empati, men var bra på att verka som om han hade det. “Jag tänker ofta på det… Hur naturligt det egentligen är. Det är ett mirakel till mig att världen någonsin kan stå stilla, som den verkar göra ibland.” 

Han såg på Moira, och nickade lugnt. “Äve…[Read more]

Han såg på Moira medan hon satt sig bredvid honom. Sen tittade han rakt framåt. Då hon anmärkte om hur illa han såg ut kunde han inte göra annat än skratta lite, blandat med ett stön av smärta. “Hahah… Tack… Inte så illa du själv…” sade han. Han sneglade mot henne och nickade mot henne och hennes orediga hår. Hans ögon var något trötta,…[Read more]

Triskian
Han var inte själv så illa till mods över att de inte hade någon ytterligare att skicka. Han hade trots allt arbetat som aspektor i över sjuttio år, och hoppades på en chans att bli inkvisitor själv. Om detta uppdrag skulle gå väl och bära resultat som de i Tredje Ögat hoppades på skulle han ha en möjlighet till detta byte av uppgift. N…[Read more]

Hans klädsel, ansikte och händer var alla smutsiga, hans hår var i dåligt skick, och hans ögonlock var tunga.  Wreax var utmattad av illamåendet som nervgiftet hade orsakat, men nu ännu mera av den konstanta smärtan som hans ben var i. En förhårdnad hade börjat bildas där hans ben hade brutits, men de var verkligen inte i skicket att han skulle k…[Read more]

Wreax skrattade till henne då hon spände hans armar tillbaka bakom hans rygg. “Det var värt ett försök ändå. Vissa saker går inte att hjälpas.” sade han lugnt. “Nu skulle jag gärna fortsätta vila om ni tillåter.”

Det var kanske väldigt lite som han kunde vinna på att fortsätta vara stoisk. Men i detta skede hade han inget att förlora heller.…[Read more]

Wreax tittade på Moira och skrockade till att hon konstaterat att det var ett känsligt ämne. “Känsligt?” sade han, skrattade lite, och skakade på huvudet. “Inget är känsligt.” Han log, och såg på brickan som hade haft den magra kosten som han fått. “Tack. Jag är nöjd.”

Han lutade tillbaka. Han såg illamående ut för en stund, men han höll maten i…[Read more]

Wreax vände på huvudet en aning då han tittade på Moira. Hans ögon hade plötsligt en slags illvilja som inte tidigare varit där. “Kom igen nu. Spara ert övermod. Ni hade tur att jag tappat synen för vad som är viktigt för en stund. Att ni bar mig igenom Antrophelias gator på ett skepp, i Antrophelias hamn inför en hel del ögonvittnen,…[Read more]

Han funderade en stund, innan han började äta igen. Det var som att han hade gjort snabba beräkningar, men det tog endast ett par sekunder innan han fortsatte äta av brödet. “Det är bra att ni tänker på underhållningssidan. Jag skulle väldigt gärna ställa till med lite mera underhållning åt er, men tyvärr tror jag att jag har händerna fulla…[Read more]

Wreax var lättad då hans händer blev fria från repet. Han kände dock inte hur ont det egentligen gjorde kring hans handleder, då hans ben gav honom betydligt högre smärta, så trösten var liten i jämförelse.

Hans mående var fortfarande mycket illa med tanke på nervgiftets verkan, smärtan, och den ostabila magen. Han var trots allt det hungrig, o…[Read more]

Gofúr var aningen disorienterad, och han försökte stiga upp men det gick inte riktigt så smidigt som han hoppades. Han bestämde att det var bättre att bli och sitta. Han blev tagen tillbaka av denna Lukas entusiasm, och var fortfarande på sin vakt gentemot Dhrach. Han hade aldrig sett en varelse lik denna tidigare även om han hade hört talas om…[Read more]

Sakta kröp hans medvetande fram. Han släppte ifrån sig några stön av smärta då försökte röra på sina ben. “Se man på. God morgon, om det ens är morgon..”  han rörde lite omkring på de delar av hans kropp som han kunde för att försöka få tillbaka känslan i armarna och övre kroppen, och hans nacke.

Han kände doften av soppan, sneglade på golvet bre…[Read more]

Han funderade över vad hon sade. Magiker… Kanske de hade ett bot mot döden som de inte visste hur de skulle administrera. Det var något han måste undersöka i större detalj. Det kunde trots allt vara nyttigt i framtiden… Kunde han fortsätta sitt liv som odöd ifall han skulle stupa? Var inte döden det slut som alla inväntade? De sista tankarna…[Read more]

Smärtan började verkligen sätta sig in nu. Han kände livskraften återvända till sina händer trots att de var bundna bakom hans rygg, och han kände hur väl brutna hans ben var. Det var inte tillräckligt för att få honom att svimma av smärta, men smärtan var verkligen glödande. Han hoppades att han skulle kunna få sina ben tillbaka i användning så f…[Read more]