Joij var någon som man nog säkert inte kunde sätta fingret på, som om att hon tillhörde båda världarna som att hon smittats en gång i tiden av den där energin och magin som fanns på andra sidan slöjan. Att hon givits en som skulle hålla henne säker i form av Fier.
De hade med tiden börjat dela mer av sina sinnen med varandra så att de förstod vad…[Read more]
Eir såg roat på när Joij närmade sig Demethys för att utreda om hon talade sanning.
“När Eir sa det så menade de nog inte det monstret dock.” Började Demethys med ett flin och såg mot Eir, innan hon vände blicken tillbaka till Joij, nyfiken på vad Joij höll på med så nära. Hon verkade lite besvärad av greppet mot handleden, men lät det pågå. “…[Read more]
Joij lyssnade på vad just den där Demethys verkade ha att tala om. Det var inte som om att Joij kunde annat att lyssna, fånga in informationen om vad det är som händer. Hon var inte den som skulle kunna ta ett exakt beslut nu då det är att det fanns saker som var tvetydiga i hennes sinne. Att det nog skulle vara att om hon inte oskadl…[Read more]
“Min önskan? Min önskan är att ni vänder om och går hem, kanske gör lite förbjudna, kroppsliga saker i någon mörk gränd på vägen. Ni är så uppdämda att man skulle kunna tro att ni var avhållsamma satyrer.” Demethys flinade åt dem. “Får jag välja så skonas vi alla, inklusive den.” Hon viftade med ett finger mot varelsen längst bort i rummet. “Jag…[Read more]
Joij verkade då ta plats för att det fann nog anledningar till att Fier inte fick vara ute för länge, för att han kunde nog skada de som inte borde skadas. Joij var lättare och inte alls lika våldsam trots att hennes magi var annorlunda från Fier. Det var så att hon kom att se upp på kvinnan då hon är kortare själv.
Varmt log hon och vinkade allt…[Read more]
Aslög verkade inte ha några åsikter om att de stannade, utan helt enkelt bara stannade och såg sig om, släggan åter igen över axeln hennes, och där stod hon. Flyttade inte på sig, sa ingenting, blinkade inte, bara stod där.
Bodil rös åt synen och när det var klart att Arand och Maeve hade separata planer så tog Bodil med sig Lauf en längre bit bo…[Read more]
Demethys tappade sitt leende när skuggorna krävde honom och Joij reste sig upp i hans ställe. Hon rynkade till med näsan, men log snart åt den nyanlända likaså. Eir lämnade sin lutade position mot väggen när hen märkte att Joij kom tillbaka och när Joij upptäckte Eir så vinkade hen muntert åt henne, för att sedan sluta sina händer bakom ryggen sin…[Read more]
Liv
Hon kände hur hjärtat mjuknade igen. Det fanns ingen som kunde få sten att smälta så som Eira. Hon hade den egenskapen och även de häftigaste gräl och stormar kunde hon stilla. Det var bland de egenskaper hon värderade högst hos sin vän. Hennes lugn och hennes inverkan på andra. Men att se henne så förkrossad…det krossade henne själv i…[Read more]
Maeve betraktade meningsutbytet mellan Aslög och Bodil med en liten klump i halsen, men vad för ord som än utväxlats mellan de båda så fick Bodil gå därifrån med livet i behåll och Maeve släppte ut ett andetag hon inte vetat att hon hållit. Snart framme, sade Bodil, och hon nickade. Det var en plats lika bra som någon annan att stanna och vila på.…[Read more]
Fier verkade som inte orolig för den alven, det var mer varelsen som slumrade som utgjorde ett hot, och inte bara den för att om den nu skulle vara en dörr från andra delen av världen så vore det klokast att stänga den dörren. Visste hur lätt saker kunde slinka igenom vid rätt tillfälle, eller fel om man ville hellre kalla det så.
