Nathānièl såg hur stallpporten och hur Alfred kom lotsande med en vanvårdad häst. Han tog se sista två betten av sitt halvätna äpple och stegade efter.

Han drog luvan över huvudet för att skyla sig mot solen och döljde samtidigt de distinkta alvöronen väl.

När de väl hade kommit ut ur stadsportarna började han springa efter Alfred ropandes…[Read more]

Trollkarlen somnade genast då han lagt sig till rätta vilket var ett rent under med tanke på hur hård sängen var och för en gång skull sov han riktigt bra han som annars sov med ett öga öppet minst sagt. Den här natten sov an som en stock.

Xharinyon vaknade till ett väldigt försiktigt godmorgon; han såg sig lite förvirrat om. Ja, just det han…[Read more]

De sista orden försvann lite för hennes trötthet. Hon kunde inte rå för det, även om hon försökte dölja sin gäspning under sin hand. Men när väl hon såg den äldre trollkarlen krypa till sängs kunde hon tillåta sig själv att somna. Hon sov en del, men hade svårt att hålla sig allt för länge i drömlandet. Hon sträckte på sig och smärtan i nacken kä…[Read more]

Alver är skogsfolk. Så varför inte ta sig till en skog? En briljant plan om man frågade vem som helst. Åtminstone om denne vem som helst var Camthalion. Alldeles för envis för att kunna erkänna att det kanske inte Harvadars djupaste djungel var den bästa platsen för honom. Det var fuktigt och alla små kryp tycktes särskilt fascinerad av att surr…[Read more]

Han drog själv på munnen, det där var det löjligaste kast han någonsin lyckats med. Xharin såg på påsen med mynten sedan på henne igen.
“Visst jag bjuder gärna nästa gång” han suckade gjorde en kort gest åt påsen och lika plötsligt förflyttade den sig till han fot så han kunde plocka upp den utan större besvär, han gäspade trött.

“Tro mig de…[Read more]

Åt myntet skrattade hon lätt, inte för att vara taskig, men det bara slank ur henne. Det var svårt att inte le åt det hela. Det var en sådan humoristisk situation. Hon höll upp sin hand och skakade på huvudet så det ljusa håret yrde runt omkring henne.

“Det verkar som om myntet inte vill släppa dig än – behåll dina pengar. Du kan bjuda mig på…[Read more]

Lite överraskad var hon över de hårda och snabba slagen som kvinnan gav henne. Fast det var aldrig något som hon skulle medge. Ett litet förvånande skrockande kom från hennes läppar, snarare som en hastig utandning. Varje slag siktande mot hennes huvud. Smart val. Varför ödsla tid på någon annat slag? I bakgrunden kunde hon höra sin fars despera…[Read more]

Han satt kvar på sängkanten och flätade ihop sitt allt för långa hår i en slarvig fläta, det enklast så. Även om det såg lite lustigt ut då han slängt flätan framåt bredvid skägget. Sängen knakade lite då han böjde sig för att ta upp ett föremål ur sin packing en liten påse med mynt.
“Här är väl ungefär vad jag är skyldig dig för rummet” sa…[Read more]

Det otäcka leendet fanns fortfarande kvar i Tipums ansikte, mungiporna tycktes nästan röra sig ännu mer uppåt åt vad hon hade sagt. Som om hennes funderingar var roande och att ämnet de diskuterade snarare var något alldagligt än det allvarliga som det var. Situationen var ingenting han egentligen hade funderat på, men han lät inte svaret vän…[Read more]

Den unga kvinnan drog fram sin väska som hon hade haft på ryggen förut och ett spår syntes när hon drog till sig sin väska. Allt damm som samlats hade väskan föst bort och det virvlade upp i luften så att Vésiva nös till. Hon avvaktade ett tag innan hon svarade Xharin. Som för att se om hon ännu en gång behövt nysa. Hon drog in ett djupt andetag…[Read more]

Trots att det hände väldigt sällan så kunde hon inte låta bli att rysa lite åt hans breda leende, eller vad det nu var. Hon var van vid hans närvaro och det mörka skrämde henne inte, men det fanns något i hur han försökte imitera ett leende som inte var helt bekvämt.

”Mina reformer i resten av landet har vunnit över stora delar av befolkningen, s…[Read more]

Alfred kände doften av stallet redan innan han fick syn på det. Det verkade tillhöra någon form av kurirverksamhet, att döma av träskylten som hängde utanför det stora stenhuset intill. Redan där förstod Alfred att de kanske inte skulle vara intresserade av att sälja någon av sina stackars överarbetade hästar, men påminde sig om att om man inte fr…[Read more]

Lite fascinerad över hur oförändrad hennes ton var. Oberörd. Som om de talade om vilket samtalsämne som helst. Det var tystnaden som avslöjade att det var en liten spänning över hans kommentar. Hemligheter? Klart det fanns en viss förtjusning i hemligheter, men snarare sättet de kunde skapa oreda mellan folk. Att hålla undan dem för Isra var in…[Read more]

Kiel betraktade alven bakom sig, men hennes protesterande hindrade inte honom att fortsätta smyga längs med korridorerna. Trots allt hade lutan ett starkt sentimentalt värde, och skulle han inte komma därifrån utan den var det knappt värt att komma därifrån alls. Eller så kändes det åtminstone, så han var tvungen att försöka.
‘Jag litar på dina…[Read more]

Davant hade så klart rätt i att det fanns mycket Ayperos berättade, saker han inte berättat åt någon. Inte ens åt Nenya, som han anförtrott med det mesta. Men i sanning så hade Ayperos aldrig ljugit, och var alltid sanningsenlig i det han sade, även om det ofta kunde tolkas och uppfattas på olika vis.

‘Jag måste väl få ha några hemligheter?’…[Read more]

Tålamod. Något som Nenya sällan hade, det var svårt att hålla sin tunga i styr och hon var på gång mer än en gång att inflika något. Varje gång lyckades hon hålla sig själv, men hon kunde inte hålla tyst allt för länge till. Vinet i hennes glas hade sedan en liten stund sen tagit slut. Kanske var det de som höll henne tyst? Hon skulle precis ta…[Read more]

Madame? Ordet fick ett hest skrockande att lämna de smala läpparna. Det var inte något hon var van att kallas. För att inte lägga allt för mycket intresse vid den nya personen tog hon en klunk av vinet. Lät eftersmaken dansa på hennes tunga och låta tystnaden tala för sig själv. Hon kunde inte rå för att le lite för sig själv och höjde ena ögon…[Read more]

Nothiël såg hur Silke tog sig iväg efter svaret. Lite besviken titta han sig runt för att vaksamt se så det inte vart någon i närheten som hade uppfattat hans ovarsamma hantering av sitt magiska handlingar tidigare. Han visste mycket väl att han var bra på att dölja de magiska flödena genom att väva flödet genom musikens vibrationer. Gränden vart…[Read more]

Silke
Hon skakar på huvudet. Det fungerade inte såhär. “Nej.” Om ett erbjudande var för bra för att vara sant, var det så. Magi skulle undvikas, oregistrerade helare och magiker kunde lika gärna ge henne en extra arm eller knäcka alla revbenen. Tjuven bedömde helt enkelt det här som för farligt och hon lämnade alven i gränden.