Luka vart faktiskt lite generad över sitt stapplande och gav Yama en ursäktande blick. Han hade inte ätit mycket under dagen, mestadels för att han hade glömt bort mat under dagens uppdrag vilket gjorde lättviktaren Luka ytligare lättviktad. Han visste inte riktigt varför men han ville inte ramla ihop framför Yama av alla vilket antaglig…[Read more]
Arlin mötte Nillas blick då den yngre flickan frågade Ingrid om lov att följa dem. Det var fint att se hur Nilla bildat ett band med den unga flickan vilket hade verkat en omöjlighet för honom, men kanske var det den varma utstrålningen Nilla hade omkring sig som fick folk omkring henne att slappna av och lita på henne. Arlins och Nillas ögon mö…[Read more]
Yamas snabba reflexer kickade igång när Luka stapplade, han hann sträcka fram en hand, men märkte snabbt att Luka klarade sig och sänkte den. Hans ansiktsuttryck var kontrollerat, outgrundligt, men inom sig funderade han på hur mycket Luka druckit egentligen, var han mer berusad än han först hade uppfattat?
Han följde och höll sig bakom Luka geno…[Read more]
Vinterfestivalen hade inte kunnat komma lägligare för det lilla sällskap av underliga män som anlänt till Iserion dryga månaden tidigare. Det gav dem en anledning och ursäkt för sitt muntra humör, högljudda diskussioner och samvetslösa drickande. Ingen frågade vad de egentligen firade, utan utgick från att de helt enkelt tagit chansen till fest ta…[Read more]
Skäktor var rätt. När muren föll fanns det en kort stund av tystnad medan båda sidorna smälte sin förundran över hur enkelt porten föll. Snart röt Bronnors styrkor till förstås, striden fick inte stå stilla länge, och in genom öppningen i staden rusade hjorden så många i bredd som det gick. Dem till mötes kom pilarna från armborst, en våg a…[Read more]
Hon hade lyckats! Insikten for genom henne likt ett euforiskt rus när hennes ögon kunde följa sprickorna i stenen framför henne. Hennes fotfäste rörde sig och blev instabilt, hon försökte hålla balansen men ramlade ned från högsätet med en dov duns. Lika väl var det då en väldig hand plötsligt for ut i luften, famlande efter någonting. Storö…[Read more]
Sigrid hade fortsatt sin väg genom byn och de kringliggande husen i munter stämning. Men även om solen steg allt högre på himlen kändes det som ett moln skylde hennes värme. Snart skulle hon vara tvungen att gå förbi det grå torpet, det som låg intill skogens kant. Hon blev alldeles kall bara av tanken. Kanske hon kunde strunta i det? Säga att b…[Read more]
Hillevi hade självklart helt rätt, de måste vara redo att leverera på sitt löfte. Men hedern bjöd att Ragnhildr måste behandlas väl tills detta blev nödvändigt. Om det blev nödvändigt…ömse sidor ska lida. Var ödet verkligen ristat i sten? Kunde allt lidandet stoppas? Ville gudarna visa att en rättvis behandling kan skifta ödet. Freggis ord väc…[Read more]
Wreax stönade lite av smärta – det hade varit ett högt fall med en landning som han tog illa. Hans blick var ansträngd, och han tittade upp mot Ziyaté. Han var en aning tagen tillbaka, då han inte varit beredd på att bli lyft, och höjden hade varit obehaglig för honom. “För det första, att inte låta mig bli tagen… Det vore bra…” [Read more]
Virginia Trast
Fick hon en till förfrågan om en dikt om rosor och tårar av en trånsjuk flicksnärta skulle hon kräkas – hon var säker på det.
Virginia strök trött bort den mörkt brunröda snedluggen ur pannan och lät handen fortsätta bakåt över den korta frisyren, ned över den bleka nacken. Hon sträckte på sig där hon satt på en liten schäslong v…[Read more]
Saskia Belsante
“Och ändå har jag tusentals personer som skulle utföra min vilja.” Saskia hade inte tid eller lust med det här tjafset igen. Hon hade hört det förr från honom. Han hatade tanken av att ha överordnade, men ändå verkade han finna sig i de plats och roll som Ödet fördelat honom. Kanske för att hans roll inte skulle vara lika självkla…[Read more]
”Ja, jag vet ” Säger han kort och hest medan han granskar innehållet i burken. Han hade läst på, eller ja, fått det berättat för sig då hans läsförmåga inte var den bästa. Han övade sig, blev bättre men hade inte tålamodet som krävdes för att det skulle gå lätt och smidigt. Giftet var starkt och döden plågsam. Inget han önskade sin värsta fiend…[Read more]
Att Felaern verkade förvissad om att ansluta sig till de andra var ett godtagbart alternativ trots allt gjorde henne något mindre ängslig. Hon nickade samstämmigt med honom och vände sig med honom med en stärkande inandning av den friska svalnande luften.
Hon stannade när han stannade och såg frågande på honom. Förstod först inte vad han menade,…[Read more]
Eirik blänger lätt på sin far. Gula ögon som blivit hårda, än mer fjärmande än de varit tidigare. Och Maeve har rätt, han vill inte stanna här. Han vill bränna sin morfar, samla de få saker han behöver, ta farväl av morfaderns hus och sedan ge sig av, flyga långt bort, vara ifred. ” Du var inte hemma… jag skrev ett brev. ”
Yazfeins slingr…[Read more]
”Nej, det kommer inte att bli lätt och kanske kommer vi inte heller att lyckas. Men vem har sagt att saker ska vara lätta? Jag visste redan när jag släpades hem av min bror och syster tillbaka till Me´eresia att mitt liv aldrig mer skulle bli enkelt ” Hon håller fast hans blick i sin, hela tiden utan att vika undan. Att ha honom på sin sida kände…[Read more]
Solen? Luka tittade snabbt upp i taket men vände snart tillbaka blicken igen då han kom på att man inte kunde se solen inomhus.. eller på natten.. Kände sig lite dum över sin dumhet men kanske kunde han skylla det på ölen? Men då han fortsatte att förklara hur han såg Sei så lät det rätt logiskt om man frågade Luka för hur annars skulle han själ…[Read more]
Aelis tittade först bara på flaskan. Den kunde innehålla vad som helst. Visst, hade han för avsikt att göra slut på henne hade han haft chansen när som helst fram tills nu. Men han verkade mer intresserad av att förhöra henne och det fanns säkert en rad substanser som skulle få henne att avslöja allt hon försökte dölja här. Men hans frågor för…[Read more]
Katarina såg förvånat upp då även Kael kom in i rummet, men sansade sig ögonblickligen och hälsade på honom med en vördnadsfull nickning där hon satt. Hans fråga var även en hon ville få svar på och den svala blicken vändes tillbaka till kungen. Hennes ögon smalnade av något då vid hennes fråga. Vad var det han antydde?
“Ers höghet, jag är en…[Read more]
Sedan barnsben hade Yama fått höra hur Sei är som gud, han kunde recitera texter århundraden gamla, men ingen av beskrivningarna satte ord på hur Yama faktiskt kände inför sin gud. Han sökte sina egna ord i några ögonblick.
– Sei är solen… Sa han tankfullt och tittade på ljuslågan mellan dem. – Men han är mycket mer än så. Jag ser Sei som ett…[Read more]