En liten grimars gjorde Ranghildr över hans rufsande, det skulle betyda att hon var tvungen att få bort de tovor han skapade senare ikväll. Hon korsade sina armar för att se på honom med ett höjt ögonbryn.
“Det var du som drog hit mig – om du inte börjar glömma saker?” sa hon och sedan knuffade sköldmön Ejvald lite framåt för att sedan se mot…[Read more]
“Ja det var ju en liten besvikelse att du inte var så kvick men du duger gott som du är.” Hans röst var lugn men hans blick hade inte vänt sig mot henne än utan fortsatte se mot några av männen som med ett flin slank iväg in bland husen igen. Ejvald hade som sagt gjort sitt bästa för att gemenskapen i hirden skulle var så stark som möjligt. V…[Read more]
Han lutar sitt huvud lite in i beröringen från hennes hand, slickar sig lite nervöst om läpparna innan han sluter ögonen, njuter så av att känna hennes fingrar mot sin hud. Han hade känt saknaden och längtan från henne i deras kyss, hans hand smekte mjukt över hennes hår, flöjde flätornas mönster. Det var inte säkert de skulle få möjlighet att va…[Read more]
Ett tag tycktes Ranghildr att tappa bort sig i sina ord när han hörde hur nyckeln vred till i låset. Vaksamt betraktade hon dörren och hennes näve var knuten som om hon skulle vara beredd att nita till, om personen var en främling. Hon hötte sin näve åt Audgisil när han så retsamt kallade dem båda flickor.
“Akta dig så du inte får en blåtira. F…[Read more]
Det knackade plötsligt på dörren, och man kunde höra ljudet av en nyckel som vred sig i låset. Ett behagligt metalliskt klickande senare öppnade sig dörren och i dörrspringan stod Audgisil. Han var klädd i festkläder, och studerade dem med sina blå vetande ögon. Ett litet roat och vetande leende fanns där på hans läppar.
‘Så det är här ni gömme…[Read more]
När väl hon hade klätt på sig, sneglade hon på sig själv i vatten ytan. Fast det var en sådan kort sekund så att få lade märke till det. Hon lade en hand på Ejvalds axel och klappade den lätt, lite glatt.
“Även fast jag inte var lika kvick i fingrarna som du hoppas på?” frågade hon, lite roat. För när hon hade smugit ombord på hans skepp hade h…[Read more]
När väl hon hade klätt på sig, sneglade hon på sig själv i vatten ytan. Fast det var en sådan kort sekund så att få lade märke till det. Hon lade en hand på Ejvalds axel och klappade den lätt, lite glatt.
“Även fast jag inte var lika kvick i fingrarna som du hoppas på?” frågade hon, lite roat. För när hon hade smugit ombord på hans skepp hade h…[Read more]
Känslan av hur han kom närmare henne, rörde vid hennes kropp med sin, och handen som smekte henne över höften och låret… Det var berusande. Hon kunde inte låta bli att notera den saknad och längtan som fanns i hans kyss och hon lät sig själv besvara den. Gudarna visste att hon saknat honom, och ingenting var säkert längre, kanske var det här den e…[Read more]
Han kunde ha dragit sig undan lite för att säga han saknat henne. Men i det ögonblick hennes ord och läppar nådde hans väsen var det som om allting stannat, hans hjärta, andning och tiden själv. För vad som kändes som en evighet spred sig värmen från henne vidare till hans innersta delar. Han fyllde kyssen med all den längtan och saknad han k…[Read more]
Att han hade sagt något om att det fanns mer de skulle prata om hade hon helt och hållet glömt bort. Hon borde ha försökte hålla sina känslor i styr, men hans närhet gjorde det så oerhört svårt. Vad var det med honom som gjorde henne så vek, så förutsägbar? Hon hade ställt sig själv den frågan mer än en gång de senaste två åren, men hon kom fo…[Read more]
Han vrider sig lite där han sitter och lutar sig lite ner över henne där hon nu ligger på rygg, möter hennes blick medan han ler lite lättat över det hon just sagt. Andra handen flyttar han upp för att mjukt röra vid hennes hår, vila sig mot armbågen när han ligger ner på sidan bredvid henne. Fingrarna rörde lätt vid hennes flätor medan han försö…[Read more]
Aine
Hon blev överraskad av hans ömhet och besvarade hans kram, la händerna mot hans skuldror och tryckte honom mjukt mot sig. Aine log åt det han sa om vad han ville visa henne. “En annan gång, Wreax… men jag ser fram emot det.”
