Hon lägger armarna i kors och avviker med sin blick när hennes moral ifrågasätts… men hon verkar inte på humör för att argumentera semantiken av ordet.

“Det vore enfaldigt om du antar att en klinga krävs för förgörelse. Ni börjar väl inte bli ringrostig efter er tid bland människorna?” Hennes fokus förblir bortom Aenya, vetandes att minnet…[Read more]

Istilwys vandrade utan att sakta in genom Dar Zakhar, trots att svetten glänste på hennes hud efter den långa klättringen uppför citadellets trappor. Hon rörde sig skyndsamt, för tid var inte hennes att slösa när hon skulle kräva lite av gudinnans.

Hon passerade de hukande prästinnorna utan att fästa blicken på dem, om något undvek hon att se på…[Read more]

Helga log försiktigt för sig själv.

“Jag är en förändrad människa, Alva. Jag stirrade in i avgrunden där till havs senast. Jag kommer klara hela min vistelse, två hela nätter utan att jag tar dig för givet, kallar dig något dumt eller stjäl från dig.” Hon höjde glaset mot sin vän och erbjöd ett brett leende, kanske lite påklistrat, men…[Read more]

Joij kom att ge ifrån sig ett kraxande, något som gick att liknas vid ett skratt. Hon visste att det var nog så dumt att retas med en drake, speciellt som hon funnit en! Hon rös inombords när det är att värmen kom att stryka mot hennes fjädrar.

När klorna pressas ihop så skuttar hon runt lite som om att hon då visste att det var mer än började…[Read more]

“Varm?” fnös draken och lite varm luft kom ur näsborrarna så att fjädrarna skulle fladdra en del och askan röra sig som ett virrvarr runt dem båda. Osäker på om främlingen menade hennes värme som hon alltid tycktes utstråla. Fast vad vore en drake utan dess eld. Eller var det personligheten? Dåraktigt och fel var det i sådana fall.

Lite…[Read more]

Joij kände av de trådarna av magi, det var ett virrvarr, en virvelvind som yr där omkring och hon följer de med blicken.
Fascinerad, hade inte sett något liknande innan och trots formen av en fågel så kunde man nog höra de exalterande kraxandet, små skuttande och det är inte så att hon hinner ta sig undan när klorna sjunker ner.

Ett mirakel är…[Read more]

Roat gjorde Nenya en gest åt kommentarerna vid blodspillan, som om det kanske inte var det som de borde fokusera på även om hon strök sin vassare tunga över sin ena hörntand. För att sedan dra in doften igenom av kvinnan, som var fortfarande blandat med något… nästan unket. Lite hummande vickade hon på foten för att nicka lite disträ över vad Ay…[Read more]

Förvånande lätt att hälla upp te, men överraskad när fatet började röra på sig så fort hon ställt ner kannan igen. Det var inte något man såg varje dag, inte alls faktiskt så det är med beundran hon studerade fatet som hade fötter, men plötsligt började gå iväg.
En huvudskakning men höll i den varma koppen med sina två händer.

-“Det förkla…[Read more]

Ayperos såg en stund i Nenyas blick under och efter kyssen, som för att ingiva henne lite styrka och kraft – påminna henne om vad de tre varit, hjälpa henne att jaga bort skuggan av häxans influens över henne. Sedan drog han lätt efter andan och följde Isras spår, tog en svamp och ställde sig bakom Isra för att varsamt och förvånansv…[Read more]

Tirrin låg stilla i det som en gång varit grön mossa men nu mest bar doften av aska och gammal eld. De såg henne inte, inte än. Det fanns fördelar med att vara liten, gömd och med fjäll som nästan såg ut som sten och mossa.  Hon var inte den största, men nog stor för att ett hjärta skulle stanna om man fick syn på henne på fel avstånd.

