Riddarna blev snabbt överrumplade av Kamilla även om de hade lyckats få ett svärd i hennes midja. De hade inte väntat den nivån av ilska som Kamilla stridit emot dem med. En av riddarna som stod kring Jezeral såg att hon redan var på väg mot dem, tappade sitt svärd till marken och började springa så fort som möjligt för att fly. En annan av de u…[Read more]

Herrie hade själv också samlat flera grenar. Några lite våtare än han hade hoppats, de skulle kanske torka lite vid elden innan man hade behov för dem?

Sen hörde han plötsligt tjutet. Det måste ha varit Tussie. Han tittade sig hastigt omkring, och drog fram en dolk. Han kunde inte låta bli att tänka sig att om något stort och elakt, likt en drak…[Read more]

Ryttarna fortsatte pressa in på Aelors styrkor. Det var tydligt att snart skulle de ha kontroll över stridsfältet. Med sitt långa ryttarsvärd högg han mot fiender som försökte storma hans häst. Länge klarade han av att försvara sig, men styrkorna hade gjort ett tydligt val att göra honom målet för deras angrepp – att dräpa ledaren av Bronnors fr…[Read more]

Wreax
Det måste ha varit egendomligt och märkvärdigt för en människa att för första gången uppleva havet som Me’erisierna gjorde. Det hade hans moder åtminstone sagt att det var de första gångerna hon var i vattnet. Till honom var det som att bli befriad, att hans inre äntligen fick komma fram. Detta hade främst att göra med alla fördelar han…[Read more]

Wreax
Han blev fundersam för ett ögonblick då hon talade om sfären. Inombords kände han själv hur svaret nådde honom på en bråkdels sekund. Isra, och Ayperos. De var nedanför Antrophelia. Allt detta hade Naera talat om för honom, att Ayperos återhämtat av sina krafter med den magiska källans hjälp. Aine hade fått honom att sänka sina skyddsmurar…[Read more]

Han var fundersam över allt de sade. Han försäkrade Eärmelindo om att han skulle både vara diskret och upprätthålla en hemlighetsplikt då det gällde allt som diskuterats. Ytterligare än det kände han dock inte att han hade mycket att lägga till i ämnet än det som sagts.

Eidur hoppade till så att han föll omkull då ekorren sprang mellan hans ben.…[Read more]

Kapitel 2: Ett möte mellan kungar
År 1422, Tredje Tidsåldern. Vättekonungens Sal, Worggard.

Dessa händelser sker efter tråden “I skogens utkant”, då Wreax mötte Kheezai och Ithia och besökte Ethirion i Celeras. Skeppet som Wreax återvände med till Antrophelia stannade dock i Bläckspindelns Bukt, norr om Worggard. I Celeras hade Wreax fått bud fr…[Read more]

Deimos var först orolig över att branden skulle få ett liv som inte varade tillräckligt länge. Men explosionen väckte enorm glädje i honom. Ännu mera gjorde det då flammande spillror spred sig från explosionen till flera andra hus i närheten. Den lugna vinden gav elden syre för att sprida sig väl och med lite möda. Hans ögon som betraktade låg…[Read more]

Hans sinne kändes avdomnat, bedövat, av all närhet han fick av Aine. Det var inte något han inte som yngre hade speciellt gillat – att tappa sin kontroll fullkomligt. Så besatt som han var med att vara i kontroll över saker hade han haft svårt att acceptera att han kunde tappa kontrollen så – han hade även varit rädd för det. Men samtidigt…[Read more]

Allt hade Wreax inte berättat. Allt var inte relevant, och hade inte behövt berättas. Tiden för konversation var trots allt över, tills vidare.

