• Nashwar kom runt hörnet med spjutet höjt och förväntade sig ingenting egentligen, men blev ändå förvånad när där var tomt. Hon tog några steg in och sökte bland hörnor och gömmor men såg ingenting nära. Hade det varit någon här var de nog redan långt borta, men vad mer kunde hon göra härifrån.

      Hon återvände till huvudleden och såg mot Djan och Ak…[Read more]

    • Han möter hennes blick och det är en lugn man som sitter där med henne. Hennes hand på hans känns lugnande och stärkande. “Ditt svar är att jag bör se över det. Vilket jag kanske ska men jag lär inte kunna hindra männen det vet vi båda. Vad jag däremot kan göra är att visa exempel på vad som sker när man ger sig på de inom hirden. Förklara…[Read more]

    • När hon flämtade till mot hans läppar kunde han inte annat än le lite och lägga handen helt mot hennes hud, lät den glida allt länge upp för att mjukt snudda vid hennes byst lite retsamt. När hon bad honom låsa dörren så där mitt i kyssen var han för några ögonblick förvirrad över hur han skulle göra det utan att hon släppte honom. Sen hämtade…[Read more]

    • “Det är inget du borde fråga mig om… Du vet vad mitt svar skulle vara.” svarade hon simpelt för att sedan lägga en hand, nästan lite milt över Ejvalds för att se på honom lite menande.

      “Du ska inte låta din svaghet för mig blinda dig, det var jag som attackerade de två först och bröt din regel.” sa hon, lite menande men hon hade inte ångrat…[Read more]

    • Han tog inte bort armen från henne utan höll den lite mjukare om henne. Försiktigt på något sätt ändå nästan lite beskyddande. Han nickar långsamt för att rycka till när hennes rödalockar nästan piskar honom i ansiktet. Han biter sig lite fundersamt i läppen och stirrar ut över havet, letandes efter något innan han suckar. “Borde jag försöka göra…[Read more]

    • En liten del av henne kände dåligt samvete för allt hon försummade för hans skull, men hon kunde helt enkelt inte hjälpa det. Hon drogs till honom liksom en nattfjäril dras till en eld, och precis som elden så var hans beröring het och dödlig. Nå, kanske inte dödlig i ordets rätta bemärkelse, men om man skulle vara poetisk så riskerade hon…[Read more]

    • Hennes ord får nästan hans hjärta att stanna, de lät äkta och inte som något hon tvingat sig säga, han förstod att hon menade dem. Även om deras romans och kärlek skulle få förbli en hemlighet mellan dem. Om det nu var något de skulle lyckas med. Kanske lät hon stunden och känslorna över allt som hänt under dagen ta över lite och påverkade hennes…[Read more]

    • Också Maeve hade stelnat till en aning när det knackade på dörren och en nyckel vreds om däri. Lättnaden när det bara var hennes far fick henne att flina lite fånigt, ett flin som blev till ett kort skratt när hennes mor talade.

      ”Det är nog mest mor som gömmer sig för dig och din fest, jag håller henne bara sällskap”, retades hon, som om det i…[Read more]

    • Det var inte det att hon inte litade på sin far, utan snarare att hon inte visste hur Fëani hade tänkt lägga upp det hela. Hon skulle just säga det till Arand när något annat tycktes ske i salen, något som fick håret i hennes nacke att ställa sig på ända och hennes hjärta att sjunka som en sten i magen.

       

      Hon satt still i vad som kändes som e…[Read more]

    • Lite förvirrad var hon över de skiftningar som fanns där hos Ejvald, men hon fann en lättnad krypa sig upp inom henne när han var lite mer mjukare och lade sin arm omkring honom. Även om hon ryckte till lite först – som om han kommit åt ett blåmärke.

