Neaduin himlade med ögonen åt alvens svar, medan Taweyn fortsatte söka efter motståndare medan hon höll skölden uppe, i ett försök att skydda dem båda från eventuellt anfall om ett sådant skulle komma.
‘Vad jag menar är precis vad jag sa.’ kommenterade Neaduin.

‘Vi har ett viktigt meddelande åt ert folk, er drottning, vem som än lyssnar. Så s…[Read more]

Ayperos skrattade lite muntert och hemlighetsfullt åt det, en hemlighet bara för dem.
‘Jag tror det är bäst att prästerna hålls kvar i sin tro… Medan sanningen kanske gör dig fri, kära Isra, är jag rädd att många behöver sina mytomspunna förebilder för att motivera sig själva.’ sa han, och reste sig för att börja röra sig neråt igen med he…[Read more]

Aeriel fick syn på fågeln som landade på hennes pil och ryckte lättat i mungiporna. I samma ögonblick fick hon genast en idé. Hon såg fokuserat på den svarta korpen. Skulle det här fungera? Hon tog ett andetag och viskade med största möjliga tystnad – ja så pass tyst att hon knappt hörde det själv. “Jag har en idé. Meddela Camthalion att…[Read more]

Dvärgen skrockade roat åt barnets seriösa fråga, inte på något sätt hånande utan med ömhet.
“Oavsett om du gjorde det eller ej – endast Tharûk vet – så kommer du alltid att vara min lilla ädelsten…”

Trädrötterna som låg virade över Thurunns långa drakgestalt var inte lika kraftiga och tjocka som runt det människolik Luka funnit, så trolig…[Read more]

Hon kikade på sin bror i ögonvrån, noterade det som hon många gånger ansett vara små ticks, hur de verkade ha blivit flera. Han hade varit så lik Asgeir en gång i tiden, men allt eftersom åren gick så blev han mer och mer lik den fågelhamn han så ofta föredrog att ta. Ändå gick det inte att ta miste på att de var syskon, hur olika de än var.

&nb…[Read more]

Ah. Där var han. Det kunde inte finnas ett bättre tillfälle än nu. Utan att tänka vidare på det sträckte hon sig efter vinkaraffen som stod på bordet för att hälla upp lite rödvin till Vendrik, men även till sig själv. Ett svagt leende fanns på hennes läppar och hon höjde sitt glas mot honom i en hälsning samtidigt som han sköt fram det andra ti…[Read more]

Maeve var inte ett dig bättre än Asgeir. Dasken över hans arm får honom att kort ge henne en vass blick” Diplomati eller ej… vad spelar det för roll? ”Frågar han henne kort innan han vänder blicken mot Sandor igen. Kung eller ej, i hans värld var de inte annat än människor. När Maeve upprepar det han just redan sagt om att de skulle bege sig…[Read more]

Vendrik

Han släpar världen för sina fötter när han går. Låst in sig själv i gästrummet han fått husera i och slickat sina sår men det hade inte varit för intet. Mötet med Lloth har öppnat hans ögon till en värld mycket större än han först kunnat drömma om. Nu kan han inte drömma om något annat. Världen som han känner till den är annorlunda. Vägg…[Read more]

Hur kunde han vara sur på sin far? Han skakade på huvudet och log svagt.

“Nej, du räddade mig far. Utan dig vore jag inte här” påpekade han och sedan drog han en fundersam hand genom gräset för att sucka lätt.

“Jag är en människa.” sa han med avsmak och grimaserade åt tanken.

Orden förvirrade Camthalion, dels förstod han inte vem denne Fenrir var, men dels varför skulle de skynda sig hit innan resten. Varför skulle två människor bryr sig om att varna dem? Han var måttligt road över att vara i ett sånt hjälplöstgrepp till kaldrländaren.

“Vad menar du?” frågade han och suckade tungt åt hennes uppmaning. Om han hoppades…[Read more]

Hon hade förstås inte menat att förolämpa honom, men det var trots allt vad han själv sagt, att demoner byggt Antrophelia. Oavsett det så kunde hon inte hindra det lilla skratt som lämnade hennes läppar vid hans svar. Det var precis så klingande som man kunde förvänta sig och det fanns något däri som gjorde det tydligt att hennes förnöjelse v…[Read more]

Knappt något ljud hördes när han gick, mer än hans egna andetag och fotsteg. Skogen låg öde och död omkring honom. Det var väl hans sedvanliga tur att platsen han sökte befann sig inuti just en skog. Luka ogillade skogar, alltför ofta var terrängen svår om inte omöjlig att flyga i. Han hade till och med på vägen hit tvingats vända och flyga tillb…[Read more]

Ayperos fnös lite åt hennes fråga, men samtidigt fanns där ett litet roat leende.
‘Demoner är en så… klumpig term. Så… ensidig och partisk efter alla hemska berättelser om vårt folk. Men eftersom det är vad ni kallar oss så ska jag svara… ja.’ sa han och blickade ut mot staden igen och var tyst. Hans tankar tycktes långt borta, innan han t…[Read more]

Hon spärrade upp ögonen och det var som om en gnista tändes i blicken när hon fick höra sitt namn för första gången. Känslan av den inre energin och kraften i bandet mellan dem tycktes växa sig starkare.

”Tack.” Hon hade svårt att bestämma sig för om hon hellre ville titta på Alithea eller eldklotet som tagit form i flickans hand. Trots att I…[Read more]

Ithilwyn gjorde ett litet fundersamt hummande över det han berättade. Det verkade märkligt att man skulle dra på sig så många onödiga lager som skulle hindra en i ens rörelser. Men kanske hans kropp inte anpassade sig efter naturen och temperaturen som hennes gjorde?
‘Som du vill.’ sa hon enkelt, hon tänkte inte tvinga honom ändra sina sätt.
‘Me…[Read more]

Sandor blev nästan lite ställd först över Eiriks direkta sätt att tala till honom, men repade sig snabbt. Trots allt var det inte många här i Karm och Hannadon som vågade tilltala honom så direkt. Men han fick ju påminna sig att detta var Kaldrländare. Respekt skulle man förtjäna, och egentligen föredrog han det så.
‘Åh?’ frågade han, lite förvån…[Read more]

När han satte sig ned så följde hon hans exempel och slog sig ned bredvid honom på stenmuren. Han lät nästan lite drömmande när han talade om det, något som skvallrade om hur länge han vandrat på denna jord och hur mycket han sett under den tiden. Det var hisnande, men hon försökte förankra sig själv i nuet och ignorera känslan av att vara så myc…[Read more]

Ett litet skrockande lämnade hennes läppar efter hans skämt, inte förstod hon helt vad han menade, men det var ett skämt så långt hon förstod. Hon nickade lite åt det hela sen för att sedan peka på de tre kort som låg framför honom.

“Det är ett simpelt spel,  tanken är att du ska komma upp i 23 poäng och spelet avslutas med att dunka i bordet.…[Read more]

‘Detta var aldrig ämnat att vara en stad.’ sa han, kanske med en lite allvarligare ton och suckade djupt.
‘När är egentligen irrelevant. Låt oss bara säga att det är långt före er tideräkning, långt före ert folk kunde ändra skepnad och gå på fötter.’ och det kanske satte något om hans väsen och ålder i perspektiv, även om det var så svårt att b…[Read more]