Leva tänker hon.. vad fanns det för mening att leva nu? Hon var ju helt ensam. Hon nickar ändå, tänker att det kanske skulle göra kvinnan nöjd men tvekar när hon får kniven i sin iskalla hand vars fingrar knappt klarar av att slutas kring skaftet. Ser skräckslaget på kvinnan vid hennes ord men nickar knappt märkbart. Hon skakar tänder av köld när…[Read more]
Corrin stirrade på Finn. Visserligen hade han aldrig varit begåvad men det här var korkat även med Finns mått.
Innan hon hunnit svara var de på väg igen.
“Vad pratar du ens om, Finn? Sover? Varför skulle sömn fixa det här? Det här är inte en lätt förkylning, titta på mig!! Hela kroppen är.. är…!!”
Hon var för upptagen med att förbryllas av…[Read more]
Sandor lyssnade noggrant på vad Vasilij hade att säga, och även om de religiösa anspelningarna gav honom en lätt känsla av obehag visade han det inte utåt. Men han visste att det så enkelt kunde spåra ut då saker skedde i namnet på den ena gudomligheten eller den andra. Och talet om blod och heder hade sällan mycket att göra med rationalitet…[Read more]
Det måste vara en dröm detta. Tanken slog honom. Klart det var. De skulle lägga sig och sova, i samma stund skulle han vakna och de skulle prata om det hela. Vilken sjuk dröm det hade varit. Han nickade lite disträ av tanken och verkade inte alls ha lyssnat på vad Corrin sagt.
“Sömn. Om vi sover, kommer vi vakna upp som om inget har hänt.”…[Read more]
Några dagar passerade, och till sist hade drottning Nearena bestämt att det var dags att ta emot diplomaten som anlänt till staden. Saryenna gick med honom längs med den enorma esplanaden som täcktes av löv och trädrötter till den centrala delen av staden där det enorma trädet som var drottningens palats stod beläget.
‘Lycka till.’ sa hon då de…[Read more]
Neeana kved till och täckte sin mun med en hand när hon såg chansen att återse sin far tyna bort med rebellernas chanser. Men vad kunde hon göra? Om beväpnade rebeller var såhär chanslösa mot vakterna skulle hon inte vara någon som helst nytta! Hon tog tag i Atis arm för stöd.
Kladrländaren lät sin intensiva klarblåa blick vandra mellan personerna när de talade om sig själva, instämde med ett litet hummandes och några få “ja” här och där. Hon tog en klunk ifrån ölen innan hon satt ner den igen för att sedan flina lite åt Kvithera.
“Jag antar att det är bäst att jag håller ett hårdare tag om min öl, eller vad säger ni…[Read more]
Allt som allt lät det hela väl, i Aifes öron. Att det här var en kvinna som var villig att döda även de som inte var ett hot kom att förvåna henne något – det var klart att hon var någon som använde de medlem som låg framför henne. Men det var heller inte första gången som Aife arbetade för någon med skev moralkompass, och enligt henne gjorde det…[Read more]
Förmodligen hade ingen brytt sig i ett par tiggarflickor hur det än var – men Ati tänkte ta sig an det säkra före det osäkra, så hon höll sig dold, ihopkurad bakom lådorna så hon bara precis kunde se.
Det var ingen egentlig strid egentligen. Rebellerna tycktes bara ha dolkar, och ingen rustning, medan vakterna hade ordentliga påkar och var munder…[Read more]
Han undrade i sitt stilla när Araniel hade lämnat tältet vad de kunde innebära för framtiden, kunde det betyda ett närmande från templet i Hannadon till Märehn. Han sneglade tillbaka på Kung Sandor, samtidigt undrade han hur kungen själv reagerade över de. Kungen hade trotts allt vid rådsmöten i Hannadon haft starka intressen i vad Templet kund…[Read more]
Raysia nickade åt legoknekten som hon hade funnit på en av de många provisoriska tavernorna som hade satts upp runt armé lägrerna. Landskapet må vara härjat av krig, dess invånare hade sedan länge flytt eller förgåtts och allt som de hade lämnat efter sig hade antingen plundrats eller förstörts i kriget. Krig och arméer lämnade ingen form av l…[Read more]
Smicker i all ära, men det var ärligheten som lockade fram ännu ett leende från hennes läppar. Det var en frisk vind i ett annars så försiktigt klimat, visserligen av hennes egen hand skapat sådant, men likväl.
”En opportunist, allt annat vore förstås dumt”, sade hon tyst, nästan för sig själv, men hennes blick var fäst på Aife när hon sade d…[Read more]
Vädret ger inget löfte om uppehåll och snötäcket lägger sig ännu ett lager och gömmer blodspår i sin väg. Sikten är så dålig att Feylin knappt kisande kan se något framför sig. Hon trampar på framåt. Kölden biter genom nedblodade sura kläder och med nya revor på sina ställen skulle hon inte stå mycket till chans för vädret som nog var en lika vär…[Read more]
Han tog kyligt emot henne. Hon klandrade inte honom, även om det fanns ovillkorlig kärlek som kom med blodsband, fanns det en minst lika naturlig rivalitet mellan syskon. Saskia släppte honom och suckade. “Det var inte mycket jag kunde göra för att hindra dem. Du förtjänade inte det här ödet.” Hon slog ut med handen mot rummet och suckade.…[Read more]
Neeana kröp ihop bakom Ati – inte sånt här igen!
Stilla som en staty stirrade hon på händelseförloppet, hon hoppades rebellerna skulle klara sig men kunde inte förmå sig att röra en fena – hur skulle hon kunna hjälpa dem? Det fanns ingenting hon kunde göra utom att be. Hennes läppar rörde sig tyst och hon bad om Sharahs nåd att detta inte sk…[Read more]
Sandor betraktade Araniel något bekymrat då hon fick eskort, och skakade långsamt på huvudet. Saker var uppenbarligen inte som de skulle, och i denna kris hade Karm inte råd med en religiös kris med om det visade sig Araniel inte längre var passande för att leda – vad än nu hänt henne. Eller i värsta fall, om hon fått något för sig här på slagfä…[Read more]
Även Kvithera med sina analytiska ögon kunde se att det var något med Saga, men kunde heller inte riktigt lägga fingret på vad det var. Så hon avfärdade det i folkvimlet och nickade bara lite åt hennes berättelse. Det sade väldigt mycket om en person som i stort sett skämtade bort en möjlighet att presentera sig själv, men hon tyckte ändå det var…[Read more]
Hon hör hans ord och har då redan rest på sig och vänt den upphöjda mannen ryggen. Hon är så förvirrad.. känner sig så oerhört vilsen. Athal nästan glömd och det är som om hon går i en dimma. ” Ja… blodjungfrun… ” Säger hon i en viskning och möter hans blick stadigt för en stund innan den återigen irrar iväg och hon vänder sig om utan en blick…[Read more]
Männen var allt för upptagna med att springa för att bry sig om en sådan lite detalj som en flickas skrik – det hade kunnat komma från varsomhelst, och de var upptagna med att skynda därifrån.
Ati, å sin sida, var upptagen med att skynda efter dem, något som inte var helt enkelt då männen hade långa ben och menade att använda dem, medan Ati ald…[Read more]
Neena skrek till när hon plötsligt blev bortdragen men var snart med på noterna och sprang med i takt med Ati.
förhoppningsvis hade skriken från branden maskerat hennes egna skrik. När hn börjat springa höll hon tyst, hon måste hitta var rebellerna håller till, om far lever så är det hennes enda chans att finna honom!