Hennes första kyss var mjuk, och öm. Nästan blyg. När hon tog i hans nacke lade han snabbt undan skrinet som hon lade ner, så att det inte skulle falla av droskan, och tog själv i hennes nacke. Deras kyss…[Read more]

Först hördes ett brak. Sen ett skrik. Sen ett rytande, som följdes av flera skrik, varav ett ropade “VARULV!” i panik. Hallsten hade förvandlats till sin varulvsskepnad som Hillevi inte varit medveten om. Men i situationen fanns det få sannolikare som skulle ha kunnat förvandlas av krigarna. Det fanns inte många varulvar överlag, och en skulle…[Read more]

Det var nästan alltid då hans arv blev ämnet för diskussion som stämningen brukade spänna sig. Folk hade trots allt hört en hel del historier om mörkeralver och spindeldemonen själv. Vissa historier var sanna, vissa falska. “Nej, det är minsann inte vanligt. Min moder bröt inte konkret sett mot Lloth… Min fader räddade henne ur en strid som h…[Read more]

Wreax log medan de talade, han hade svårt att inte göra det i Aines sällskap. “Aine, du behöver inte oroa dig över att fråga saker om mig. Jag berättar gärna. Hamnskiftare? Ja, du har så rätt. Jag glömmer ibland att resten av världen har det ordet för att beskriva me’erfolket, då det är så vardagligt för vårt folk. Jag tror inte vi har ett ord fö…[Read more]

Leo med sitt kavalleri kom med fruktansvärd fart som bröt linjen medan långa spjut och längre ryttarsvärd tog otaliga av Kung Aelors soldater. Ett antal hästar stupade, men ryttarna var erfarna krigare som var beredda på att hoppa av hästryggen och stöda den flankerande manövern till fot. Nu var Leos trupper mitt på slagfältet och sköt in fie…[Read more]

Wreax njöt av det lekfulla sättet som de hade redan tagit till att tala med varandra. “Ja det hade varit ett tragiskt öde. Men jag hade i alla fall dött i dina armar…”, svarade han retsamt, och skrattade. Han log till hennes anmärkning om klädseln. “Du har rätt. Men jag har såklart fördelen med mitt arv.” sade han med det listiga leendet.  “Men…[Read more]

Till skillnad från klädseln som han bar igår med Handelsgillet Bläcks färger och var mer officiell, hade han nu en elegant bläcksvart dräkt med ornament i silver. Då Aine öppnade dörren mötte hans ögon hennes åter igen, som de hade kvällen innan. De var som de blåa flammorna som han sett i sin dröm. Han hade inbillat sig att den effekt hon haft…[Read more]

Så gammal som han var så kände han sig fortfarande förolämpad att bli behandlad som en senil gamling. Och de unga vampyrerna framför honom antog att de förstod bättre deras natur. Denna typiska ungdomliga arrogans hade varit en orsak till att han valt att isolera sig fullkomligt från att hålla sällskap med andra vampyrer. Och det blev mera tydli…[Read more]

Leo lyssnade gillande på Lucas förslag. Han klappade Lucas på axeln. “Jag kunde inte be om ett bättre befäl än er. Använd de trupper ni anser bäst för att verkställa våra taktiker.”, sade han till honom och de andra generalerna. Sen drog Leo fram sitt svärd.

“Förbered era trupper för anfall.”, sade han till generalerna, innan han gick till sin…[Read more]

Deimos tvekade för en stund. Skulle han tända eld på värdshuset? Var det nödvändigt? Behövde kyparen dö? Och ifall det var så att denne behövde dö, varför? Men det tog inte länge för att svaret till alla dessa frågor skulle komma till honom direkt, som en sten i skallen. Varför inte.

Ja. Det var svaret. Visserligen ville han ha Wreax död. Men…[Read more]

Wreax tittade en sista gång mot Aine och betraktade hennes skönhet medan hon gick upp för trapporna till andra våningen. Han öppnade värdshusets dörr och gick ut i Antrophelia, där de centrala delarna av staden badade i lyktornas ljus medan havets mörker låg överallt omkring. Så centralt som han bodde i staden var det inte långt för honom att ta…[Read more]