Nhedenim betraktade de två männen medan de diskuterade sinsemellan, men verkade ha sinnet på annat håll. Deras diskussion försvann någonstans i bakgrunden av hans sinne, medan han sträckte ut sitt medvetande till de omkring dem. Han kunde känna andra magiker i rummet dra sig undan mentalt och låsa sina sinnen och intentioner för honom. Men han f…[Read more]

Nej, vad det smakar om vinet i bägaren varken känner han eller bryr sig så speciellt mycket om. Det var inte smaken han ville åt utan alkoholen och något annat än det dåliga billiga ölet som serverades i stadens slum. Han ska till att höja bägaren igen när hennes hand landar på hans överarm och bägarens rörelse stannar upp. Mörka ögon vänds mot…[Read more]

Det var uppenbart att Vesvía hade något på hjärtat, något som hon uppenbart visste skulle sätta henne i onåd hos Isra, tystnaden som fanns mellan dem var nog för att bekräfta det. Den var spänd, olycksbådande nästan, och utan att tänka på det så hade Isra börjat plocka bort kronbladen från en stor, gul blomma som växte intill platsen där de st…[Read more]

Jaså, Vindálfr var tydligen lite stingslig när det kom till hans storlek. Det kanske kunde leda till en vers i någon av Wims sånger, om expeditionen artade sig i övrigt. Wim hade en känsla att de kunde komma bra överens bara de lärde känna varandras egenheter lite. Nhedenim verkade ha huvudet på skaft, och redan det visade att han verkade fu…[Read more]

På något sätt kändes det rätt att stå där. Rätt att säga vad som hade funnits på hennes tankar. Kanske skulle till och med vara uppfriskande för drottningen? Hon kunde knappt tro att det var många som vågade påpeka vad de egentligen tyckte och tänkte för drottningen. Inte för att hon själv riktigt… förstod vart hon fann mod. Att hennes ben höll…[Read more]

Vesvías ord fick henne att rynka på ögonbrynen en aning. Oärlighet? Hon hyste förstås inga tvivel om att många, om inte de flesta, av hennes undersåtar dolde mer för henne än vad de kanske själva trodde skulle vara uppenbart, men det var ovanligt att någon kom för att erkänna något sådant, kanske var det till och med något som aldrig hade sket…[Read more]

Saskia Belsante
Ingen går att lita på. Orden ringde i hennes bakhuvud när dörren stängdes bakom dem. Saskia betraktade honom under tiden som han drack vinet. Kände han ens om hur det smakade?! Det var ett utsökt vin och han drack det som om det vore vatten. Hon suckar besviket, men förstod honom. Han sökte inte efter vinets njutning eller smak…[Read more]

Hennes leende fick en knut av skräck Davant att vilja kräkas och hennes namn fick isande svett att läcka ut från varje por i hans kropp. Skräcken påminde om den som han upplevt många gånger förut. Inför en tävling, inför en strid, inför att träffa någon speciell. Känslor är bra, de var ljusets sätt att hjälpa människan att fatta rätt beslut,…[Read more]

”Ja, jo..” En kort paus. ”Men.. det var ju du som sa att du var tung.” Tonfallet fick det att låta som en fråga. Nog för att han inte var införstådd med hur kvinnor i hovet ville behandlas, men nu var de ju inte i hovet, och det var ju dessutom hon som sagt det först. Han visste inte riktigt hur han skulle förhålla sig till det.

”Man ska…[Read more]

Han höll andan. De visste att han var där. Kanske vore det bäst för honom att gå nu, innan han blev konfronterad. Han insåg genast att det vore en usel idé. Det var möjligt att de inte ännu lagt märke till honom, så då skulle han omedelbart avslöja sin närvaro om han reste sig och gick genom rummet nu. Han satt kvar, orörlig.

Deras samtal hade bl…[Read more]

Xharin drog lite på munnen, han kom på sig själv med att ha formulerat frågan ganska illa. Hur kunde rykten spridas om ingen kom tillbaka??? Nåväl vad spelade det för roll då Vesíva ändå svarade på frågan.
“Det låter trevligt, men jag gillar inte att bli blöt.” han såg mot närmsta fönster, undrade om det slutat regna än, för att sedan titta på…[Read more]

Ett litet skratt kom från Vésivas läppar. Det han sa var väl viss sanning i, men trots det roade det henne. Vacker, onåbar stad och dessa rykten att man inte kom tillbaka för. Sjömän som gick på grund och förgicks till havs. Alla dessa rykten som spreds, som om det skulle vara dem. Hon suckade åt det hela och skakade på huvudet.

”…[Read more]

Samtidigt som den äldre kvinnan reste sig upp, lät hon sin ena hand få bort smutsen från sina knän. Inte för det var allt för mycket från dessa välputsade salar – inte som hennes egna högkvarter där det inte var lika rent och organiserat. Sen hade hon inte heller alla dessa tjänare eller makt. När drottningen kom lite närmare henne, kunde ho…[Read more]

Sättet han var oförstående, det fick henne att ge till ännu ett skrockande och hon kunde inte rå för att finna denne man… drake…? Intressant och roande. Hon undrade lite stilla för sig själv hur han kunde vara så omedvetande om sådana enkla saker. Eller kanske var det hon som överanalysera? Hennes äldre bror brukade säga att kvinnor hade en…[Read more]

Besvikelsen nästan sken igenom denne Davants ögon när hon sa att hon inte var någon speciell. Det nästan roade henne. Vad hade han hoppats på? Kanske hon egentligen skulle få mer vinning av att säga vem hon egentligen var? Hans fråga fick henne att le inombords. Det var rationellt, logiskt. Han försökte att få information så att han själv inte s…[Read more]

Korpen
 

Ursinnig, frustrerad och förvirrad över vad som nu hände och över vad det var hon sa. Över att han inte kunde hantera sin egen lust till henne eller sin känsla av att faktiskt gå med på det hon säger. Vad hade han där att göra egentligen? Nej han förstod kanske inte riktigt vad det var Saskia gjorde med sin man eller kanske snarare mot…[Read more]

Saskia Belsante
Han var ursinnig, hon såg det i hans ögon. Hon hade sett det i många mäns ögon. Återigen, även om det fanns en farlig glöd i den blicken visste hon att hon var utom fara. För stunden. Hon såg att han ville skada henne, eftersom våld alltid varit ett alternativ för honom att lösa en konflikt. Saskia undrade om han ens lärt sig att…[Read more]

Korpen

Han märker hennes njutning när hans tunga drar över hennes hals, inte alls svårt att undgå att märka då den lilla nöjda suck hon undslipper sig säger mer än ord någonsin kunnat göra. Hon har rätt, hon både lockar och änder honom avsky på samma gång och han skulle inte döda henne. Däremot irriterar det honom att hon verkar känna det p…[Read more]

Han funderade lite. Hans försök till konversation var fumligt, han brukade inte umgås med folk och särskilt inte så här öppet.

“Stjärnskådning?” sade han till slut, men det lät mer som ett förslag än ett riktigt svar, vilket det kanske var. Av vana sökte sig blicken upp, men givetvis fanns där inga stjärnor att se. Både för att det var dag, men…[Read more]