      “Jag vet inte… Hjälplösheten kanske? Eller likheten? Att vara en ung kvinna, utan någon att v…[Read more]

    • Han lägger handen på hennes huvud och ett mjukt leende finns på hans läppar som den totala motsats mot hur kalla hans ögon var. Sen ställde han sig upp för att gå en liten bort till där Biorn stod, han viskade något i dennes öra, fick som svar en kort nick innan mannen vände sig om och gick in mot byn igen. Ejvald kom tillbaka för att sätta sig ne…[Read more]

    • Hon kunde inte minnas att hon någonsin sett honom så nervös och så blottad. Inte ens när han avslöjat sitt verkliga jag för henne så hade han visat så mycket som han gjorde nu och det skrämde henne, som så mycket annat som hade med mer komplicerade känslor att göra. Hans ord skrämde henne också, trots att de samtidigt värmde hela hennes väsen. D…[Read more]

    • Blicken och den plötsliga kylan skrämde Ranghildr och hon var inte riktigt säker på vad hon skulle säga eller om hon ens borde säga något. Kanske hans ilska och kyla var mot henne. Hon visste förstås att hon inte skulle ha ingripit i vad de höll på med men samtidigt kunde hon inte ha gjort något annat när kvinnans skrik på hjälp ekade i hennes…[Read more]

    • Wreax
      Han log och sade till henne “Självklart. Och du har rätt. Det finns mycket att uppmärksamma. Men det är få saker som jag inte märker. Du ska inte heller vara orolig för min skull.” Han lutade tillbaka i sätet och hade ett självsäkert leende med armen kring henne.

      Wreax gjorde en kort fundersam min, men han besvarade hennes fråga snabbt. “[Read more]

    • Han lyssnar nog och förstår vad det är hon menar, hade hade inte förbjudit sådant beteende mot de byar de anföll men de hade aldrig haft något sådant mot andra i hirden. Han hade helt varit säker på att han hade sagt till alla att man inte anfaller någon annan i hirden. Hade man problem med någon så skulle det tas med honom, men att några inom h…[Read more]

    • Orden ifrån honom fick henne att som hastigast le, för det var en värme där i hans ord. En oro. Hon drog djupt efter andan och tog upp en en näve av stenar och sand som hon lät rinna ner mellan hennes fingrar medan hon till slut vände blicken mot honom.

      “Jag hade inte tänkt ingripa först…” sa hon, hastigt som om det var ett desperat löfte fö…[Read more]

    • “När det fattas någon vid festen och firandet vill jag ju så klart veta varför.” Han kliver fram bredvid henne men sätter sig inte ner utan vänder blicken ut mot vattnet han med. Detta var nog ett av de svåraste samtal han haft och aldrig trott sig skulle behöva ha. Sen ser han ner mot henne, placerar mjukt en hand på hennes axel medan han förs…[Read more]

    • Han följer henne med blicken och ser til att hålla avstånd mellan dem när hon rör sig, han var inte upplagd för lek eller strid just nu. Så skulle hon försöka något hade han inte tänkt hålla tillbaka med sin magi. Inget hon säger får honom att slappna av eller känna sig lugnare. Snarare tvärtom faktiskt, allt kändes bara mer fel ju mer hon berät…[Read more]

    • När hon hörde sitt namn tystade den unga kvinnan ett kort ögonblick innan hon snyftade till och nickade lätt. Hon sparkade ännu en sten i vattnet och lät blicken fortfarande vara kvar på dess böljor som började bli lite fler nu när vinden hade blivit allt större.

      “Vad gör du här?” frågade hon sedan, som om hon inte riktigt ville ha honom där och…[Read more]

    • Han hade i ögonvrån uppfattat en rörelse ner mot stranden vilket hade fått honom att röra sig dit, när han såg Ragnhildr, hörde hennes ilskna skrik var det uppenbart att något inte var som det skulle. När han närmade sig henne från sidan kunde han se blåmärken och kanske en mörkare fläck i håret. Det var en liten knut i magen som började formas d…[Read more]

    • Load More

    © Talanrien

    A password will be emailed to you.