“Ditt skall var alltid lika vasst som ditt bett…” Hans röst var lugn men det fanns en allvarlig underton i det hela då han visste väldigt väl hur farlig hon kunde vara med den där yxan och svärdet. Och han visste ändå att hon alltid skulle ha hans rygg när helst det krävdes. Han blundar till och skrattar medan han nickar åt hennes kommentar…[Read more]
‘Ord betyder inte mycket under tortyr.’ sa Audgisil eftertänksamt, men viftade bort sådana dystra tankar. Än så länge visste inte Yazfein mer än vad Hrafns spejare kunde lista ut.
‘Struntprat, Sandors rådgivare sover här i gästkammaren i Sätet!’ sa han, det fanns ingen annan möjlighet, vad vore de för värdar om de inte gav honom det bästa de kun…[Read more]
Jezeral fnös åt Kamillas försök att vara hederlig och ärofylld.
‘Som om de skulle ge upp nu?’ frågade han, men han visste det var lönlöst. Då hon skar loss Naera gjorde han en grimas, och hade precis tänkt röra sig för att ta kontroll över maleficarn innan hon hoppade framför krigarens svärd och på något vis lyckades skada banden som höll hennes…[Read more]
Åh vad det kändes bra att få vara nära honom igen. Hennes älskade bror. De starka trygg armarna som när hon var liten alltid funnits där och skyddat henne från allt. Även om hon också var utvalda av ulvarna så var det något visst i att veta att det fanns en bror där som plockade upp henne om hon föll. Hon skrattar lite med glädjetårar i ögonen”
Yazfein hade inte ryckt till alls när hon tagit i för att tvätta rent hans sår, men nog hade det känts djupt i kroppen och ibland hade det nästan dansat ljusa prickar i hans syn. Men nu verkade det vara färdigsytt och klart vilket han innerligt tackade för även om han sneglade lite mot Ragnhildr när hon nämnde de skulle bränna trasorna. D…[Read more]
En gång i tiden hade hon kanske brytt sig om det dystra i Nenyes röst och försökt trösta henne, men som det var nu så ryckte hon bara lite på axlarna åt det hela.
“Om jag känner min far rätt så kommer han inte skicka iväg dig. Vi hedrar allianser, men det kan ta längre tid än du kanske skulle önska, och dessutom placerar det dig mitt i hjärtat…[Read more]
Brand’s leende hade bara blivit bredare och varmare när han hörde sitt namn ropas. Nog hade han känt igen stegen som närmat sig, det hade alltid funnits en målmedveten tyngd i hans systers steg. Men helt säker hade han inte varit förrän den välbekanta stämman ekade bland husen. Han stod still och blundade medan han väntade och hörde stegen närm…[Read more]
Hans lika bärnstensfärgade ögon glimmade till vid varje klenod och dyrbart föremål han iakttog i salarna medan han eskorterades mot tronsalen. Något liknande hade han aldrig skådat utanför sagorna som berättades i det isolerade templet i bergen.
Givetvis hade han fått en ny och prydlig utstyrsel än samma typ av paltor som munkarna alltid had…[Read more]
Djan skrattade bara. Åt vad var svårt att säga, kanske åt något hon sa, kanske åt henne eller kanske åt någonting som korsade hans tankar. Men det var inget varmt och inbjudande skratt, utan höll en gäll ton som snarare balanserade mot galenskap. När det plötsligt skrattet lagt sig fuktade han läpparna.
“Åh, bara en simpel tjänare åt vår strålan…[Read more]
Ithia började bli redigt trött på dessa män som vandrade runt henne och försökte hota henne med sin närvaro och sina blickar. Och hans sätt att härma henne var sårande, men mest barnsligt. Hon hade förväntat sig mer av Akilas rådgivare, och undrade vad som hänt med hovet här om fördruckna vinstinkande avskum som denna man fick stå här och gapa och…[Read more]
Audgisil ryckte på axlarna.
