Kathryn skakade på huvudet. Alla undvek vad hon pratat om – det kan inte varit annat än medvetet. Ingen kunde ha missat hennes besatt under hela den här resan. Hon rynkade pannan… kan det ha varit hon som svamlade… kan den där drogen göra så? Mixtra med hennes minnen, retroaktiva hallucinationer? Har hon bara drömt att hon var Corrin…[Read more]
Nog för att han hade varit försjunken i sin egen desperation och frustration över att allt var tomt, men kroppen hade reagerat vid den ensamma knäppningen som hörts. Spänd och förberett sig, förberett sig på vad? Han kunde inte säga vad men visst att något hade han förberett sig på. Dock hade han inte höjt blicken när vem eller vad det nu var…[Read more]
Skogen omkring honom kändes gammal, så gammal att den tycktes ha ett medvetande från tider innan människorna i dessa länder lärde sig sätta namn på saker. Stammarna stod som grå pelare, knotiga och tysta, och i barkens fåror fanns långa år som ingen räknat. Grenarna böjde sig högt däruppe och mellan dem gled skymningsljuset fram blekt och försy…[Read more]
Tegwen Gérin
Nog hade hon kommit att finna sig där i vad de kallade för Älvskogen, dagarna hade gått och hon hade inte ens tagit sig till att ens försöka ta sig upp bland trädtopparna igen, träden var så fulla av grenar och vegetationen så tjock att hon inte ens försöker sig på igen, önskade vänta sig tills det var att skogen öppnade upp sig.…[Read more]
Runt omkring dem stod krigare tätt, andedräkter som grå rök mellan hjälmkanter och bara kinder. Någon svor lågt, en annan drog in luft med ett litet, strypt ljud, och längst bort hördes ännu striden i staden som ett avlägset oväder, men här hade allt krympt till två människor och deras vapen. Arand kände hur brygden i magen vände sig, hur hjärtat…[Read more]
Faegrim lät Tussies ord sjunka in och satt en stund tyst, och snurrade långsamt glaset mellan fingrarna och såg elden spegla sig i vinets färg innan han höjde blicken igen, mildare nu. Han nickade mot Finn, vänligt men allvarligt.
“Ni har haft ett syfte, ja. Att överleva. Att hjälpa varandra. Att inte lämna någon efter sig när vägen blivit för mö…[Read more]
Aenya fick ett förvånansvärt milt leende på läpparna över sättet hon och han gick, över sättet Bains fingrar nuddade över hennes hand. Hennes instinkt var att rygga undan, men den var inte lika svår att avvärja som den varit några månader sedan. Kansk för att det var just Bain och ingen annan. En stund fanns det något där i hennes ansikte som påmi…[Read more]
Meoa Sand
Hon stirrade sig nästan blind på den dörr som leder in till krogen, hittills hade hon sett en passera in och ut en och samma! Flera gånger hade den gått in och ut med varor, lådor i en storlek som nog säkert skulle kunna dölja alkohol om man skulle dömma av klirrandet från glas. Vad det var för något kunde hon inte svara på, ett tro…[Read more]
(Yazfein) (Fritt frram för vem som vill att hoppa in.)
Solen hade halvt sjunkit ner bakom horisonten men ljuset var inte de vanliga röda varma som man kunde vänta sig vid en solnedgång. De grå molnen gjorde att ljuset istället var mer silvergrått och dunkelt där han satt vid bäckens kant. Händerna sökte sig upp för att röra vid den gråaktiga hu…[Read more]
Jökels fjäll rörde sig svagt, som om ett osynligt vinddrag passerade genom hans kropp när han lyssnade. Lite oviss om detta är något helt bra, det kändes som om något gick förlorat … nåja.
När hon nämnde att hon brukade stjäla, ryckte han faktiskt till. Ett litet, klippt andetag, som om hon sagt något farligt.
“Stjäla?” Hans pupiller vidgades…[Read more]
“Skrattar? Åh, ja, det brukar vara bra. Om man inte är nervös förstås…” babblade Ellie för att klia sig något i håret som var något rufsigt. Lite nyfiket betrakade hon draken framför sig, som såg så oskyldig ut. Att ens den skulle ha någon förmåga att ordna fram pengar. Mja, det var väl svårt. Om hon inte sålde eller försökte på annat sätt få pe…[Read more]
Egentligen borde hon inte vara så långt borta ifrån Berelon själv, Denera visste det med hela sitt förnuft. Men någonstans skrek hjärtat för det utanför Berelon det som lämnats för att dö. Fast kanske det hela var en dum idé egentligen? Hon hade tänkt om, åtminstone det som hon intalade sig själv, men då hörde hon den välbekanta rösten. Säkert ett…[Read more]
Jökel blinkade långsamt åt hennes skratt, lite förbryllad. Han vred sig lite på huvudet som om han försökte förstå vad som kunde vara underhållande.
“Är det bra att du skrattar?” frågade han lite mumlandes medans han försöker ta in sin omgivning.
“Bristvara …” Repeterar han undrandes
Han såg sig omkring i det lilla rummet, som om han först n…[Read more]
Huldrys hade slutit sina ögon och förde fingertopparna längs obefintliga strängar där hon satt på det höga trädets grövsta gren, som om hon höll en harpa gjord av luft. Den sorgsna melodin hon nynnade var skapt för att skrämma resenärer vid lägereldar, en vaggvisa för dem som ville, men den natten inte borde, somna. Här, i den del av Árd som ännu…[Read more]
Lite förvirrat över allt som kastades på Finn var han nog och han kliade sig något förbryllat i håret så det rufsades till. Troll som inte begärde tull, en brink som nästan kändes större än vad han sett andra – eller kanske det bara var hur han talade? Inte minst vad hans vän talade om. Inte visste om syfte? Hade de inte ett tydligt syfte?
“Eh,…[Read more]
Det var uppenbart att Maeve började tappa fattningen helt, hennes anfall var våldsamma och vårdslösa, slagen var hårda men finessen var som bortblåst. Turins hånfulla ord rann av henne som vatten, ty för sitt inre såg hon inte bara mannen framför sig, hon såg sin brors döda, uppsvällda kropp, hans blanka ögon som stirrade ut i etern. Hon kände det…[Read more]
Hillevi anlände till samlingen och när hon tryckte sig in i cirkeln som hade formats var det som om hon lämnade slagfältet. Världen omkring dem tystnade och endast en sammandrabbning kunde höras, åtminstone för Hillevi. Framför henne möttes Turin och Maeve och hon var tvungen att hejda sig själv från att lägga sig i, en kraftansträn…[Read more]
Heder var ju egentligen ingenting han värderade så starkt numera, men han hade ändå förväntat sig att Maeve skulle hålla sig inom de ramarna. Då det var så viktigt för deras folk att man höll sitt ord. Det var nästan poetiskt hur hon hade stigit ner till hans nivå.
Turin stapplade tillbaka av sparken och tog spjärn för kommande motattack.
Hjä…[Read more]
Kathryn skrockade och satte sig på rummets skrivbord. “Sällskap. Ja just det… Inte mig emot om du vill slå följe med oss, Tussie men…” hon bet lite i underläppen. “Jag är inte helt säker på vad vårt mål egentligen är.” Hon ser på Finn lite generat. “Det är liksom så… vi pratade om saker, om allt vad vi håller på med, eller hållit på med o…[Read more]