Hon ville inte att han skulle vara ledsen, men det fanns många fiskar i havet och hon tvivlade inte på att han…[Read more]
Hans svar fick ett litet, blekt leende att uppenbaras i hennes ena mungipa, trots att hon försökte hindra det. Kanske var det av lättnad, eller av hur osannolikt det verkade i dagsläget, hon var inte riktigt säker själv. Just då kände hon att det enda hon verkligen kunde vara riktigt säker på var att hans närhet fortfarande väckte samma känsl…[Read more]
Hillevi hade ett allvarligt uttryck då hon kunde observera vikten som tanken på krig belastade Garvald. Hillevi bara nickade till hans kommentar och valde att inte trycka på den något mer, utan vände sin fokus mot Baura på nytt, leende.
Hon såg sig om medan hon bar henne genom byggnaden, och fann uppskattning i hur enkelt men elegant det var. Ä…[Read more]
Luka studerade hennes fötter intensivt där hon gick framför honom. Så en och sedan den andra och fortsätta så? Han kände sig inte helt beredd när den hjälpande handen sträcktes ner till honom men han tänkte inte fega ut nu! Han var ju redan på land eller hur? Han greppade tag i hennes hand beslutsamt innan han tog sig OSTADIGT upp på fötterna. St…[Read more]
Luka var som den lilla solstrålen som alltid, speciellt nu när han kunde tydligt se hur nöjd kentauren Dhrach var över att få sig lite färdiglagad frukost. Efter allt som Dhrach hjälpt honom med hittills så var han överförtjust att kunna göra åtminstone något för Dhrach för ja.. han tänkte inte så långt att han redan hade helat alla Dhrachs sår…[Read more]
“Jag… jag är glad du inte hatar mig, även om du har all rätt till det egentligen. Skulle så slå mig gul och blå skulle jag inte hindra dig. ” Han flyttar sig lite försiktigt närmare henne, håller handen kvar på hennes knä och andra på hennes rygg, väldigt försiktigt och ömt rörde han vid henne. Han trodde sig tänka klart men ändå var hennes n…[Read more]
“Vilken träff!” ropade Späck då Sparven träffar med stenen i vaktens ansikte. En explosion av eld fick en annan byggnad i närheten att regna ner flammande aska och spillror. “Jajjamen! Då ska vi ha kul. Varför inte?” Han hade verkligen tagit åt sig attityden att han kunde göra precis vad han ville enbart för att det inte fanns goda motargument…[Read more]
Hans hand på hennes knä fick hennes hjärta att slå ett extra slag, innan hon lite trött gnuggade sig över ögonen, som om det på något vis skulle hjälpa henne att fokusera. Sen såg hon tillbaka upp på honom. Hennes blå ögon bar spår av både ilska och sorg men hon tycktes göra sitt bästa för att inte låta någon av känslorna få övertaget.
”Jag önska…[Read more]
Ithia lyssnade på hans ord tankfullt, och undrade om det fanns något mer där under ytan. Trots allt verkade han lite mer tyst nu än han varit innan med sin nonchalanta och mörka utstrålning. Då det plötsligt var tal om Sera verkade det som om något förändrades. Men hon hade väl fel, för där kom han igen med sina hån, och hennes ögon smalnade…[Read more]