‘Ingen förlust antar jag, förutsatt att han inte blir tillfångatagen av Hrafns krigare och rapporterar om det han sett och hört till dom istället.’ sa han.
‘Men det är en kalkylerad risk, antar jag. Och Oden vet att märkligare saker skett, så varför inte? Gör vad du kan, men offra inte ditt liv för att hitta Ranheims pa…[Read more]
Hettan i Iselem var olidlig. Den spruckna marken tycktes ryka av hettan och de flesta höll sig i sina tält för att skydda dem mot den skinande solen. Fast de var nära havet, var det som gudinnan Echulas uppfriskande havsvindar var ett minne blott. Guden T’lac tårar hade upphört – för inget regn hade setts på månader.
Hettan hade bidrafit…[Read more]
Ëarmelindo hade så klart inget annat val än att hålla med i det som Vizzearys sade. Även om han alltid avvisat Iseleths dragning till den okonventionella blodsmagin kunde man inte neka dess makt. Och de skulle behöva alla allierade de kunde finna, om det nu var så att Iseleth fortfarande existerade i någon form. Likväl kunde han bara nicka lä…[Read more]
Asgeir hummade lätt medan mörkeralven och Eirik diskuterade den bästa resan att ta. Det var inte hans starka punkt, men därför hade han ju sin kära tvilling. Och det var väl därför man hade en tvilling, för att komplettera sina egna brister? Han litade på vad Eirik sade, och skulle följa hans ord. Likväl nickade han för att bekräfta Eiriks ord.
Skuggorna tycktes bli längre och får ett eget liv i korridoren. Några soldater verkade stanna upp och sedan flytta sig i breda cirklar för att ge fri väg åt gestalten som men släpande steg närmade sig. Det var nästan som om han varit i närheten och så dök upp när hans drottning behövde honom. Soldaterna som passerade honom slog ned sina blickar,…[Read more]
Staden tycktes ha vaknat lite mer nu, lite fler människor ute på gatan, lite fler djur, grisar som bökade i hopp om att hitta godsaker gömda under löv och annat bös. 25 somrar hade hon hittills fått uppleva varav de senaste gjort hennes blick alltmer vaksam. Barndomen hade hon tvingats lämnat långt bakom sig för länge sedan och trots att hon vi…[Read more]
Ett litet leende fanns på Ziyatés läppar, som om hon fann deras svar roande. Det var förstås sött, den vanliga mänskliga dumheten. Att lita på dem som skulle stå dem närmast. Skulle hon beröva dem deras oskyldiga små sinnen?
I slutändan kändes det inte värt det. Det skulle ge henne mer misstankar, om någon av dem skulle förråda dem… Eller snar…[Read more]
Kael frös till då han kände den där isande känslan i medvetandet, som en mental istapp som försökte skära genom hans medvetande. Han hade så klart tränats i att försvara sitt sinne för intrång, då han som ansvarig för militären hade många hemligheter i sitt huvud som man inte kunde låta nyfikna magiker ta del av.
Sensationen var obehaglig, men in…[Read more]
Orden som Nashwar sa var lite som vatten som rann av henne utan någon större påverkan. Hennes ögon smalnade lite. Bara tanken på hennes dotter fick henne att bubbla av ilska. För en kort sekund hade hon fortfarande kvar sitt hårda grepp om Nashwars klädnad för att sedan släppa henne.
“Åh… Echer är inte svåra att hitta. Vi ska finna dem. Det fin…[Read more]
Lite skeptiskt var Ranghildr åt hans historia – hon hade inte sett ett sådant här sår på någon innan och det var ibland någon mörkt i såret som tog all hennes styrka att få bort med vatten trasan. Hon luktade på trasan för att slänga den i hinken. Hon gjorde en gest mot en av tjänarna.
“Bränn detta, och rör inte trasorna. Hämta nytt vatten.” sa…[Read more]