Hon ryckte inte till när Ayperos högg Ziyaté i bröstet, men hennes ögon smalnade en aning och kanske spelade ett litet leende i hennes mungipor medan hon betraktade Ayperos. När han reste sig upp och vände blicken mot henne så sträckte hon ut en slank hand och strök bort blodet som stänkt upp i hans ansikte med tummen.

”Kalla mig sentimental,…[Read more]

Före draken hade landat tänkte Eidúr på allt som han hade varit med om denna dag hittills. Först en drake i en mans skepnad, sen allt tal mellan denna och Eärmelindo, som han talat med innan men alltid på något sätt lyckades förvåna ytterligare tack vare alla år som denna alv hade sett. Sen hade de talat om mörkeralver, vättar, och demoner… Oc…[Read more]

Etienne
Hon ryckte lite på axlarna, smått ointresserad av det lilla förslaget om ett fördröjande äventyr. Riddarinnan var inte så motiverad att drälla längs vägarna i hopp om att finna något äventyr. Men kanske var det just precis det som Vinga ägnade sig åt nu? Riddarinnan sneglar mot sin vän. Det kändes märkligt att se Vinga i det skick hon va…[Read more]

Aine Chaullac
Hon sa inget om hans plan om illusionerna, det lät som om det skulle bli energidränerande. Men hon tog för givet att han tänkt på saken och hade en plan för det. Aine klädde sig i mörkgröna kläder, i samma snitt som de kläder som bars av lokalbefolkningen. Undersärk av lin skyddade hennes hud från ylle, hon drog ihop de formlösa klä…[Read more]

Ekorren såg på dem alla i tur och ordning. Dess ludna svans vajade lojt från sida till sida. De små ögonen fastnade vid Eärmelindo. I flera andetag förblev den så med huvudet lätt på sned som om den övervägde vad den skulle göra härnäst. Den blinkade långsamt.

“Nåväl”.

Knappt hade det simpla ordet lämnat djurets läppar innan något långt större…[Read more]

“Äh!”, ropade han till.

Wreax skakade på sin hand och sin arm, att bli avväpnad kändes otäckt i hans bara hand och ända upp till armbågen. Men det var en värdefull lärdom för honom – att springa rakt till attack och att bli åtskild från sitt vapen var inte en god idé.

Han var nu aningen lugnare och mer lydig. Han var inte ett enkelt barn att han…[Read more]

Han vill skrika, vill kasta sig upp i luften och flyga tills han inte längre orkar mer. Skrika tills han inte längre hade någon röst men vad skulle det hjälpa. Ejvald fanns inte mer… han hade tagit sitt sista andetag i Eiriks armar och nu fanns han inte mer. Eirik låter tystnaden bädda in dem. Det enda som hörs är spjutet som ristar runor i ma…[Read more]

Ayperos hummade lite roat, ett lurigt leende och en farlig glimt i hans ögon då han såg hennes reaktion på hans ord.
‘Hade du tänkt på drottning Isra, hade du inte kommit hit.’ kontrade han simpelt tillbaka, som två spelare på ett schackbräde. En stund satt han bara där och betraktade henne med sina mörka ögon.
‘En mörkeralv utan Lloth, det k…[Read more]

Snö hade fallit en gråmulen eftermiddag då en underlig skara ryttare passerat Järnporten västerifrån. Deras mörka klädsel bar spår från en lång färd och de slanka hästarna vittnade om ett ursprung från de stora vidderna i norr. Det var en omaka grupp av åtta med illavarslande uppsyn och tung beväpning. En grupp som i en annan tid fått fler frågo…[Read more]

Som en reaktion till att han lättade trycket på hennes punkterade lunga drog hon efter andan – även om hon snart svor över sin egen dumhet. Hon visste bättre än så. Hon grimaserade över smärtan, men gav inte ifrån sig något mer ljud än det djupa andetaget som var lite mer rosslande.

Ziyatés blick var lite tom. Som om hon inte ville lyssna på ha…[Read more]

Med sammanbitna tänder betraktade hon sin bror och morfar. Hon mötte Eiriks gula blick med sin egen blå och såg sin egen sorg speglas däri, men till skillnad från honom så kunde hon förstå, kunde acceptera att detta var det öde som deras morfar valt. Eirik hade alltid varit den som stått närmast Ejvald och just i den stunden, när han satt där med…[Read more]

Ayperos gjorde bara en elegant viftning med handen i Ziyatés riktning som för att tysta hennes kommentar medan han lyssnade på vad Isra hade att säga. Han log ett vasst leende, lite sarkastiskt, innan han vände blicken tillbaka mot mörkeralven.
‘Som om det vore något nytt. En tom varning.’ konstaterade han och rörde sig så hans hår och kläder sv…[Read more]

Hennes blick vilade på Ziyaté ett tag, ett leende över hennes läppar, innan hon vände blicken mot Ayperos igen.

”Hon påstår att hon kom för att varna mig… Att Lloth letar vägar in i Antrophelia”, svarade hon och ryckte lite på axlarna. Det var trots allt mer sannolikt att Lloth skulle finna en väg in nu när Ziyaté var här än innan, ett faktum so…[Read more]

Saskia Belsante
Under tiden som han stirrade på henne trummade hon tankfullt med handens ena fingrar mot stolens armstöd. Hemma skulle de varit klädda och stoppade, men är fanns endast en dyna för sittbenen på plats i stolen. År av gnuggade, gnidande och fingrande hade gjort träet mjukt i formerna, infettat och lent. På vissa ställen fanns gro…[Read more]

Rösten var på något sätt nästan… lockande och hon kände hur hon rös lite över den. Fast hon gjorde ingen annan reaktion än det. Lät sin blick, som var genomträngande nu, trots hennes skador. Vandrade emellan Isra och denna nya man… som förmodligen var en demon.

Hon försökte att räta på sig något, men smärtat i bröstet skar igenom henne igen…[Read more]

Ayperos studerade Ziyáte noga med sina mörka ögon, mest nyfiken egentligen, och log ett litet roat leende över Ziyatés trotsighet.
‘Så stolt… Så envis…’ nästan spann han, fann det roande att analysera vad han hade framför sig. Hans blick gick från Ziyaté till Isra och han tog ett steg från Ziyaté.
‘Inte helt olik dig, antar jag.’ sa han lite…[Read more]

Yazfein är kanske halvvägs klar med de förberedelser han behöver göra, stannar upp med blicken mot Eirik och Mave. Han är osäker på om han kommer hinna klart med allt innan den gamles liv rann ut. Sen möter han Maeves blick, ser ner mot marken och skakar på huvudet innan han menande nickar mot Ejvald. Sen fortsätter han mer bestämt med sina runor…[Read more]

Hans ord fick hennes kinder att hetta men det syntes lyckligtvis inte i det dunka ljuset. Kanske borde hon ha bjudit in honom till sin sängkammare tidigare, tänkte hon roat, men skakade snabbt av sig den tanken. Snart nog.

”Åh, det kan det nog göra, men jag är rädd att det inte är mitt fel den här gången”, svarade hon retsamt innan hon slank ut…[Read more]

När Vidur drog ut på sin vilda jakt över himlavalven ekade det genom världarna. Natthimlen lystes upp av av hans vassa spjut som sökte sitt mål i varje knytt och rå. Gripen av skräck hade hon flytt genom den förrädiska mörkveden där igen stig ledde till samma mål. Oljudet av många hovar dånade mot bergen som reste sig ur de evigt mörka lövverke…[Read more]