Hela ansiktet började hetta till när professorns blick, och hela rummets uppmärksamhet, riktades mot honom. “Slaktarpojken” Orden var som en dolk. Det var inte svårt att höra de låga skratten från några av de mer högljudda studenterna längre bort, och hans händer började svettas mot skissblockets kanter. Han öppnade sin mun för att svara men inget…[Read more]

Hon såg hur han studerade smycket hon erbjudit honom. Han verkade tycka om den och  sträckte sig efter en båge. Hon höll ut händerna och tog emot den med båda händerna nästan vördnadsfullt. Respektfullt som man alltid var med alla vapen. Hon lät fingrarna smeka lätt vid den släta ytan. Hon såg mot pilarna som stack upp ur deras koger och nickade.…[Read more]

Aeron hade blicken fäst vid den andra studenten då denne långsamt sköt pennan över bänken till honom. Han verkade nästan nervös. Men det var en reaktion Aeron var van vid.
“Tack,” sa han lågt, simpelt och tog upp pennan för att åter vända blicken ned till professorn och kroppen som nu var blottad. Professor Dunnarn hade börjat välja mellan sin…[Read more]

Liv Hellvidottir

Hon såg hur männen vände blickarna till henne. Några vänligare än andra men alla med en något förvånad uppsyn att hon ens tagit till orda. Men hon tänkte inte hålla tand för tunga när det kanske gällde livet. Och hon hade ändå en känsla av att Hallgrim inte heller var en komplett dåre och ändå överlevt så länge han gjort på an…[Read more]

Han tar emot gåvan sakta eller var det de hon ville spela om, han var inte säker emdan han låter hennes hand vidröra hans kind medan han studerade den ”den är mycket vacker” inget imprterat eller karmanskt hanverk utan äkta hantverk från Märehn, en vacker gåva… en typisk gåva från en släktig till någon som skulle gifta sig. Han vände sig om…[Read more]

Hon nickade bara då han talade…eller försökte lära henne om tro. Inget hon och hennes systrar inte hade hört förut men hon log bara och lyssnade ändå uppmärksamt. Han hade ju inte fel…inte helt. Men det fanns många sorters styrka och många sorters tro. Hon slickade sig lite om munnen och mötte hans blick en lång stund under tystnad.
Så…[Read more]

Männen samtalade lågmält, vägde för- och nackdelar med de olika alternativen. I ett sällskap som detta var man tvungen att höja sin röst om man ville bli hörd, och ingen av dem skulle någonsin bry sig om att höra vad en ung jänta hade att säga om saken. Att hon ens skulle yttra sig var otänkbart – hon stod där och andades tungt, som om hon bara…[Read more]

‘’ Nog har du rätt om de men få är förunade förmågan att höra världssången i vilken andarna förtäljer sin visshet eller de år av lyssnande för att kunna förstå helheten i i de som förtäljs’’ Han själv hysste stor respekt för andarna, han hade sett och hört vad de kunde åstakomma under sin tid på heden från små harmlösa knytt som irrade likt…[Read more]

Elian Tharvenrik drog fingrarna genom sitt rufsiga, askblonda hår medan han stirrade på skuggorna som spelade över de höga valven i Kordoros universitet. Den skarpa kontrasten mellan mörker och ljus påminde honom om hans egen situation. Smuts på den annars ljusa och rena ytorna som fanns där. En slaktares son i ett hav av adelsättlingar och akad…[Read more]

Hon la huvudet lite på sned och nickade. ” Här ute på heden i ensamheten känns andarna ibland närmare än helgonen”. Hon nickade lite med ett leende som att hon inte menade något annat med det än det hon sa. Hon hade väl alltid känt sig nära hedens urkraft, närmare den än några helgon. Hennes familj hade alltid haft en stor respekt för andarna,…[Read more]

‘’andarna?’’ Ja vad ville andrana med detta möte de kunde han inte säga, han visste att de de sjöng sin vilja i samton med världenssång men vad den förtäljer kunde endast de mest bevandrade i skapelsen förtälja ‘’ Jag hade nog vänt mig till helgonen och hjältarna för att finna svar på det ‘’ inte för att någon bön till en helgon ikon skulle ge d…[Read more]

Hon såg på honom då han eftertänksamt talade och verkade låta sina tankar vandra samma stig som hennes egna själv gjort för ett par sekunder sedan. ” Ja..det verkar inte bättre. Jag undrar vad andarna har i sina planer med det här mötet..” sa hon något eftertänksamt men med ett litet leende. Hon drog fram den enkla packningen hon haft med sig och…[Read more]

Nelia höll andan. Hon vågade inte se på samtidigt vågade hon inte se bort heller. Hon försökte få  sitt hjärta att lugna sig, försökte att stilla sin nervositet då hon kände bandet dem emellan. Hon kunde känna något i bröstet som var både främmande och bekant men hennes tankar var allt för upptagna på det hon såg att hon inte förmådde sig att ana…[Read more]

‘’ Så en som flyr sitt öde?’’ Han studerade hennes kläder och anade vad hon nog flydde, enligt traditionen skulle två par mötas under sommarsolståndet sken till ljuset sommar eldarna men han visste mycket väl att många klaner manipulerade med den traditionen eller rent av ignorerad den för sin vinning skull. Pilkt, ära och blodet styrka var bra ur…[Read more]

Liv Hellvidottir

Hon drog den tjocka manteln om sig och rättade till vantarna och den varma mössan hon fått till låns. Eller ja fått till låns och låns.. Vad hon förstått av kvinnorna på gården så förväntade de sig inte att återse sina plagg igen men det tog också emot att få några allmosor så ett lån lät ju bättre än en gåva av medömkan. Kläd…[Read more]

En  djup suck lämnade Lyreth smala läppar när hon hörde den välbekanta rösten bakom sig. Hon hade lite gömt sig vid  ett marknadsstånd och fingrat på några exotiska frukter – en enkel syssla, ofarlig och framförallt anonym. Vem som helst skulle klara av det. Men såklart, Lara hade hittat henne. Hennes tvilling hade alltid en förmåga att d…[Read more]

Trehundratjugofyra. Till våren. Nasrin blinkade till och stirrade stumt på honom. Siffran var ofattbar, så främmande och bortom hennes föreställningsförmåga att det kändes som om han skämtade. Hon uppfattade knappt att han frågade om hennes egen ålder; hennes ansikte en blandning av skepsis och förundran. Det var först när hans uppmanande bli…[Read more]

Ylva Sigvaldadottir

Hon mötte stadigt hans blick där de red och lät den då och då vandra ut över landskapet. Trots allt var det båda två tvungna att vara uppmärksamma på annat än bara varandra också i det här landskapet. Han verkade nervös, eller inte nervös riktigt men som om han hade svårt att fokusera på deras samtal. Kanske tråkade hon ut h…[Read more]