Vad hade de för…[Read more]
Eir var tvungen att medge, det var faktiskt intressant att se hur allting utvecklades. Hen hade ingen kärlek för Demethys, men det fanns inte heller en önskan att kvinnan skulle dö. Det råkade bara vara en person som fanns i Eirs liv då och då och aldrig på de bra sätten. Så Eir förblev tyst i bakgrunden. Demethys verkade inte bry sig om Eir, så…[Read more]
Fier verkade nästan se ut som han blev mer vaksam när kvinnan, alven kom närmare honom. Han verkade inte som om att han tänkte skada henne, för att det fanns ju säkert spår av att hon eventuellt hade skadat kvinnorna från staden, men samtidigt kunde det vara en av bestarna som gjort det och hon kurerade bara hudarna om kom därifrån.
Han var osäke…[Read more]
Eir ville först stoppa Fier från att kliva in i rummet, allt kändes som en fälla, men kom på sig själv och lät bli att beröra vad än det var Fier var. Han fick göra sin grej, Eir skulle inte lägga sig i. Så istället klev hen fram från bakom lådan och ställde sig synlig, om inte annat för att få en reaktion från Demethys, kanske med förhoppningen…[Read more]
Fier verkade inte minsta imponerad av vad han såg där nere, nog för att det påminner om där Eirs lya. Det fanns en viss likhet, som han lyckades fånga upp om än att det här var mer som skogen, men det hade sina likheter och mossan som klär platsen verkade som vara fuktig, våt och klibbig kring fötterna när han klev ner i den.
Han blickade si…[Read more]
Eir hörde stegen i trappan och hur de gradvis tystnade av att personen nått mossan och kunde inte göra annat än att hoppas att det var Joij eller Fier som kom nedför den. Så snart hen fick det bekräftat att det var Fier så slappnade hen av trots Joijs varningar om att vara varsam runt honom. Istället höjde Eir blicken igen över lådan hon stod ba…[Read more]
Arand föreföll närmast likgiltig inför Aslögs tal om hans liv och vad vore värt att offra. Inte för att orden inte nådde honom, utan för att han redan för länge sedan fattat sitt beslut. Han var en man som, när han väl bestämt sig, höll fast vid sitt val med en envishet som var både hans styrka och hans förbannelse. Om han gick här vid Maeves s…[Read more]
Fier verkade inte som han hade tålamod likt Joij kunde ha. Nej, han ser på fågeln, den som hånade honom och försökte få honom att komma ut där på bjälkarna. Det var hans tanke, kunde det vara så att den inte var den som skadat människorna i området. Den var en styggelse och hade försökt skada honom, och det gav honom tillräckligt att ta hand om…[Read more]
Varelsen vickade på huvudet så där obekvämt mycket igen och ett brett leende öra till öra fyllde ansiktet. “Otålig! Jaga, jaga, jaga! Slåss, slåss, slåss! Aaoou, aaoouu, aaoouu! Arg som varg! Kan inte ta mig!” Varelsen skrattade till och hukade sig på bjälken, studerande Fier. “Äta människor? Uääh!” Varelsen rynkade våldsamt på sin mänskliga näs…[Read more]
Fier började ana att det var något med fågelvarelsen som inte stämde. Att det var så att den inte stank riktigt som de övriga som kom springande längst trappor. Han kände hur någon av dem sänkte sina klor i benet som fick honom att rycka till, såg ner på den där han fångade upp de båda.
Gjorde livet kort där man kunde höra hur de krossades i händ…[Read more]
Fågelvarelsen ryckte till dels från hur snabbt Fier hade tagit sig upp dit men sedan också från hur han röt. Som svar så skrek varelsen åt honom med en vass ton och hoppade sedan vidare till en annan träbjälke i taket lite längre bort. “Försvinn!” Ropade varelsen till Fier igen med samma vassa röst. “Inkräktare! Försvinn!” Tjöt den varnandes, men…[Read more]