Haera
Hästen kastade sig iväg, den började genast galoppera. Haera slängde sig runt hästens hals för att ens ha en chans att stanna kvar på hästryggen. Fartvinden kändes mot hennes ansikte som en smekning, men fick hennes öron att tåras. Prisjägarna som lämnat Den Tysta Trumman och börjat samlas på gårdsplanen utanför, kastade sig åt sidan för att…[Read more]

Haera
Pilar var för det mesta tysta, det var en av deras bästa kvalitéer. Men helt ljudlösa var de inte, hon hörde på hans grymtande att han blivit träffad. Varför sprang du inte zick-zack!? Hon ville skälla på honom, männen på övervåningen skulle rusa mot dörren och trappan ner när de insett att Errard och hon nu försökte fly. Kuriren kikar för…[Read more]

Aine Chaullac
Till en första anblick kanske öknen inte var något annat än hetta och tomhet. Men så låg dessa spirande juveler av liv, mitt i den mest ogästvänliga av platser. Juveler som gömde alla möjliga färger, inte bara femtio nyanser av grönt. En skarabé, glänste i grönt och blått, violett om den slog ut sina vingar. Solen glödde röd och…[Read more]

Haera
Hur redo hon än trott att hon var, så var hon inte redo för fallet. Hårt landar hon på sina fötter och hon försöker böja på knäna, rulla, för att parera den hårda landningen. Men hon var inte en fasadklättrare, smärtan från landningen ringer som ett eko upp genom hennes ben. Hårt landar hon på sin axel och är rädd för att hon ska slå den…[Read more]

Haera
Hon ville förklara för männen utanför att hon inte alls var i maskopi med denne man, Errard, som verkade ändå vetat att några var efter honom. Hon slet åt sig en stol och ställde den framför dörren, det skulle inte spela någon roll, det behövdes mer möbler för en vettig barrikad. Men förhoppningsvis kanske en snubblade över stolen… Det fa…[Read more]

Haera
Hon tog emot mynten och log. Hon släppte brevet och kontrollräknade mynten. Ifall han tänkt tanken på att blåsa henne eller om han hade problem med att räkna. När det gått så lätt att få 15 mynt, ville hon ha det också. Hon fnös lite åt honom när han kallade henne söt. Kuriren backade ut ur rummet … och där kunde deras gemensamma histo…[Read more]

Haera
Det såg ut som om en virvelvind dragit genom hans rum. Hon noterade vapnen som låg utspridda lite här och var, om han var en före detta legoknekt, varför hade han sina vapen kvar? Nyfiket kliade hon sig i tinningen och lät blicken svepa över kläderna som låg utspridda här och där, hon tackade tyst gudarna att han inte öppnat näck. Han v…[Read more]

Haera
Jäklar vad hårt du knackar, kvinna… Vid det här laget, under alla hennes yrkesverksamma år, hade hon blivit bemött på alla tänkbara sätt. Några mer välkomnande än andra. Hon hade blivit omfamnad, hon hade blivit beskjuten, hon hade blivit jagad och hon hade blivit inbjuden. Det var svårt att veta hur mottagandet skulle bli helt enkelt och ho…[Read more]

Saskia Belsante
När han stod nära henne kunde han känna den väldoft som vilade runt henne. Dofter som annars låg långt bortom räckhåll från smutsiga händer. Hennes hand var mjuk och len, det kunde han känna när han lyfte den av sig. Den här kvinnan hade andra som gjorde grovjobbet åt henne. Det här var ingen vänlig man, inte ens som berusad. Nä…[Read more]

Saskia Belsante
“Är det så svårt att se skillnad annars?” Med andra ord, hon köpte inte hans förklaring och skrattet från hans kamrat bekräftade bara att de drev med henne. “Jag trodde poängen med att brodera sånt på sina kläder, var att alla andra skulle känna igen dig?” sa hon och spelade dum. Blinkade med de blå ögonen bakom rävmasken och…[Read more]

Saskia Belsante
Hon blickade till, ett ögonblick senare slängde hon en blick mot dörren som hon stängt bakom sig och sen mot honom. Hon förstod hur det kunnat misstolkas… Det ryckte till i hennes mungipa och hon kunde inte låta bli att besvara hans pillemariska flin med ett lekfullt leende. “Ah, jag förstår. Han kräver lite mer uppvaktn…[Read more]

Saskia Belsante
Det var mycket som väckte frågetecken runt det där följet, inte bara var vapnet på deras kläder okänt, men de verkade tala ett märkligt språk (som i sorlet var svårt att identifiera) och när hon hörde hur de skålade, fick hon en dålig magkänsla trots att hon inte förstod orden. Lite som ett järtecken, på årets längsta natt sök e…[Read more]

Saskia Belsante
Man kunde nästa höra hur halva balsalen flämtade när alven kom fram till furstinnan och tilltalande henne som om de vore närmaste av vänner. Inte bara tilltalande han henne som “Fröken” när hon för honom var  “Ers Majestät” – men dessutom tog han hennes förnamn i sin mun. Hennes blick gled förbi alven, lite snabbt mot sin senescha…[Read more]

Saskia Belsante
Hon hann inte flytta sig när ett nytt och högljutt sällskap ramlade in över tröskeln. En plötsliga knuffen, fick henne att snava till och spilla honungsmjöd över både sig själv och främlingen. Den långa blonda flätan ramlade ut ur hatten av den häftiga rörelsen. När hon återfått balansen kastade hon en missnöjd blick på mannen, s…[Read more]

Saskia Belsante
“Och ändå har jag tusentals personer som skulle utföra min vilja.”  Saskia hade inte tid eller lust med det här tjafset igen. Hon hade hört det förr från honom. Han hatade tanken av att ha överordnade, men ändå verkade han finna sig i de plats och roll som Ödet fördelat honom. Kanske för att hans roll inte skulle vara lika självkla…[Read more]

Saskia Belsante
Hon lutade sig framåt när han tog glasburken. “Avalan..” hovets alkemist. “..berättade att den endast växer i Nela’thaënas..” Med det sagt, det kunde inte vara någon annan än en alv som fått tag i örten. Saskia får något sammanbitet över sig när han berättar hur lite som behövdes för att döda någon som Jarek, en frisk stark man i…[Read more]

Saskia Belsante
“Du har inte fel. Jag fick inte några val, det går inte att tvinga fram … några ömma känslor. Men jag sörjer att en bra man har dött.” Hon kunde erkänna att han varit en bra man och om de mötts under andra omständigheter kanske hon skulle älskat honom till slut, såsom han velat att hon skulle älskat honom. “Män av hans sort är…[Read more]