Amatha var själv klädd i en stilig klädsel som var mer anpassad för att umgås i kretsar med adelsfamiljer och annat högre uppsatt folk. Hon hade en klänning i svart och violett, med broderingar i silver. Kontrasten mellan kvinnorna var stor, då Amatha inte var alls klädd likt mörkeralver eller den bild man hade av dem allmänt.

Hon hoppade ti…[Read more]

Vinden var kall och skakade om hans kläder och hår. Även om den kändes frisk efter att han blivit andfådd av att ha sprungit efter henne började den få honom att huttra lite, så ovan som han var med kallare klimat. Men trots det väntade han tålmodigt tills hon steg ut med sina händer i luften. Han såg tillbaka mot Aelis ögon medan hon talade och f…[Read more]

Ifrån skuggorna betraktade Ziyaté modern med barnet. Det fanns ett litet leende på läpparna, även om blicken var känslokall. Hon var själv en mor, även om hon inte skulle gå så långt till att kalla sig en. Inte längre. Den korta och känslosamma stund som det var hon, Izotar och Aeldir… kändes som en dröm. En dröm som var för långt borta för…[Read more]

Även om han inte hade varit döende så hade han troligen reagerat på samma vis, men hon hade troligen aldrig vågat berätta det om det inte var för att han skulle ta erkännandet med sig i graven, en tanke som skavde… Det var sant det han sade om vad hennes föräldrar skulle tycka och kanske gjorde det att hemlighållandet kändes lite bättre, lite…[Read more]

Vid frågan stelnar Yazfein till lite men han rycker märkbart till vid hennes svar och höjer lite frågande på ögonbrynen innan han tar stegen fram mot dem, lägger sin hand på hennes axel för att sen huka sig ner bredvid henne. Ejvalds blick landar på honom och den är hård. “Yazfein, om du förråder mitt barnbarn kan inte ens Valhall med alla guda…[Read more]

Han betraktade henne under fascinerad tystnad medan hon talade. Hon var vacker att se på och kanske glömde han att lyssna för en sekund. Hade han satt sin välfärd på spel? Hon menade förstås alven som skjutit honom i ryggen, insåg han sen, och med ett litet hummande konstaterade han för sig själv att det nog måste ha uppfattats så. Han hade sjä…[Read more]

Det skar i bröstet för varje andetag, snurrade i huvudet. Hon trodde hon skulle kräkas när hon plötsligt hörde hans röst så nära och förstod att han visste precis var hon var. Vad hade hon trott? Nu var det ute med henne. Hon sänkte långsamt handen hon lagt över munnen. Hela hennes kropp skakade av anspänning och fruktan. Självklart sa han att han…[Read more]

Hans ord om en söt pojke fick hennes kinder att hetta lite och sin mörka hy till trots så syntes det som en svag rodnad, och kanske sved det lite bakom ögonlocken när hon blinkade. Hon visste att hennes bror inte menat att dra upp det, kanske hade han helt enkelt inte tänkt på det, men frågan fick henne osökt att minnas hur hon blivit behandla…[Read more]

Orden från Wreax läppar fick henne att skratta, ett inte helt otrevligt läte, även om man hade kunnat förvänta sig det från någon som såg ut som hon gjorde. Hon svarade honom dock inte med detsamma utan vände sig istället mot mannen som satt bakom skrivbordet och nickade kort till hälsning.

”Tvärt om. Han var inte särskilt svår att lura, tråkig…[Read more]

Hon verkade uppenbart lättad över att ingen av dem ifrågasatte hennes närvaro på båten, och vid Arlins ord dök ett litet, blekt leende upp i hennes mungipor. Hennes blick flackade lite mellan honom och Nilla innan hon valde att låta den stanna vid den sistnämnda. Kanske kändes det lite tryggare med en annan ung kvinna ombord? Kanske hade hon frukt…[Read more]

Dhrach stannade upp när Gofúr plötsligt skuttade iväg och gömde sig bakom ett träd. Hans blick följde dvärgens finger åt det håll denne pekade och kentauren kände en olustig psykisk tyngd lägga sig över axlarna. Vättar, underbart. Inte vad han önskade att tampas med idag efter att nyligen repat sig och blivit helad av Luka efter sin dust med orche…[Read more]

Jana kisade lite i det plötsligt starka ljuset som solen åstadkom, liksom Ulrik var hon van men ögonen hade ändå varit vana nyligen vid det dystrare ljuset från molnen så det blev en omställning när solen plötsligt tittade fram. Om någon äldre bybo hade sett eller hört dem hade denne nog skrockat gott åt vad som skedde mellan de två ungdomarna, vi…[Read more]

Han tog en stund för att skåda på golvet, mattorna, böckerna, och tavlorna. Den bild han själv fick av omgivningen var väldigt annan än vad de flesta skulle uppleva – hans främsta tankar var att omgivningen var för färglös, för smaklös. Det samma konstaterade han då han studerade mannen och dennes uppsyn. Inte för att han själv skulle klä sig…[Read more]

Hillevi betraktade de två framför henne med svagt men befintligt intresse, hon var aldrig en att engagera sig i dramat, känslorna och de sociala delarna av livet, och hade svårt att empatisera med vad som pågick framför henne, men detta var inte nytt till många i rummet. Hillevi var engagerad och känslosam där det krävdes av henne, men annars lä…[Read more]

Míndrs kände för första gången att ämnet började röra vid en irriterad sträng inom honom. Han hade redan förklarat att han behandlat en allvarligt skadad, när skulle han ha haft tid att kalla på ett bud eller springa till lägret för att berätta vad som hänt. Han hade haft händerna fulla med blod minst sagt och som helare funnit det viktigare at…[Read more]

Åt hans naiva svar rynkade hon lätt på ögonbrynen. Kanske var det lite som att se sig själv när hon hade varit mindre en gång. Innan hon hade mött alla mörka och konstiga typer som verkade gömma sig i både skuggorna och i ljuset. Det verkade inte riktigt som om det fanns någonstans att gömma sig. Hon skakade tyst på huvudet.

“Nej… Lyssna på mig…[Read more]

Jo hennes mor hade som vanligt en god poäng, visst kunde de varsamt söka av skogen tills de fann grupperingen av dessa rebelliska alver men det var en allt för stor risk. Ju längre tid det tog att finna dem, ju mer skada skulle garanterat ske och det hade de inte råd med. Inte alls. Hon nickade därför allvarligt som svar till sin moder och avbröt…[Read more]

Axel nickade lätt åt hennes ord för visst saknade han sitt hem, problemet var att det var den ända platsen som han inte kunde återvända til, de tenderade att komma ihåg saker och ting lite väl länge så även om han borde vara död sedan länge så fanns risken att han fortfarande var ihågkommen. Hjälpte ju inte heller att det fanns en minnes teckning…[Read more]