När han kom tillbaka så var det där tillfälligt mjuka borta från hennes blick och hennes ögon var lika strålgrå som vanligt. Hon verkade dock betydligt mer irriterad nu än hon vart när han först trätt in i rummet, men hon glömde ändå inte att tacka honom när han räckte henne brevet.

Hon läste igenom det under tystnad, allt medan en liten be…[Read more]

Hästfursten, Éomund, hade satt efter Saskia redan innan någon av alverna hade hunnit stoppa honom, men hans folk stod kvar bland de beväpnade alverna, alltjämt på sina hästar och somliga med en blick som lovade att detta tilltag inte skulle komma att glömmas.

Så försvann Saskia och den alv som jagade henne ned i marken. Eller det var i alla fa…[Read more]

Yazfein lade märke till hur Ragnhildr kastade ifrån sig trasan och log ett ursäktande leende mot henne innan han öppnade flaskan helt när glasen bars in. Lugnt och med tydliga rörelser häller han upp mjödet i tre glas vilka han erbjuder till först Ragnhildr och sen Audgisil innan han själv tar det tredje glaset. Sen tar han själv en liten klun…[Read more]

Hans närvaro var uppfriskande som vanligt, han var inte den som fjäskade och förvrängde sina ord för att de skulle passa henne. Dessutom gillade hon sättet på vilket han kallade henne ”min drottning”, och blickarna han gav henne smekte hennes ego medhårs. Så hon fortsatte att le, fram till dess att han avslöjade vad det var han hade på hjärtat.…[Read more]

Det var en märklig lättnad då Audgisil’s hand landade på hans axel för en andra gång, med tyngd och styrka som gjorde klart varför mannen satt på tronen. Men samtidigt kände han att det inte var enbart på grund av sin styrka som de lyckats ta och behålla tronen. Han rättade till sina klädesplagg en gång till innan han vände sig mot bordet där han…[Read more]

Liksom sina bröder kunde hon inte påstå att bakhållet var helt oväntat, men hon hann ändå bli förvånad över hur snabbt de funnit dem. Dock trodde hon inte att de hade väntat sig att finna alla tre syskon tillsammans, då borde Hrafn skickat fler män. Hon bedömde som hastigast att de var ett dussin av dem, troligen några fler, men det var inget som…[Read more]

Översteprästinnans röst fick Ismat att rysa lite där hon stod, något oroad över hennes närvaro trots att hon redan sett den. Det var helt enkelt något med den där kvinnan som fick hennes skinn att krypa, men hon försökte ignorera den känslan och istället lyssna på konversationen där utanför. Hade de redan upptäckt deras flykt? Hur var det möjligt?…[Read more]

Flickans sista ord om den förlorade kärleken fick hennes hjärta att smärta en aning, men utåt så log hon bara beklagande och nickade medhållande åt sin brors ord. Flickan var dessutom ung, hon skulle finna någon annan, även om det just nu säkerligen kändes som om hon hade förlorat den enda hon någonsin skulle kunna älska. Det var så livet var,…[Read more]

Hans ord om hur han inte var insatt i etiketten kring ett sådant evenemang fick henne att skratta, men kanske hade hon varit lite väl rättfram i sina spekulationer.

”Ah, men är det verkligen en fest om inte lite blod spills?” Frågade hon retsamt, men ryckte sedan på axlarna åt det hela.

”Men för att vara helt seriös, nej, det är nog inte lämpat…[Read more]

Det var uppenbart att Vesvía ifrågasatte sina livsval just då, men misstänksamheten kunde inte bli ogjord, och inte heller önskade hon det. Hon fick inte bli för bekväm med någon, även om hon delvis hade hoppats på att Vesvía skulle kunna vara ett undantag. En dum förhoppning.

”Och ni har blivit bjuden..?” Frågade hon efter en kort blick på br…[Read more]

Trots allt som skedde omkring henne så var hon på förvånansvärt bra humör. Mötet mellan henne och Vesvía hade kanske inte börjat särskilt bra, men det hade slutat med positiva nyheter för hennes del. Dessutom fortgick hennes allians med Ayperos precis som hon hade hoppats, och läget i hennes vidsträckta land hade blivit tillräckligt stabilt för a…[Read more]

“Att vara specifik och ospecifik på samma gång är också en talang jag har ers höghet. Men ja ni har så rätt i att jag är spion men jag är här som vän sänd av Sandor och för att hålla löftet till er dotter.  Hon kan även gå i god för min skicklighet med svärdet.” Yazfeins blick var lugn och samlad även om hans tankar arbetade febrilt med att anpa…[Read more]

Med lugna rörselser trär han åter på ringen på sitt finger innan han med nu glöd i blicken ser mot Ragnhildr och Audgisil innan han går till sina sadelväskor där han plockar upp brevet som ganska kortfattat ber Yazfein att i hemlighet ta sig till Kaldrland för att bistå med sin erfarenhet, råd och andra talanger om nödvändigt. Han räcker över b…[Read more]

Han ler fortfarande ett nu varmt leende, kanske lite mer spelat än innan men ändå ett leende. Varelsen inne i ynglingens kropp skrattade för sig själv och kände sig väldigt nöjd. “Är det annars ert nöje, att betrakta de som är här och hoppas ni kan hitta någon som vore villig att hjälpa med er dröm?” Hans röst var vänlig och road medan han talade…[Read more]

Hans tilltag förvånade henne en aning, men det fick också de där dystra tankarna att försvinna, som om de aldrig hade varit där från första början. Varför grubbla på det som varit, eller skulle komma att vara? Så vitt hon visste så skulle detta kunna vara den sista gången hon fick vara fullkomligt bekymmersfri på väldigt länge, så varför inte n…[Read more]

Han verkade nöjd, och det gladde henne. Om hon kunde vinna hans lojalitet och tillgivenhet på mer än ett sätt så skulle hennes liv bli mycket enklare, och framförallt betydligt behagligare. Så hon besvarade hans leende med ett eget, fastän hennes kanske var en aning lurigt, särskilt när han påminde henne om att också hon hade en tjänst inne…[Read more]

Flickans sätt att stå upp för sig själv även inför deras grupp med beväpnade krigare, fullkomliga främlingar för henne, var uppfriskande. Hon försökte hålla fast vid den känslan, ovillig att låta svårmodet ta över igen. Så hon nickade till svar på Asgeirs presentation av dem, som för att bekräfta att det stämde.

”Är det första gången du är uta…[Read more]

“Så stygg ni är mot festens värd men det märks nog knappast någon skillnad för honom. Det känns som att det vore absolut mest intressant att få göra er sällskap resten av kvällen. Om ni tillåter vill säga?” Arzin log och såg lite frågande på Aldusa innan han drog henne närmare för att snurra dem ett varv ur vägen för ett dansande par som va…[Read more]

Det hade nästan varit en väntad reaktion från Audgisil men Yazfein kände ändå hur han själv stelnade till under den hårda blicken. Men han möter Audgisil’s blick en stund innan han respektfullt sänker sin och nickar. “Ni har så rätt i att det är oroliga och hårda tider i Kaldrland, så ni gör rätt i att begära bevis för den position jag påstå…[Read more]