Hon h…[Read more]

Ayperos mörka ögon vandrade mellan de två damerna, men låg mest på Nenya. Det var lovande att se att hon började återfinna sin självsäkerhet, sättet att kommendera som kom så naturligt för en uppvuxen inom den karmanska adeln. Häxan hade alltså inte helt lyckats bryta ned Nenya under fångenskapen och de mentala spelen, och de gladde honom.
“Blodsp…[Read more]

Fatet spritter till när vikten förändras och dess klo-beklädda tår borrar ner sig i den dammiga mattan nedanför.

“Allt är möjligt med tillräcklig vilja… och en större del magi.”

Hon fnyser lätt när kvinnan talar om hjälp och viftar lätt i luften som att det skulle få hennes ord att fly tillbaka fram där de kom från.

“Den kraken sp…[Read more]

Aenya mötte Bains blick, de skulle tyvärr få vänta lite med att prata, men gav honom en nickning, en liten gest av värme. Detsamma gjorde hon åt Camthalion, en nickning som tack för hans stöd. En hastig handgest, som sa att han skulle informera de andra om att de hade besök, en snabb serie handtecken som sa att de skulle avvakta och inte skjuta.…[Read more]

Tegwyen kunde inte hjälpa att följa med, anledningen antagligen inte mer än att det fanns en nyfikenhet som behövde stillas!
Att det sedan var att få komma undan regnet var ju ett plus, men vatten är inget som brukade störa henne alls.

-“Är det anledningen till varför vädret var så plötsligt och överraskande..?” En viss undran. Annars bruka…[Read more]

“Korrekt. Jag studerar en temporär influx i den arkana väven, något som även Ish’dalaar är väldigt intresserade av… Vi ger och tar, såsom man säger.”

Hon slänger upp den böljande gardin och håller upp flappen så att den nätta kvinnan kan komma in och bort från stormen.

Vad hon möts av är en härd av kaos. Högalver är ofta kända för sin förkärl…[Read more]

Mörkeralver, hon försökte minnas vad hon minns om dem. Det var inte mycket mer än historier, hon lät se över på henne alven som gick framför henne. Det såg inte ut som det kunde vara en mörkeralv, eller? Hon visste inte hur de fysiskt skulle se ut. Alver hade spetsiga öron men hon visste inte större skillnad på dem mer än de var namngivna på…[Read more]

“De gömmer sig inte, inte alls faktiskt. Det är deras hem och vi dess gäster… vissa mer eller mindre inbjudna.”

Hon börjar långsamt röra sig tillbaka mot sitt tillfälliga hem och verkar förvänta sig att Tegwen ska följa efter.

“Ish’dalaar. Mörkeralver. Lloths vilja. Många namn, alla för simpla för att beskriva ett ytterst komplext folkslag.” Hon…[Read more]

Hon fick inte ihop det, vart hade den här kommit ifrån. Det var ju inte så länge sedan hon landat, landat är att ta i men att hon då kommit att uppenbara sig här!

-“Jag.. är omöjlig.” Hon höjde ett ögonbryn, varför skulle hon vara det. Det var som kugghjulen snurrade där inne men de verkade som inte klaffa alls med varandra och det får den uppe…[Read more]

Hon observerar spektaklet som utspelar sig och höjer ögonbrynen nog för att skapa djupa fåror i hennes panna. Hon höjer sin hand och verkar mellan sin tumme och pekfinger mäta avståndet mellan en osynlig himlakropp och den nätta varelsen på marken. Hon vrider och vänder på sin hand innan hon slutligen ger upp.

“Er uppenbarelse är omöjlig, frök…[Read more]

Oväder hit, oväder dit. Det var inte som om att hon kunde hjälpa sig mer än att hon blivit överraskad av vädret. Vädret som hade tagit en illa törn till att bli som det är just nu, klart det skulle spricka upp när man minst anar det.

Hon hade haft svårt att välja för stormen, det var för hon behövde hålla sig ur synhåll och det var därför hon s…[Read more]