“Athal och jag har aldrig riktigt kommit överens i och med min inställning till vissa saker. Så det skadar inte att visa hövlighet till de gudar som styr på den plats man befinner sig.” Yazfein ler lite roat och något trött innan han nickar. Klart de var frustrerade och arga på hur fienden agerade samt att det var så svårt att få tag i dem. På sä…[Read more]

Hans ord fick hennes leende att bli lite mer av ett flin, men hon kunde samtidigt känna hur kinderna hettade och hennes hjärta slog ett extra slag. Det var nästintill berusande på ett vis som hon inte känt sedan hon först tagit tronen.

”Om jag skulle svara ja på den frågan… Vad tänker ni föreslå?” Frågade hon lite spinnande, med en blick som gran…[Read more]

När hon lämnat Kaldrland hade hon varit mer lik sin bror, men nu kom hon på sig själv med att önska att hon hade fått vara ifred, och det skrämde henne. Hon borde vara glad för att de åter var samlade, men allt som skett sedan hon lämnat sitt hemland hade förändrat henne. Trots det så slog hon upp ögonen när Asgeir satte sig ned bredvid henne…[Read more]

Han mötte hennes blick och höll lätt i hennes hand tills de fått drycken samt maten. Efter hennes sista mjuka kramande drog han handen till sig och såg på maten. Hans kropp gjorde honom plötsligt medveten om hur hungrig och törstig han faktiskt var. De senate dagarnas färd hade varit på magra ransoner. “Att en dag få gifta sig och ta vid på gård…[Read more]

Brand kan inte annat än le och samtidigt njuta av känslan av att nästan vara där han hör hemma. För även om hon var hans familj så var det just känslan av att vara hemma som inte ville infinna sig. Men det kändes rätt att åter vara bredvid hans syster och hennes ord lättade på de mesta av tyngden han haft på axlarna. Han flinar lite medan han klär…[Read more]

Hennes hand där den låg i hans kändes plötsligt väldigt liten och ömtålig. De flesta skulle troligen ha lagt benen på ryggen och sprungit långt därifrån, men hon var inte vem som helst. Hon var Me’erisias härskarinna och drottning. En liten rysning löpte dock längs hennes ryggrad, fastän inte av obehag, och hon log. Hon kunde försvinna i hans…[Read more]

Åter hade hon fått bud om att Vesvía kommit till hennes palats, redan nästa dag. Hennes första tanke var att saker gått snett, och blotta tanken fick hennes mage att knyta sig lite. Inte för att Vesvías make betydde något för henne, men om han skulle förolyckas så skulle det onekligen gå ut över Vesvías välmående och i förlängningen oc…[Read more]

Brand ser för en sekund lite förbryllad ut och lägger huvudet på sne medan han betraktar Leida när hon ställer sig upp för att börja torka av sig. Kanske var det den tidiga morgonen, kanske var det spänningen och pressen som Erngissle satt på henne med erbjudandet om att gå med i hirden, vad det än var så var det inte reaktionen han hade väntat…[Read more]

När de båda ber till gudarna att se efter Maeve på hennes färd till Frostheim så knyter det sig i Yazfeins mage, en tung obehaglig känsla infinner sig som han inte kan förklara vad den innebär. Han hade ingen han kunde be vaka över Maeve, Lloth skulle hellre se till Maeves död om han försökte be henne om hjälp. Så det var helt uteslutet att…[Read more]

Genom alla år och stunder med eller utan henne hade han alltid varit stolt över sin syster, alltid vetat att han kan lita på henne och att hon kunde klara sig själv. Han lyssnar helt klart på henne med ett varmt leende och när hon talat klart samt sitter i badet så nickar han kort.  “Låt dem retas då, hur jag talar eller vad jag har på mig till s…[Read more]

“Ditt skall var alltid lika vasst som ditt bett…” Hans röst var lugn men det fanns en allvarlig underton i det hela då han visste väldigt väl hur farlig hon kunde vara med den där yxan och svärdet. Och han visste ändå att hon alltid skulle ha hans rygg när helst det krävdes. Han blundar till och skrattar medan han nickar åt hennes kommentar…[Read more]

Yazfein hade inte ryckt till alls när hon tagit i för att tvätta rent hans sår, men nog hade det känts djupt i kroppen och ibland hade det nästan dansat ljusa prickar i hans syn. Men nu verkade det vara färdigsytt och klart vilket han innerligt tackade för även om han sneglade lite mot Ragnhildr när hon nämnde de skulle bränna trasorna. D…[Read more]

En gång i tiden hade hon kanske brytt sig om det dystra i Nenyes röst och försökt trösta henne, men som det var nu så ryckte hon bara lite på axlarna åt det hela.

“Om jag känner min far rätt så kommer han inte skicka iväg dig. Vi hedrar allianser, men det kan ta längre tid än du kanske skulle önska, och dessutom placerar det dig mitt i hjärtat…[Read more]

Brand’s leende hade bara blivit bredare och varmare när han hörde sitt namn ropas. Nog hade han känt igen stegen som närmat sig, det hade alltid funnits en målmedveten tyngd i hans systers steg. Men helt säker hade han inte varit förrän den välbekanta stämman ekade bland husen. Han stod still och blundade medan han väntade och hörde stegen närm…[Read more]

Brand av Hafgrims ätt

Frostheim, Kaldrland, var det att vara hemma nu? Nej han var inte hemma utan bara tillbaka i landet som varit platsen för hans födelse. Ett riktigt hem hade han bara haft en gång i livet. Men det var länge sedan han varit där nu och kanske skulle han få återse den platsen inom kort. Senaste tiden hade han färdats långt fö…[Read more]

Yazfein fokuserar på Audgisil’s ord istället för smärtan från nålen och de händer som tryckte mot hans sida. Det var inte så här han hade tänkt sig samtalet med de regerande i Kaldrland skulle fortskrida. Men samtidigt var han tacksam över att såret blev tillsett och ihop sytt. Han tömmer sitt glas med mjöd helt för att försöka döva smärtan. Se…[Read more]

Nå, det var väl kanske sant ändå, att det var hennes egen röra. Isra borde, som drottning, inte lägga sig i, men Vesvía var värdefull för henne och att Wreax valt att ta hennes man som gisslan för information gnagde henne, även om det också symboliserade hur långt Wreax verkligen var villig att gå för att få den information hon bett honom skaf…[Read more]

Nej, givetvis kunde inte flickan slåss. Om det var något hon hade lärt sig under sina resor så var det att kvinnor, och särskilt adliga sådana, absolut inte slogs. Det hela hade förvirrat henne till en början, ty hur skulle de om möjligt kunna försvara sig då? Det var så hon hade lärt sig begreppet livvakt.

Med en liten suck såg hon upp på Ar…[Read more]

Hon verkade ha skingrat en del av Vesvías oro genom den enkla meningen, och det gladde henne, trots att hon inte kunde påstå att hon förstod riktigt hur. Den andra kvinnans man var fortfarande en gisslan och risken fanns att det var något som skulle fortgå om hon nu inte gav Wreax tillräckligt med värdefull information.

”Nej, Vesvía, inte i dag…[Read more]

Hon gillade det inte alls. Gillade inte hur hennes bror bjöd med mörkeralven, hur hon satt bakom honom på hans häst, och framförallt ogillade hon den där gnagande känslan i djupet av sitt innersta väsen. Hon ville egentligen gå fram till sin bror, slå honom på käften och be honom ta sitt förnuft till fånga och kasta av mörkeralven från hästrygge…[Read more]